
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Översvämningar till följd av skyfall är ett av flera klimatrelaterade hot. Vi kan inte stänga av skyfall, men vi kan påverka konsekvenserna. De påverkas av hur vi planerar och bygger våra städer. Gör vi rätt så blir det bättre, gör vi fel så blir det sämre.
Kommunerna är enligt Plan- och bygglagen skyldiga att ta hänsyn till riskerna för översvämningar till följd av skyfall i planeringen av nya områden. Men det räcker inte för att hantera riskerna för framtida översvämningar. Även i de snabbast växande tätorterna kommer våra barn och deras barn att leva i en stadsstruktur som till största delen planerades och byggdes av våra föräldrar och deras föräldrar. Skyfallsarbetet måste därför handla om att bygga nytt på ett klokt sätt och att samtidigt anpassa den befintliga bebyggelsen.
Kan anpassas
Befintliga parker och grönområden kan anpassas för att minska konsekvenserna av skyfall. Men i Malmö och i de flesta växande tätorter kommer vi bara en liten bit på vägen genom att anpassa parker och grönområden. De utgör en mycket liten del av tätortsytan. De ligger inte alltid rätt placerade för att ta hand om nederbörden. En ombyggnad av parker och grönområden kan dessutom i sämsta fall riskera att förstöra både rekreativa, biologiska och kulturhistoriska värden.
Förnyat rörnät
Vi skulle kanske teoretiskt sett kunna förnya rörnätet för att hantera skyfall. Men insatserna för det skulle vara så omfattande att det skulle slå ut andra infrastruktursatsningar. Om förnyelsen sker under en koncentrerad tidsperiod kan det uppstå störningar i trafik och framkomlighet som de flesta inte ens kan föreställa sig.
Varken stadsplaneringen, parkförvaltningen eller VA-förvaltningen kan lösa problemet på egen hand. Fler aktörer måste bidra till skyfallsarbetet. Men är det ett problem?
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det mest kostnadseffektivt att samordna arbeten så att ett projekt löser flera problem istället för att varje problem ska lösas med ett eget projekt. Den mest kostnadseffektiva skyfallshanteringen är den som görs i anslutning till andra stora och små ny- och ombyggnadsprojekt. Det handlar om gator, torg och parker, men även om skol- och bostadsgårdar, parkeringsplatser och villaträdgårdar. Alla, både offentliga och privata fastighetsägare, kan hjälpa till.
Stora belopp
Det investeras årligen stora belopp i våra städer. Den samlade effekten av dessa investeringar på översvämningsriskerna är ofta svårkalkylerade. Blir det bättre eller sämre? Det är viktigt att både politik och kommunal förvaltning vet vart vi är på väg. Vi behöver därför utveckla metoder för uppföljning.
Det är en riktigt dålig idé att vänta på att någon annan ska göra något. Stat och kommun tillsammans med privata markägare kan komma långt genom att samarbeta för att lösa problemet.
TIM DELSHAMMAR
strateg med ansvar för stadens grön-blå infrastruktur på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
KRISTINA HALL
programledare för VA Syds program Tillsammans gör vi plats för vattnet.
PÄR SVENSSON
vattenstrateg på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
Fler hyresrätter ökar rörligheten
Över 350 000 unga vuxna är idag utan hem. Fler hyresrätter måste byggas för att öka rörligheten på marknaden, skriver Malin Stenborg från paraplyorganisationen Bostadsvrålet.
Kampen om utrymmet
Staden är en aktuell fråga. Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Många menar att vi måste bygga tätare städer. Byggbolagen, politikerna, fastighetsmäklarna men även bland ekologerna, stadsplanerarna och arkitekterna finns det många som ser framför sig en trängre och mera komprimerad stad. Konsekvensen blir en kamp om utrymmet i staden. I den processen får inte allt plats. En viktig fråga för stadsplanerare och politiker blir då vad vi kan undvara. Vad ska offras? Vilket pris är vi beredda att betala?
Hur ska det gå för barnen i staden, när staden förtätas mer och mer?
Utan att reflektera över barnkonsekvenser byggs idag höga hus tätt, något som ger djupa och långa skuggor på gårdar och gator. Det skapar också brist på dagsljus inne i byggnaderna. Man bygger kvartersstad med minimala fri- och parkytor, skolor utan skolgård och förskolor med pyttesmå ”utsläppsgårdar”.
Arkitektur för alla?
Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.
Hej ministern! Halv miljard till skolgårdar – hur ställer sig utbildnings-
departementet till det?
Till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna har jag fått många mejl och frågor om vad som kommer att hända när regeringen nu avser satsa en halv miljard kronor på skolgårdsförbättring. Många av de som frågar uppskattar de satsningar som regeringen gör, men jag kan aldrig ge ett vettigt svar på hur våra skolmyndigheter kommer att kunna involveras eller inte. Jag skrev till dig häromdagen och jag behöver göra det igen för att göra ett par förtydliganden.
Fram för fler könsneutrala lekplatser!
Den utvalda platsen för en lekplats, dess material och färg måste kunna tolkas fritt av både barn och vuxna och ska aldrig signalera könstillhörighet, detta skriver landskapsarkitekt Sara Fridh med den nyrenoverade Fiskelekplatsen i Malmö som exempel.
Det krävs mer än Chalk and talk – det behövs gränsöverskridande kunskaper där närmiljö blir lärmiljö på förskolegårdar och skolgårdar
Lärare får inte vara rädda för att snubbla på tröskeln. De måste våga ta med sig eleverna ut – för att lära in i omgivningen! Detta menar Anders Szczepanski, enhetschef på Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), vid Linköpings universitet.
Därför ungdomsengagemang i stadsutvecklingen
År 2014 initierade Urban Innovation Lab projektet Young Urban Innovation, för att undersöka och utveckla former för barn och ungdomars medverkan i stadsutvecklingen med kvarteret Råbykungen som case.
Tillsammans med eleverna utvecklas yrkesrollen
I Malmöprojektet Gröna skolgårdar har delaktighet och demokrati varit prioriterat. Att arbeta med skolgården tillsammans med eleverna kan också utveckla den egna yrkesrollen, menar landskapsarkitekt Lena Jungmark. >>
Särkravsförbud cementerar byggbranschen
Orsakerna till byggkostnadernas utveckling beror inte på kommunernas krav på innovation. Det menar Bengt Persson, samverkanslektor vid inst f. LAPF, SLU Alnarp, som skrev SLU:s remissvar på regeringens förslag om slopade särkrav. >>
Är trendiga material viktigare än barn?
Det råder kunskapsbrist hos dem som designar barns utemiljöer. Trendiga material – som gummiasfalt – väger tyngre än vad som är bäst för barn och miljö, skriver Emma Crawley, projektledare för pedagogiska skolgårdar i Västerås. >>
TA ETT SAMLAT GREPP FÖR ATT FÅ FART PÅ BOSTADSBYGGANDET!
Att minska möjligheterna att överklaga planer och på andra sätt korta planprocessen är viktiga och nödvändiga reformer för att minska den akuta bostadskrisen. Men det räcker inte, menar Håkan Persson, vd för Tema. >>
Sidor
- « första
- ‹ föregående
- 1
- 2
- 3
- 4
Lägg till ny kommentar