
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Översvämningar till följd av skyfall är ett av flera klimatrelaterade hot. Vi kan inte stänga av skyfall, men vi kan påverka konsekvenserna. De påverkas av hur vi planerar och bygger våra städer. Gör vi rätt så blir det bättre, gör vi fel så blir det sämre.
Kommunerna är enligt Plan- och bygglagen skyldiga att ta hänsyn till riskerna för översvämningar till följd av skyfall i planeringen av nya områden. Men det räcker inte för att hantera riskerna för framtida översvämningar. Även i de snabbast växande tätorterna kommer våra barn och deras barn att leva i en stadsstruktur som till största delen planerades och byggdes av våra föräldrar och deras föräldrar. Skyfallsarbetet måste därför handla om att bygga nytt på ett klokt sätt och att samtidigt anpassa den befintliga bebyggelsen.
Kan anpassas
Befintliga parker och grönområden kan anpassas för att minska konsekvenserna av skyfall. Men i Malmö och i de flesta växande tätorter kommer vi bara en liten bit på vägen genom att anpassa parker och grönområden. De utgör en mycket liten del av tätortsytan. De ligger inte alltid rätt placerade för att ta hand om nederbörden. En ombyggnad av parker och grönområden kan dessutom i sämsta fall riskera att förstöra både rekreativa, biologiska och kulturhistoriska värden.
Förnyat rörnät
Vi skulle kanske teoretiskt sett kunna förnya rörnätet för att hantera skyfall. Men insatserna för det skulle vara så omfattande att det skulle slå ut andra infrastruktursatsningar. Om förnyelsen sker under en koncentrerad tidsperiod kan det uppstå störningar i trafik och framkomlighet som de flesta inte ens kan föreställa sig.
Varken stadsplaneringen, parkförvaltningen eller VA-förvaltningen kan lösa problemet på egen hand. Fler aktörer måste bidra till skyfallsarbetet. Men är det ett problem?
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det mest kostnadseffektivt att samordna arbeten så att ett projekt löser flera problem istället för att varje problem ska lösas med ett eget projekt. Den mest kostnadseffektiva skyfallshanteringen är den som görs i anslutning till andra stora och små ny- och ombyggnadsprojekt. Det handlar om gator, torg och parker, men även om skol- och bostadsgårdar, parkeringsplatser och villaträdgårdar. Alla, både offentliga och privata fastighetsägare, kan hjälpa till.
Stora belopp
Det investeras årligen stora belopp i våra städer. Den samlade effekten av dessa investeringar på översvämningsriskerna är ofta svårkalkylerade. Blir det bättre eller sämre? Det är viktigt att både politik och kommunal förvaltning vet vart vi är på väg. Vi behöver därför utveckla metoder för uppföljning.
Det är en riktigt dålig idé att vänta på att någon annan ska göra något. Stat och kommun tillsammans med privata markägare kan komma långt genom att samarbeta för att lösa problemet.
TIM DELSHAMMAR
strateg med ansvar för stadens grön-blå infrastruktur på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
KRISTINA HALL
programledare för VA Syds program Tillsammans gör vi plats för vattnet.
PÄR SVENSSON
vattenstrateg på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.
Lägg till ny kommentar