Till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna har jag fått många mejl och frågor om vad som kommer att hända när regeringen nu avser satsa en halv miljard kronor på skolgårdsförbättring. Många av de som frågar uppskattar de satsningar som regeringen gör, men jag kan aldrig ge ett vettigt svar på hur våra skolmyndigheter kommer att kunna involveras eller inte. Jag skrev till dig häromdagen och jag behöver göra det igen för att göra ett par förtydliganden.

 

Just nu är det många krafter utanför skolans värld som engagerar sig för en bättre utvecklingsmiljö för våra barn och unga – även på departements- och myndighetsnivå. Skolan och förskolan är en av de viktigaste utvecklingsmiljöerna för barn och unga eftersom de är i skolan nästan varje dag.

Via anslaget i höstbudgeten kommer det att öppna sig en möjlighet att förbättra utomhusmiljön. Med hjälp av Boverkets nya riktlinjer finns konkret vägledning i hur man kan planera och utforma utemiljöer med goda förutsättningar för barns lek, lärande och hälsa/välbefinnande. Jag får dock allt oftare signaler om att lärare och fritidspedagoger är osäkra på hur skolans uppdrag – skollag och läroplaner – kan kombineras med utemiljön som pedagogisk resurs. De som leder våra barns utveckling i skola och förskola måste av den anledningen få veta på vilket sätt de har skolmyndigheterna i ryggen, eller inte, när de utvecklar nya och delvis utomhusbaserade former för den pedagogiska verksamheten.

Många lärare känner idag till de positiva kognitiva effekter undervisning som bedrivs växelvis inomhus och utomhus kan leda till. De vet att utemiljön kan bidra till bättre betyg, men behöver vägledning. Inom andra fält har Skolverket tagit fram stöd och inspirationsmaterial för skolledare, till exempel inom entreprenöriellt lärande och skolmåltiden. På så sätt anvisar Skolverket möjligheter som finns inom skollagens och läroplanernas ram. Det gör lärare landet runt tryggare och mer målinriktade när de utvecklar pedagogiken i sin skola.

Motsvarande stöd- och inspirationsmaterial från våra skolmyndigheter om utemiljön som pedagogisk resurs – med möjlighet att öka måluppfyllelsen – skulle betyda så mycket för den yrkeskår som har det största ansvaret för våra barns och ungas bildning och utveckling under dagtid.

Jag hoppas därför att du kan berätta för mig vad jag i fortsättningen ska svara alla dem som frågar. Den 17-18 september träffar jag över 375 lärare på konferensen ”Ute är inne” i Linköping som alla är nyfikna på vilka möjligheter Boverkets vägledning och regeringens satsning på skolgårdsförbättring kan leda till när det gäller det pedagogiska vardagsarbetet. Drömmen vore att ge dem någon form av signal från dig och ditt departement redan då.

Jag och Tankesmedjan Movium menar att det just nu är perfekt tajming för en anvisning i regleringsbreven till våra skolmyndigheter eftersom regeringen både tagit fram nya riktlinjer för planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö via Boverket – och dessutom satsar en halv miljard på skolgårdsförbättring i höstbudgeten. Hur skulle det se ut om man gjorde detta utan att involvera skolan i den utvecklingen?