
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
På tre år har den genomsnittliga friytan på landets skolgårdar minskat med nästan fyra kvadratmeter per barn, vilket motsvarar ungefär åtta procent. Det är inte bara ytorna som blir nominellt mindre, det är också fler barn som ska samsas där. Om vi inte ser upp blir det som för den lille mannen som gick till mäster skräddare med en liten bit tyg för att få en rock sydd – för varje gång han kom blev det mindre och mindre kvar och till slut blev det ingenting. Det var intressant att delta i seminariet där SCB presenterade Sveriges första mätning av alla landets skolgårdar. Boverket var beställare av undersökningen och representanter för Tankesmedjan Movium, SLU, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket och Skolverket deltog. Samtliga presenterade hur viktig denna fråga är – och att vi nu måste hitta vägar för att vända utvecklingen.
Stora problem
Stockholm har särskilt stora problem att hitta mark för skolgårdar och dåliga lösningar i trängt läge blir något man tar efter oreflekterat ute i landet. Vi måste höja medvetenheten om att skolgården är en viktig resurs, både för barnens rekreation, hälsa, utveckling och lärande.
Det som är bra är att den nya arkitekturpolitiken som riksdagen antog nyligen innefattar barns livsmiljö. Boverket får tillsammans med flera andra myndigheter ett uttalat ansvar för barnens miljö och skolmiljö utomhus och inomhus. Boverket är på god väg med sin vägledning för barns utemiljö Gör plats för barn och unga!. Nu behövs liknande goda råd och kunskapsinsamling för skolbyggnaderna.
Tar inget ansvar
Skolverket tar dock inget ansvar för den fysiska miljön i skolan. Dags för reformer! Skolverket måste ta till sig det allmänt vedertagna uttrycket att klassrummet är den tredje pedagogen tillsammans med lärarna och eleverna själva. I Skollagen 35 § står det: ”För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”
Skolverket måste börja tolka sitt uppdrag från regeringen så att man bidrar till forskning och utveckling samt rådgivning kring skolans fysiska miljö. För närvarande hänvisar man till skolhuvudmännen, privata och kommunala. Vi måste också ha en gemensam statligt finansierad forskning och utveckling. Vi behöver organisera adekvat rådgivning baserad på vetenskapliga forskningsrön och gemensamt insamlade erfarenheter av olika skolmiljöer. Det behövs finansiering av utvärderingar av den fysiska skolmiljön utomhus och inomhus.
Barnens lek måste få äga rum någonstans och skolgården kan även vara fenomenal som uteklassrum. I Danmark har jag vid ett studiebesök sett skolkök för hemkunskap med utekök på skolgården. Där fanns även utomhuslabb utanför fysik/kemi/biologi. Här hemma behövs nu mer inspiration och innovation!
SUZANNE DE LAVAL, Arkitekt SAR/MSA, Tekn Dr, verksam i Arkitekturanalys sthlm AB och ordförande i ARKiS, Arkitektur i skolan, Sveriges Arkitekter.
Detta är en bonusartikel ur STAD 22 som kommer ut den 17 september. Temat är Grön stad för hållbarhet - hur ska den skapas?
Fler hyresrätter ökar rörligheten
Över 350 000 unga vuxna är idag utan hem. Fler hyresrätter måste byggas för att öka rörligheten på marknaden, skriver Malin Stenborg från paraplyorganisationen Bostadsvrålet.
Kampen om utrymmet
Staden är en aktuell fråga. Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Många menar att vi måste bygga tätare städer. Byggbolagen, politikerna, fastighetsmäklarna men även bland ekologerna, stadsplanerarna och arkitekterna finns det många som ser framför sig en trängre och mera komprimerad stad. Konsekvensen blir en kamp om utrymmet i staden. I den processen får inte allt plats. En viktig fråga för stadsplanerare och politiker blir då vad vi kan undvara. Vad ska offras? Vilket pris är vi beredda att betala?
Hur ska det gå för barnen i staden, när staden förtätas mer och mer?
Utan att reflektera över barnkonsekvenser byggs idag höga hus tätt, något som ger djupa och långa skuggor på gårdar och gator. Det skapar också brist på dagsljus inne i byggnaderna. Man bygger kvartersstad med minimala fri- och parkytor, skolor utan skolgård och förskolor med pyttesmå ”utsläppsgårdar”.
Arkitektur för alla?
Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.
Hej ministern! Halv miljard till skolgårdar – hur ställer sig utbildnings-
departementet till det?
Till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna har jag fått många mejl och frågor om vad som kommer att hända när regeringen nu avser satsa en halv miljard kronor på skolgårdsförbättring. Många av de som frågar uppskattar de satsningar som regeringen gör, men jag kan aldrig ge ett vettigt svar på hur våra skolmyndigheter kommer att kunna involveras eller inte. Jag skrev till dig häromdagen och jag behöver göra det igen för att göra ett par förtydliganden.
Fram för fler könsneutrala lekplatser!
Den utvalda platsen för en lekplats, dess material och färg måste kunna tolkas fritt av både barn och vuxna och ska aldrig signalera könstillhörighet, detta skriver landskapsarkitekt Sara Fridh med den nyrenoverade Fiskelekplatsen i Malmö som exempel.
Det krävs mer än Chalk and talk – det behövs gränsöverskridande kunskaper där närmiljö blir lärmiljö på förskolegårdar och skolgårdar
Lärare får inte vara rädda för att snubbla på tröskeln. De måste våga ta med sig eleverna ut – för att lära in i omgivningen! Detta menar Anders Szczepanski, enhetschef på Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), vid Linköpings universitet.
Därför ungdomsengagemang i stadsutvecklingen
År 2014 initierade Urban Innovation Lab projektet Young Urban Innovation, för att undersöka och utveckla former för barn och ungdomars medverkan i stadsutvecklingen med kvarteret Råbykungen som case.
Tillsammans med eleverna utvecklas yrkesrollen
I Malmöprojektet Gröna skolgårdar har delaktighet och demokrati varit prioriterat. Att arbeta med skolgården tillsammans med eleverna kan också utveckla den egna yrkesrollen, menar landskapsarkitekt Lena Jungmark. >>
Särkravsförbud cementerar byggbranschen
Orsakerna till byggkostnadernas utveckling beror inte på kommunernas krav på innovation. Det menar Bengt Persson, samverkanslektor vid inst f. LAPF, SLU Alnarp, som skrev SLU:s remissvar på regeringens förslag om slopade särkrav. >>
Är trendiga material viktigare än barn?
Det råder kunskapsbrist hos dem som designar barns utemiljöer. Trendiga material – som gummiasfalt – väger tyngre än vad som är bäst för barn och miljö, skriver Emma Crawley, projektledare för pedagogiska skolgårdar i Västerås. >>
TA ETT SAMLAT GREPP FÖR ATT FÅ FART PÅ BOSTADSBYGGANDET!
Att minska möjligheterna att överklaga planer och på andra sätt korta planprocessen är viktiga och nödvändiga reformer för att minska den akuta bostadskrisen. Men det räcker inte, menar Håkan Persson, vd för Tema. >>
Sidor
- « första
- ‹ föregående
- 1
- 2
- 3
- 4