
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Vi människor mår bra av att vara i naturen. Vi mår bra av att utöva friluftsliv. Och ett brett utövande av friluftsliv skapar folkhälsa. För att friluftslivet ska kunna skapa folkhälsa behövs tillgänglig och välmående natur. Även i städer. Det räcker inte med terrasser på tak, tillrättalagda parker och lekplatser. Det måste finnas natur nära, eftersom redan vid 300 meter mellan bostad och natur går en gräns för ett regelbundet utövande av friluftsliv. Alltså måste friluftsmiljön ges samma hänsyn som andra parametrar när nya bostadsområden planeras. Ett förslag för att öka friluftslivets relevans är att Boverket tar fram riktlinjer för en friluftsmiljönorm, liknande parkeringsnormen. En friluftsmiljönorm skulle kunna vägleda kommunerna i deras grönstrukturarbete.
Lika viktigt
Friluftsfrämjandet ser friluftslivet som minst lika viktigt idag som när Friluftsfrämjandet bildades i slutet av 1800-talet. Då drev industrialismen på urbaniseringen och gjorde att människor kom längre bort från naturen. Idag, 125 år senare, har vi skapat ett så bekvämt samhälle att vi knappt behöver röra på oss. Minskad fysisk aktivitet har blivit ett folkhälsoproblem och konsekvenserna av detta är på väg att bli ödesdigra. Idag sitter svenska barn stilla nio timmar per dag. Endast 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna når den dagliga rekommendationen av rörelse. Och det ser förstås inte bättre ut hos den vuxna delen av befolkningen.
För att vända denna nedåtgående spiral måste flera hjälpas åt. Det är en utmaning som varken kommunerna, skolan, idrotten eller friluftslivet klarar av ensam. Men när 7 av 10 svenskar någon gång under ett år, på något sätt, utövar någon form av friluftsliv, har friluftslivet en stor möjlighet att påverka folkhälsan. Det finns tunga kommersiella krafter som driver på urbaniseringen. Friluftslivet och naturen har dock inte lika tunga kommersiella krafter som driver dess utveckling. Om vi alla inblandade för dess talan kan det dock få effekt.
Varierad upplevelse
Friluftslivet kräver inte heller stora investeringar. Det enda friluftslivet behöver är natur. Olika sorters natur som bidrar till en varierad upplevelse och ökad attraktion. För att värna om och samtidigt ge fler tillgång till friluftsliv, är det viktigt att behålla den befintliga naturen istället för att skapa nya artificiella miljöer. I vissa fall borde man till och med återställa den ursprungliga naturen. Detta måste man ta hänsyn till när man planerar urbana miljöer. Visst är fjällen, skogen och skärgården fantastiska besöksmål för äventyr. Men nyckeln till folkhälsa genom friluftsliv ligger mycket närmare. Genom att försäkra tillgång till natur inom 300 meter från bostaden kan människor ge sig ut både spontant och organiserat. Om en friluftsmiljönorm skulle kunna bidra till detta, skulle också kommuner, stadsplanerare och byggbolag kunna vara med i Friluftsfrämjandets snart 125-åriga mission – att genom friluftsliv verka för folkhälsa och livsglädje. Vi är gärna med och bidrar till en sådan utveckling.
LARS LUNDSTRÖM är generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Gemensamt ansvar för barns rörlighet
Planering och gestaltning av barns livsmiljöer har en avgörande betydelse för deras hälsa, skriver Veronica Hejdelind.
Behövs lekplatserna?
Det finns hinder och rädslor att övervinna för den aktör som vill bygga kreativt, utvecklingsfrämjande och barnvänligt. Men det är nödvändigt, skriver Ahmed Al-Breihi.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.
Där bristen råder
Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.
De nya energilandskapen
Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.
Skogens träd på väg in i stan
I skogspolitiken talar man om skogens sociala värden. Det är ett mål som glömts bort, skriver Pär Fornling, som välkomnar samverkan mellan skogsvetenskap och landskapsarkitektur.
Planterar för allas vår framtid
Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet.
Stadskärnan föds på nytt
Stadskärnan är viktig för oss alla. Den är vår känslomässiga bindning till en stad och skyltfönstret för stadens attraktionskraft, skriver Björn Bergman, vd, Svenska Stadskärnor.
I skavet mellan urbant och ruralt
Dualistiska kategorier som stad och land, eller urban och rural, är motsatspar som hjälper oss att förstå och förklara vår omvärld, skriver Elin Slätmo, Nordregio.
Tar vi vägen för given?
Har vägen och dess förhållande till samhällsbygget börjats ta för given av arkitektkåren, frågar sig Johan Folkesson, chefsarkitekt vid Trafikverket.