
Barn tar inga risker
Risk innebär att utföra en kontrollerad handling med insikt om att det kan få en negativ okontrollerad följd. Barn tar inte risker – men de utsätter sig för risker i leken. Barns behov av att använda hela kroppen och gärna i kontakt med utemiljön för sin utveckling har varit framträdande under senare tid. Urbaniseringen har påkallat ett växande behov att försvara denna utvecklingsbejakande utomhusmiljö då den erbjuder en stor variation av upplevelser och utmaningar för att utveckla färdigheter och förmågor. Utöver utvecklingen av miljön har viss forskning hävdat att barn dessutom behöver ta risker för sin utvecklings skull. Professor Sandseter i Norge skapade uppmärksamhet när hon i sin avhandling hävdade att barn behövde mycket mer risker i sitt vardagliga liv än vad som nu sker. Parallellt har professor D. Ball i Storbritannien argumenterat för att lekplatser är allt för säkra och därmed inte erbjuder barn möjligheter att ta risker.
Olika hypoteser
Forskningen visar inte exakt vad som befrämjas genom barns risktagande. Olika hypoteser och antaganden redovisas, men analyserade faktorer som åldrar, kön, socioekonomiska eller kulturella variationer är inte lika tydliga. Longitudinella studier där detta ”goda risktagande” visar hur risktagande barn utvecklats annorlunda saknas, liksom kontrollgrupper. Den internationella organisationen ISGA, International School Grounds Alliance, har i sin programförklaring beträffande barn och risk bland annat sagt att vuxna och institutioner måste använda sunt förnuft för att erbjuda och tillåta risktagande aktiviteter för barn. ISGA menar att eftersom världen är full av risker måste barn tidigt lära sig känna igen och svara på dessa risker för att skydda sig själva och utveckla sin egenförmåga att utvärdera risk. Tankesmedjan Movium vid SLU har i uppgift av regeringen att bidra med kunskaper om utvecklingen av goda miljöer för barns uppväxtvillkor. Movium deltar i ISGA:s arbete och har fört dessa tankar vidare till Barnsäkerhetsdelegationen och Boverket och därmed gett legitimitet åt barnrisk-perspektivet. Det vilar på en barnromantisk föreställning om det vilda otämjda barnet som erövrar sin omvärld.
Utmanar färdigheter
Barn tar inte risker men de utmanar sina färdigheter och förmågor i mötet med sin miljö. Det är en viktig utgångspunkt för hur vi planerar och utvecklar barns livsmiljöer. Att behärska sin omvärld är en nödvändighet för att bli vuxen. Det måste ske i en materiell och kulturell kontext som förstår och tar hänsyn till alla människors behov av en trygg miljö. En fortsatt utveckling av standarder krävs, liksom förbättrad produktutveckling. Det behövs bättre utbildade besiktningsmän, mer kompetenta beställare av lekmiljöer, bättre miljöer, hjälp till föräldrar att förstå barns utveckling, information till ansvariga i förvaltningar och myndigheter. Kompetensen måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer. Kompetens och resurser ska erbjuda barn utmaningar – inte risker.
KRISTER SVENSSON
Vd för Play Design Sweden AB, har drivit nationella och internationella forskningsprojekt med fokus på barn, lek, lärande och leksaker. Medförfattare till boken Ansvar och sekretess– i förskola, skola och fritidshem.
Fler hyresrätter ökar rörligheten
Över 350 000 unga vuxna är idag utan hem. Fler hyresrätter måste byggas för att öka rörligheten på marknaden, skriver Malin Stenborg från paraplyorganisationen Bostadsvrålet.
Kampen om utrymmet
Staden är en aktuell fråga. Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Många menar att vi måste bygga tätare städer. Byggbolagen, politikerna, fastighetsmäklarna men även bland ekologerna, stadsplanerarna och arkitekterna finns det många som ser framför sig en trängre och mera komprimerad stad. Konsekvensen blir en kamp om utrymmet i staden. I den processen får inte allt plats. En viktig fråga för stadsplanerare och politiker blir då vad vi kan undvara. Vad ska offras? Vilket pris är vi beredda att betala?
Hur ska det gå för barnen i staden, när staden förtätas mer och mer?
Utan att reflektera över barnkonsekvenser byggs idag höga hus tätt, något som ger djupa och långa skuggor på gårdar och gator. Det skapar också brist på dagsljus inne i byggnaderna. Man bygger kvartersstad med minimala fri- och parkytor, skolor utan skolgård och förskolor med pyttesmå ”utsläppsgårdar”.
Arkitektur för alla?
Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.
Hej ministern! Halv miljard till skolgårdar – hur ställer sig utbildnings-
departementet till det?
Till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna har jag fått många mejl och frågor om vad som kommer att hända när regeringen nu avser satsa en halv miljard kronor på skolgårdsförbättring. Många av de som frågar uppskattar de satsningar som regeringen gör, men jag kan aldrig ge ett vettigt svar på hur våra skolmyndigheter kommer att kunna involveras eller inte. Jag skrev till dig häromdagen och jag behöver göra det igen för att göra ett par förtydliganden.
Fram för fler könsneutrala lekplatser!
Den utvalda platsen för en lekplats, dess material och färg måste kunna tolkas fritt av både barn och vuxna och ska aldrig signalera könstillhörighet, detta skriver landskapsarkitekt Sara Fridh med den nyrenoverade Fiskelekplatsen i Malmö som exempel.
Det krävs mer än Chalk and talk – det behövs gränsöverskridande kunskaper där närmiljö blir lärmiljö på förskolegårdar och skolgårdar
Lärare får inte vara rädda för att snubbla på tröskeln. De måste våga ta med sig eleverna ut – för att lära in i omgivningen! Detta menar Anders Szczepanski, enhetschef på Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), vid Linköpings universitet.
Därför ungdomsengagemang i stadsutvecklingen
År 2014 initierade Urban Innovation Lab projektet Young Urban Innovation, för att undersöka och utveckla former för barn och ungdomars medverkan i stadsutvecklingen med kvarteret Råbykungen som case.
Tillsammans med eleverna utvecklas yrkesrollen
I Malmöprojektet Gröna skolgårdar har delaktighet och demokrati varit prioriterat. Att arbeta med skolgården tillsammans med eleverna kan också utveckla den egna yrkesrollen, menar landskapsarkitekt Lena Jungmark. >>
Särkravsförbud cementerar byggbranschen
Orsakerna till byggkostnadernas utveckling beror inte på kommunernas krav på innovation. Det menar Bengt Persson, samverkanslektor vid inst f. LAPF, SLU Alnarp, som skrev SLU:s remissvar på regeringens förslag om slopade särkrav. >>
Är trendiga material viktigare än barn?
Det råder kunskapsbrist hos dem som designar barns utemiljöer. Trendiga material – som gummiasfalt – väger tyngre än vad som är bäst för barn och miljö, skriver Emma Crawley, projektledare för pedagogiska skolgårdar i Västerås. >>
TA ETT SAMLAT GREPP FÖR ATT FÅ FART PÅ BOSTADSBYGGANDET!
Att minska möjligheterna att överklaga planer och på andra sätt korta planprocessen är viktiga och nödvändiga reformer för att minska den akuta bostadskrisen. Men det räcker inte, menar Håkan Persson, vd för Tema. >>
Sidor
- « första
- ‹ föregående
- 1
- 2
- 3
- 4