Marknaden måste tillåtas lösa bostadskrisen
Fler reformer borde genomföras så att fler bostäder byggs och marknaden börjar fungera. Först då kan bostadskrisen lösas, skriver Henrik Edin, förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet.
Det sägs ofta att bostadsbristen i Sverige beror på en vild oreglerad marknad, men ingenting är längre bort från sanningen. Faktum är att bostadsmarknaden saknar två saker: bostäder och marknad. Dessa två påverkar varandra, och att skapa mer marknad är det i särklass mest effektiva sättet att få fler att bygga mer.
Bostadsbristen är omfattande i Sverige. Bara i Stockholm står 500 000 i kö till en hyresrätt. Långa köer tvingar människor att köpa bostadsrätt, vilket leder till att priserna bara blir högre och högre. I Stockholm har priserna på bostadsrätter ökat med 16 procent det senaste året. I vissa städer är prisutvecklingen ännu kraftigare. Bostadsbristen innebär mycket krångel för enskilda människor men är också negativt för samhället i stort. Bara i Stockholm beräknas bostadsbristen kosta samhället 21 miljarder kronor.
Stelbent system
Att det byggs för lite beror i stor utsträckning på att dagens system för bostadsbyggande är alldeles för krångligt och stelbent. Det finns flera olika reformer som borde genomföras för att förbättra systemet till att bli mer av en marknad. Bland annat borde planmonopolet lyftas från kommunal nivå till regional nivå. Enbart på det sättet kan man garantera ett planeringsarbete som tar i beaktande både de som kommer från landsbygden och de som kommer från storstan.
Vidare borde länsstyrelsen tas bort som överklagandeinstans för byggnation. Mark- och miljödomstolarna räcker gott och väl för att överklaga. Att byggen överklagas i många år är en anledning till att kostnaderna för byggnation skenar.
Detta tillsammans med en kraftig upprensning bland byggnormer och förenklingar av regelsystem kommer att få fler aktörer i byggbranschen att vilja bygga. Den ökade konkurrensen kommer att förhindra stagnation och leda till att byggklar mark inte står oanvänd. På lång sikt kommer även priserna att pressas nedåt. På så sätt är det möjligt att skapa mer marknad och samtidigt fler bostäder.
Inför marknadshyror
Även i det befintliga beståndet behövs det mer marknad. Genom att införa marknadshyror på hyresrätter skulle det bli en större rörlighet på bostadsmarknaden. Fler människor skulle få möjlighet att bo var de vill. Bostadsbristens stora samhällskostnad skulle kraftigt reduceras i takt med att rörligheten ökar.
Ett hem är inte som vilken vara som helst, det är viktigare. Därför är det obegripligt att det är så många som tolererar en fullständigt dysfunktionell marknad för bostäder. Att marknaden ska fungera borde vara en självklarhet för alla. Det är nu dags för bättring – bostadsmarknaden måste bli mer av en marknad!
HENRIK EDIN
förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet
Gemensamt ansvar för barns rörlighet
Planering och gestaltning av barns livsmiljöer har en avgörande betydelse för deras hälsa, skriver Veronica Hejdelind.
Behövs lekplatserna?
Det finns hinder och rädslor att övervinna för den aktör som vill bygga kreativt, utvecklingsfrämjande och barnvänligt. Men det är nödvändigt, skriver Ahmed Al-Breihi.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.
Där bristen råder
Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.
De nya energilandskapen
Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.
Skogens träd på väg in i stan
I skogspolitiken talar man om skogens sociala värden. Det är ett mål som glömts bort, skriver Pär Fornling, som välkomnar samverkan mellan skogsvetenskap och landskapsarkitektur.
Planterar för allas vår framtid
Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet.
Stadskärnan föds på nytt
Stadskärnan är viktig för oss alla. Den är vår känslomässiga bindning till en stad och skyltfönstret för stadens attraktionskraft, skriver Björn Bergman, vd, Svenska Stadskärnor.
I skavet mellan urbant och ruralt
Dualistiska kategorier som stad och land, eller urban och rural, är motsatspar som hjälper oss att förstå och förklara vår omvärld, skriver Elin Slätmo, Nordregio.
Tar vi vägen för given?
Har vägen och dess förhållande till samhällsbygget börjats ta för given av arkitektkåren, frågar sig Johan Folkesson, chefsarkitekt vid Trafikverket.