movium.slu.se

Bilder från en fortbildning skribenten genomförde vid en förskola på Hokkaido, Japan. Foto: Boel Jonsson

movium.slu.se

Bilder från en fortbildning skribenten genomförde vid en förskola på Hokkaido, Japan. Foto: Boel Jonsson

Debatt

Det krävs mer än Chalk and talk – det behövs gränsöverskridande kunskaper där närmiljö blir lärmiljö på förskolegårdar och skolgårdar

Publicerad 15 april 2015

Lärare får inte vara rädda för att snubbla på tröskeln. De måste våga ta med sig eleverna ut – för att lära in i omgivningen! Detta menar Anders Szczepanski, enhetschef på Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), vid Linköpings universitet.


Skolans traditionella klassrum kritiseras ofta för att begränsa elevers lust att lära. I artikeln Chalk and talk som utgår från rapporten ”The Sutton Trust” bygger på att enbart bra klassrumsundervisning förbättrar elevernas skolprestationer. Men det räcker inte, menar jag. Både i egen och andras forskning ser jag kopplingar mellan utomhusbaserad undervisning och bestående kunskaper relaterade till plats (landskap), kropp, hälsa och miljö. Jag vill i detta sammanhang argumentera för en växelverkan mellan olika fysiska lärmiljöer. Centralt är här betydelsen av handlingsburen kunskap i rörelseintensiva lärmiljöer med alla sinnen aktiverade utanför klassrummets och skolhusets väggar (Szczepanski, 2008). Studier visar att fysisk aktivitet ökar inlärningsförmågan. 

 

Vi får sålunda inte blunda för den forskning som beskriver en positiv inverkan mellan relationer och kunskapssammanhang, respektive variation och växelverkan. Denna forskning framhåller effekter avseende lärande, koncentration, hälsa och miljöförståelse. Flera forskningsartiklar visar att pedagogiska aktiviteter utomhus erbjuder elever möjligheter att utveckla sina kunskaper, förmågor och färdigheter på ett sätt som tillför nya kunskaper och erfarenheter till traditionell klassrumsundervisning. Förutsättningen är naturligtvis att utomhusaktiviteterna är väl underbyggda och förberedda, samt genomförs och följs upp professionellt genom reflektion.

Platsen gör lärandet begripligt

Vad är ”bränslet” i debatten om teorierna bakom hur lärande går till och på vad sätt fysiska miljöer (utomhusmiljön) kan påverka lärandet? Klassrumspedagogiken är viktig, men den är bara en aspekt av något mycket större och mer betydelsefullt. Många lärandeforskare nationellt och internationellt påtalar att lärandet är situationsbundet och innehållsrelaterat både utomhus och inomhus. Vilken betydelse har egentligen den fysiska miljön, platsrelationen för lärande? 

 

Undervisning i utomhusmiljön upplevs vara mer tillåtande och ge större utrymme för deltagande – inflytande, samarbete och kommunikation. Eleverna förlorar inte kunskapsmässigt på att använda sig av utomhusmiljön i undervisningen, vilket uppfattas ha en positiv effekt på motivation, socialt klimat och inlärning. Utifrån ett undervisningsupplägg kring biologi och ekologi visade det sig att utomhusgruppen (högstadieelever) efter ett halvår kom ihåg mycket mer av vad de lärt sig i ekologi jämfört med inomhusgruppen kring samma ämnesinnehåll. 

 

Utomhuseleverna hade flera levande minnesbilder och kunde aktivt berätta vad de hade varit med om. Vid en jämförelse använde de dubbelt så mycket kursrelaterade ord när de samtalade. Inomhusgruppen hade mycket svagare minnesbilder och ett fattigare språkbruk när de berättade om vad lärarna sagt och gjort, eftersom de inte varit delägare av inlärningsuppgiften på samma sätt som utomhusgruppen (Fägerstam, 2012). Varför inte använda all den kunskap som idag finns kring lärande och undervisning och öppna upp skolans alla lärmiljöer mot urbana gröna utemiljöer i stadslandskapet, som en positiv kraft i skolutvecklingen?

 

Klassrumspedagogiken är viktig, men utgör bara en aspekt av något mycket större och mer betydelsefullt för lärande och undervisning. Vilken betydelse kan platsen tillskrivas vad avser skillnader i lärandets resultat? Borde inte lärandet i större utsträckning förklaras som en konsekvens av våra kroppsrörelser och aktiviteter i ett rumsligt och platsbundet sammanhang? Kanske behövs det en synvända i synen på hur plats, lärande och undervisning hänger samman. Ett synsätt som lyfter fram närmiljön som lärmiljö i alla ämnen och därmed blir en drivande motor i undervisningen – en kunskapsbrygga mellan lärare, landskapsarkitekter och planerare för utveckling av en pedagogisk markanvändning i ett skolsammanhang.

 

Vad kan då ändamålsenlig verksamhet betyda i ett pedagogiskt sammanhang utifrån det nya tillägget till Plan och Bygglagen (2010:900).

I en pedagogisk handlingsburen ryggsäck bör det finnas kunskaper kring platsanvändning där lärmiljöer utomhus kan användas utifrån skolans och förskolans styrdokument, ämnen och teman. Såsom en förmåga:  

  • att stimulera många olika inlärningsstilar, kognitiva- känslomässiga och sociala perspektiv på ett intresseväckande, rörelseintensivt och kreativt sätt i avseende att förstärka klassrumssammanhanget,
  • att anpassa undervisningen till lärmiljön i landskapet (stad och land) som kan vara skolgårdar, förskolegårdar, parker och gröna refuger med dess olika lärobjekt, topografi, natur- och kulturfenomen,
  • att hantera, organisera och leda större och mindre grupper av barn och elever utomhus samt kunskap om utrustning, elevsäkerhet och första hjälpen för att undervisningen ska kunna genomföras på ett tryggt och ändamålsenligt sätt.

  

Hjärnan lär där fingrarna berör     

Hjärnan lär där fingrarna berör, både ute och inne. Ännu kan inte den digitala världen ersätta känslan när man plockar ner och smakar på ett syrligt äpple, eller sätter tänderna i en doftande solmogen drivbänkstomat. I den verkliga fysiska världen utgör solen drivkraften, jämte krattan, spaden och vattenkannan - alla lika viktiga redskap för intellektet och ordet, såsom kritan, iPaden och mobilen i den digitala världen.

 

There’s not just one way to teach and learn: chalk and talk is not enough. 

 

Anders Szczepanski

Sidor