
Barns livskvalitet avgörande
För första gången i mänsklighetens historia lever idag fler av oss i städer än på landsbygden. År 2050 beräknas 70 procent av jordens befolkning leva i städer och enligt prognoserna kommer majoriteten att vara under 18 år. Att anlägga ett barnperspektiv på stadsplanering, som sträcker sig bortom skapandet av lekplatser och grönytor, känns därmed minst sagt angeläget.
I den nyligen publicerade rapporten ”Cities Alive: Designing for Urban Childhoods” (ARUP) beskriver forskare hur en stadsplanering bättre anpassad efter barns behov automatiskt skapar inkluderande,
hälsosammare och bättre fungerande städer för alla. Faktum är att barns hälsa och grad av rörelsefrihet i en stad kan användas som indikator på dess hållbarhet och resilience.
Självständiga individer
För att kunna utvecklas till friska och självständiga individer behöver barn urbana miljöer som ger tillgång till rena och säkra gator, grönytor, ren luft, saker att göra, möjlighet att träffa vänner och en bostad, visar rapporten. En avgörande faktor för en barnvänligare stadsplanering är möjligheten att skapa sammanhängande infrastrukturer mellan offentliga platser, gator, natur och aktiviteter. Urbana miljöer med tätt trafikerade gator, dålig luftkvalitet och brist på öppna offentliga platser gör det svårt för barn att vara fysiskt aktiva (gå, cykla, springa och leka) i sin vardag. Det begränsar även deras möjlighet att röra sig fritt i sitt närområde, träffa kompisar och själva ta sig till fritidsaktiviteter.
Enligt rapporten är idag många av världens 11-åringar beroende av att en vuxen följer dem när de ska röra sig utanför hemmet, vilket inskränker deras integritet. Det bidrar även till den skrämmande faktauppgiften att hela 80 procent av världens tonåringar på grund av urbaniseringen rör sig för lite med ökning av fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar hos gruppen som följd.
Var föregångsland
Sverige var en gång ett föregångsland när det gäller att inkludera barnperspektiv i stadsutvecklingen, särskilt i byggandet av nya bostadsområden. Men dagens stadsideal visar, enligt Eva Kristensson, forskare och lektor vid SLU, ett lågt intresse för barnen. ”Det är i första hand en stad för vuxna, anpassad för konsumtion och verksamheter med kontakttäta miljöer”, skriver hon i rapporten.
Så trots att vi idag, åtminstone i teorin, har all kunskap som krävs för att skapa hållbara livsmiljöer som gynnar folkhälsan, motverkar segregation och utanförskap, och som är tillgängliga och inkluderande för alla, bygger vi i praktiken i många avseenden det motsatta. Skribenterna i rapporten ”Designing for Urban Childhoods” uppmanar politiker, tjänstemän, fastighetsutvecklare, investerare och samhällsbyggare att formulera en gemensam sammanhängande vision för en barnvänligare stadsplanering. Har vi råd att inte ta vara på den möjligheten? Vilka blir konsekvenserna om vi väljer att avstå?
VERONICA HEJDELIND
Konstvetare och verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen. Hon bloggar för Sveriges Arkitekter och skriver bland annat för tidskriften Arkitektur.
Fler hyresrätter ökar rörligheten
Över 350 000 unga vuxna är idag utan hem. Fler hyresrätter måste byggas för att öka rörligheten på marknaden, skriver Malin Stenborg från paraplyorganisationen Bostadsvrålet.
Kampen om utrymmet
Staden är en aktuell fråga. Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Många menar att vi måste bygga tätare städer. Byggbolagen, politikerna, fastighetsmäklarna men även bland ekologerna, stadsplanerarna och arkitekterna finns det många som ser framför sig en trängre och mera komprimerad stad. Konsekvensen blir en kamp om utrymmet i staden. I den processen får inte allt plats. En viktig fråga för stadsplanerare och politiker blir då vad vi kan undvara. Vad ska offras? Vilket pris är vi beredda att betala?
Hur ska det gå för barnen i staden, när staden förtätas mer och mer?
Utan att reflektera över barnkonsekvenser byggs idag höga hus tätt, något som ger djupa och långa skuggor på gårdar och gator. Det skapar också brist på dagsljus inne i byggnaderna. Man bygger kvartersstad med minimala fri- och parkytor, skolor utan skolgård och förskolor med pyttesmå ”utsläppsgårdar”.
Arkitektur för alla?
Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.
Hej ministern! Halv miljard till skolgårdar – hur ställer sig utbildnings-
departementet till det?
Till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna har jag fått många mejl och frågor om vad som kommer att hända när regeringen nu avser satsa en halv miljard kronor på skolgårdsförbättring. Många av de som frågar uppskattar de satsningar som regeringen gör, men jag kan aldrig ge ett vettigt svar på hur våra skolmyndigheter kommer att kunna involveras eller inte. Jag skrev till dig häromdagen och jag behöver göra det igen för att göra ett par förtydliganden.
Fram för fler könsneutrala lekplatser!
Den utvalda platsen för en lekplats, dess material och färg måste kunna tolkas fritt av både barn och vuxna och ska aldrig signalera könstillhörighet, detta skriver landskapsarkitekt Sara Fridh med den nyrenoverade Fiskelekplatsen i Malmö som exempel.
Det krävs mer än Chalk and talk – det behövs gränsöverskridande kunskaper där närmiljö blir lärmiljö på förskolegårdar och skolgårdar
Lärare får inte vara rädda för att snubbla på tröskeln. De måste våga ta med sig eleverna ut – för att lära in i omgivningen! Detta menar Anders Szczepanski, enhetschef på Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), vid Linköpings universitet.
Därför ungdomsengagemang i stadsutvecklingen
År 2014 initierade Urban Innovation Lab projektet Young Urban Innovation, för att undersöka och utveckla former för barn och ungdomars medverkan i stadsutvecklingen med kvarteret Råbykungen som case.
Tillsammans med eleverna utvecklas yrkesrollen
I Malmöprojektet Gröna skolgårdar har delaktighet och demokrati varit prioriterat. Att arbeta med skolgården tillsammans med eleverna kan också utveckla den egna yrkesrollen, menar landskapsarkitekt Lena Jungmark. >>
Särkravsförbud cementerar byggbranschen
Orsakerna till byggkostnadernas utveckling beror inte på kommunernas krav på innovation. Det menar Bengt Persson, samverkanslektor vid inst f. LAPF, SLU Alnarp, som skrev SLU:s remissvar på regeringens förslag om slopade särkrav. >>
Är trendiga material viktigare än barn?
Det råder kunskapsbrist hos dem som designar barns utemiljöer. Trendiga material – som gummiasfalt – väger tyngre än vad som är bäst för barn och miljö, skriver Emma Crawley, projektledare för pedagogiska skolgårdar i Västerås. >>
TA ETT SAMLAT GREPP FÖR ATT FÅ FART PÅ BOSTADSBYGGANDET!
Att minska möjligheterna att överklaga planer och på andra sätt korta planprocessen är viktiga och nödvändiga reformer för att minska den akuta bostadskrisen. Men det räcker inte, menar Håkan Persson, vd för Tema. >>
Sidor
- « första
- ‹ föregående
- 1
- 2
- 3
- 4