Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
På tre år har den genomsnittliga friytan på landets skolgårdar minskat med nästan fyra kvadratmeter per barn, vilket motsvarar ungefär åtta procent. Det är inte bara ytorna som blir nominellt mindre, det är också fler barn som ska samsas där. Om vi inte ser upp blir det som för den lille mannen som gick till mäster skräddare med en liten bit tyg för att få en rock sydd – för varje gång han kom blev det mindre och mindre kvar och till slut blev det ingenting. Det var intressant att delta i seminariet där SCB presenterade Sveriges första mätning av alla landets skolgårdar. Boverket var beställare av undersökningen och representanter för Tankesmedjan Movium, SLU, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket och Skolverket deltog. Samtliga presenterade hur viktig denna fråga är – och att vi nu måste hitta vägar för att vända utvecklingen.
Stora problem
Stockholm har särskilt stora problem att hitta mark för skolgårdar och dåliga lösningar i trängt läge blir något man tar efter oreflekterat ute i landet. Vi måste höja medvetenheten om att skolgården är en viktig resurs, både för barnens rekreation, hälsa, utveckling och lärande.
Det som är bra är att den nya arkitekturpolitiken som riksdagen antog nyligen innefattar barns livsmiljö. Boverket får tillsammans med flera andra myndigheter ett uttalat ansvar för barnens miljö och skolmiljö utomhus och inomhus. Boverket är på god väg med sin vägledning för barns utemiljö Gör plats för barn och unga!. Nu behövs liknande goda råd och kunskapsinsamling för skolbyggnaderna.
Tar inget ansvar
Skolverket tar dock inget ansvar för den fysiska miljön i skolan. Dags för reformer! Skolverket måste ta till sig det allmänt vedertagna uttrycket att klassrummet är den tredje pedagogen tillsammans med lärarna och eleverna själva. I Skollagen 35 § står det: ”För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”
Skolverket måste börja tolka sitt uppdrag från regeringen så att man bidrar till forskning och utveckling samt rådgivning kring skolans fysiska miljö. För närvarande hänvisar man till skolhuvudmännen, privata och kommunala. Vi måste också ha en gemensam statligt finansierad forskning och utveckling. Vi behöver organisera adekvat rådgivning baserad på vetenskapliga forskningsrön och gemensamt insamlade erfarenheter av olika skolmiljöer. Det behövs finansiering av utvärderingar av den fysiska skolmiljön utomhus och inomhus.
Barnens lek måste få äga rum någonstans och skolgården kan även vara fenomenal som uteklassrum. I Danmark har jag vid ett studiebesök sett skolkök för hemkunskap med utekök på skolgården. Där fanns även utomhuslabb utanför fysik/kemi/biologi. Här hemma behövs nu mer inspiration och innovation!
SUZANNE DE LAVAL, Arkitekt SAR/MSA, Tekn Dr, verksam i Arkitekturanalys sthlm AB och ordförande i ARKiS, Arkitektur i skolan, Sveriges Arkitekter.
Detta är en bonusartikel ur STAD 22 som kommer ut den 17 september. Temat är Grön stad för hållbarhet - hur ska den skapas?
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.
