Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Vi människor mår bra av att vara i naturen. Vi mår bra av att utöva friluftsliv. Och ett brett utövande av friluftsliv skapar folkhälsa. För att friluftslivet ska kunna skapa folkhälsa behövs tillgänglig och välmående natur. Även i städer. Det räcker inte med terrasser på tak, tillrättalagda parker och lekplatser. Det måste finnas natur nära, eftersom redan vid 300 meter mellan bostad och natur går en gräns för ett regelbundet utövande av friluftsliv. Alltså måste friluftsmiljön ges samma hänsyn som andra parametrar när nya bostadsområden planeras. Ett förslag för att öka friluftslivets relevans är att Boverket tar fram riktlinjer för en friluftsmiljönorm, liknande parkeringsnormen. En friluftsmiljönorm skulle kunna vägleda kommunerna i deras grönstrukturarbete.
Lika viktigt
Friluftsfrämjandet ser friluftslivet som minst lika viktigt idag som när Friluftsfrämjandet bildades i slutet av 1800-talet. Då drev industrialismen på urbaniseringen och gjorde att människor kom längre bort från naturen. Idag, 125 år senare, har vi skapat ett så bekvämt samhälle att vi knappt behöver röra på oss. Minskad fysisk aktivitet har blivit ett folkhälsoproblem och konsekvenserna av detta är på väg att bli ödesdigra. Idag sitter svenska barn stilla nio timmar per dag. Endast 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna når den dagliga rekommendationen av rörelse. Och det ser förstås inte bättre ut hos den vuxna delen av befolkningen.
För att vända denna nedåtgående spiral måste flera hjälpas åt. Det är en utmaning som varken kommunerna, skolan, idrotten eller friluftslivet klarar av ensam. Men när 7 av 10 svenskar någon gång under ett år, på något sätt, utövar någon form av friluftsliv, har friluftslivet en stor möjlighet att påverka folkhälsan. Det finns tunga kommersiella krafter som driver på urbaniseringen. Friluftslivet och naturen har dock inte lika tunga kommersiella krafter som driver dess utveckling. Om vi alla inblandade för dess talan kan det dock få effekt.
Varierad upplevelse
Friluftslivet kräver inte heller stora investeringar. Det enda friluftslivet behöver är natur. Olika sorters natur som bidrar till en varierad upplevelse och ökad attraktion. För att värna om och samtidigt ge fler tillgång till friluftsliv, är det viktigt att behålla den befintliga naturen istället för att skapa nya artificiella miljöer. I vissa fall borde man till och med återställa den ursprungliga naturen. Detta måste man ta hänsyn till när man planerar urbana miljöer. Visst är fjällen, skogen och skärgården fantastiska besöksmål för äventyr. Men nyckeln till folkhälsa genom friluftsliv ligger mycket närmare. Genom att försäkra tillgång till natur inom 300 meter från bostaden kan människor ge sig ut både spontant och organiserat. Om en friluftsmiljönorm skulle kunna bidra till detta, skulle också kommuner, stadsplanerare och byggbolag kunna vara med i Friluftsfrämjandets snart 125-åriga mission – att genom friluftsliv verka för folkhälsa och livsglädje. Vi är gärna med och bidrar till en sådan utveckling.
LARS LUNDSTRÖM är generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.
