
Förtätningen är nutidens dyra gissel
Helsingborg står inför en expansion där förtätning är en viktig ingrediens. Det är inte bara de större kommunerna i Skåne som planerar att expandera och förtäta utan även de lite mindre. Vid Plan och byggdagen i mitten av oktober presenterade Bromölla sitt projekt Ivöstrand där delar av gamla porslinsfabriken Ifö-verken ska lämna plats åt bostäder och en evenemangshall. Helsingborgs stad presenterade Furutorpsparkens studentboende, som byggts på en tidigare parkeringsplats centralt i södra delen av centrum, på en tomt som tidigare var tänkt för bostadsrätter men där exploatörerna inte längre var intresserade.
Tillgodose kraven
En utgångspunkt för diskussionen om förtätning var problemen att tillgodose alla krav som ställs på ett plan- och byggprojekt med miljö, buller, markföroreningar, tillgänglighet, parkering et cetera, och att se hur jämkningen av kraven görs i praktiken. Men det visade sig att för de tre skånska exemplen var det just inget problem – de var som andra projekt. Nej, den stora skillnaden är processen och ekonomin.
Planprocesserna tar många år och det är omständligt med förhandlingar, överklaganden, folkomröstningar och andra hinder. Det blir en belastning på de kommunala planeringskontoren i tider när pressen är hård på att snabbt ta fram byggbara tomter.
Går inte ihop
I Helsingborg och Bromölla går exploateringsekonomin inte ihop sig. Kostnaderna för sanering, omläggning av ledningar, hänsyn till natur och miljö och andra kostnadsdrivande aspekter gör att exploateringsekonomin får röda siffror.
Men vem är det då som betalar? I Helsingborg tar man från traditionella exploateringsprojekt på åkermark som har god lönsamhet och subventionerar förtätningsprojekten. I Bromölla är det skattebetalarna som står för kostnaderna med någonstans mellan 10 000 och 20 000 kronor per invånare, beroende på vad som räknas in.
Experimentbyggande
Ett annat ämne på Plan- och byggdagen var experimentbyggande (för att minska boendekostnaderna). AF Bostäder i Lund har ett unikt projekt som fått experimentbyggnadslov, Hållbara kompaktbostäder. Helsingborgs kommunfullmäktige har i sommar beslutat att ”Tillskriva regeringen och Boverket om att Helsingborgs stad vill bli pilotkommun för byggande av bostäder med flexiblare regelkrav”. AF Bostäder har fått bygga bostäder som är 10 kvadratmeter per boende för att få ner hyreskostnaden och resursförbrukningen till hälften av det normala. Helsingborg vill bli frizon från byggkrav för att förenkla och förbilliga byggandet.
Men varför arbeta med förtätning när det tar lång tid, och det inte går att få ihop ekonomin, samtidigt som alla sliter med att snabbt kunna bygga bostäder som får överkomliga boendekostnader och försöker genomföra experiment för att visa att det går att sänka boendekostnaderna om inte reglerna följs? Det är dags att överge förtätningsdoktrinen till förmån för mer realistiska koncept för bostadsbyggandet.
BENGT PERSSON
landskapsarkitekt och
samverkanslektor på SLU Alnarp
Gemensamt ansvar för barns rörlighet
Planering och gestaltning av barns livsmiljöer har en avgörande betydelse för deras hälsa, skriver Veronica Hejdelind.
Behövs lekplatserna?
Det finns hinder och rädslor att övervinna för den aktör som vill bygga kreativt, utvecklingsfrämjande och barnvänligt. Men det är nödvändigt, skriver Ahmed Al-Breihi.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.
Där bristen råder
Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.
De nya energilandskapen
Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.
Skogens träd på väg in i stan
I skogspolitiken talar man om skogens sociala värden. Det är ett mål som glömts bort, skriver Pär Fornling, som välkomnar samverkan mellan skogsvetenskap och landskapsarkitektur.
Planterar för allas vår framtid
Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet.
Stadskärnan föds på nytt
Stadskärnan är viktig för oss alla. Den är vår känslomässiga bindning till en stad och skyltfönstret för stadens attraktionskraft, skriver Björn Bergman, vd, Svenska Stadskärnor.
I skavet mellan urbant och ruralt
Dualistiska kategorier som stad och land, eller urban och rural, är motsatspar som hjälper oss att förstå och förklara vår omvärld, skriver Elin Slätmo, Nordregio.
Tar vi vägen för given?
Har vägen och dess förhållande till samhällsbygget börjats ta för given av arkitektkåren, frågar sig Johan Folkesson, chefsarkitekt vid Trafikverket.