Tidskriften Stad
STAD 12 – Debatt

Fler hyresrätter ökar rörligheten

Publicerad 15 mars 2016

Över 350 000 unga vuxna är idag utan hem. Fler hyresrätter måste byggas för att öka rörligheten på marknaden, skriver Malin Stenborg från paraplyorganisationen Bostadsvrålet.

 

Vilket värde har ett hem för människan i hennes vardag? För snart hundra år sedan skrev Virginia Woolf om behovet av ett eget rum som en förutsättning för skapande. I förlängningen handlar texten om betydelsen av ett eget utrymme som förutsättning för människans utveckling och självständighet.

 

Idag, efter nästan ett sekel av utveckling och etablering av välfärdssamhället Sverige, står över 350 000 unga vuxna utan en sådan trygg punkt i tillvaron. Som urbana nomader är de, tillsammans med alla andra som saknar ett eget hem, utlämnade till en andrahandsmarknad med stigande hyror utan besittningsrätt. Sverige präglas idag av en bostadskris så omfattande att det saknas bostäder i två tredjedelar av landets kommuner och värst är situationen i storstäderna. Bostadsbristen är hämmande för var och en av dessa personer och utgör ett av Sveriges största hinder för tillväxt och utveckling.

Tillgänglig boendeform

Hyresrätten har en central betydelse i en fungerande bostadsförsörjning. Det är den mest tillgängliga boendeformen eftersom det varken krävs kapitalinsats eller lån. Hyresrätten är även den upplåtelseform som i högst utsträckning bidrar till ökad rörlighet på bostadsmarknaden och därmed även på arbetsmarknaden. Den kan skapa förutsättningar för fungerande flyttkedjor, vilket i sin tur ökar utbudet och skapar ruljans av bostäder i samhället. Hyresrätten gör att bostadsförsörjningen fungerar flexibelt och effektivt och möjliggör för människor att få bostäder efter sina olika behov och föränderliga livssituationer.Idag är dock utbudet av hyresrätter alldeles för litet, vilket visar sig i orimligt långa bostadsköer. Det hindrar hyresrätten från att vara den tillgängliga boendeformen som den kan och behöver vara. Efter år av ombildningar från hyres- till bostadsrätter och för låg nyproduktion utgör idag hyresrätter endast 28 procent av bostadsstocken. Det senaste decenniet har också de ekonomiska villkoren mellan hyrt och ägt boende successivt ändrats. Hyrorna i det befintliga beståndet har ökat långt över KPI, samtidigt som hyresnivån för nybyggda lägenheter är så hög att de som har behov av hyresrätter inte har råd. Idag subventioneras dessutom det ägda boendet med 30 miljarder i form av ränteavdrag till de som äger sitt boende.

 

Omfördelning krävs

För att skapa den bostadsförsörjning som vårt samhälle behöver krävs prioritering och omfördelning. Exempelvis skulle de 30 miljarder kronor som idag subventionerar det ägda boendet istället kunna användas till investeringar för fler hyresrätter med rimliga hyror. Genom ett större utbud av hyresrätter med rimliga hyror blir köerna kortare och hyresrätten kan återigen vara den tillgängliga boendeform den behöver vara – för välfärden, arbetsmarknaden och alla de 353 000 unga vuxna i behov av ett eget rum.

 

 

MALIN STENBORG
är projektledare för Bostadsvrålet. Bostadsvrålet är ett paraplynätverk för bostadspolitiska organisationer som årligen arrangerar en minifestival/konferens med seminarier, panelsamtal, utställningar och workshops kring bostadspolitiska frågor.

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor