Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Översvämningar till följd av skyfall är ett av flera klimatrelaterade hot. Vi kan inte stänga av skyfall, men vi kan påverka konsekvenserna. De påverkas av hur vi planerar och bygger våra städer. Gör vi rätt så blir det bättre, gör vi fel så blir det sämre.
Kommunerna är enligt Plan- och bygglagen skyldiga att ta hänsyn till riskerna för översvämningar till följd av skyfall i planeringen av nya områden. Men det räcker inte för att hantera riskerna för framtida översvämningar. Även i de snabbast växande tätorterna kommer våra barn och deras barn att leva i en stadsstruktur som till största delen planerades och byggdes av våra föräldrar och deras föräldrar. Skyfallsarbetet måste därför handla om att bygga nytt på ett klokt sätt och att samtidigt anpassa den befintliga bebyggelsen.
Kan anpassas
Befintliga parker och grönområden kan anpassas för att minska konsekvenserna av skyfall. Men i Malmö och i de flesta växande tätorter kommer vi bara en liten bit på vägen genom att anpassa parker och grönområden. De utgör en mycket liten del av tätortsytan. De ligger inte alltid rätt placerade för att ta hand om nederbörden. En ombyggnad av parker och grönområden kan dessutom i sämsta fall riskera att förstöra både rekreativa, biologiska och kulturhistoriska värden.
Förnyat rörnät
Vi skulle kanske teoretiskt sett kunna förnya rörnätet för att hantera skyfall. Men insatserna för det skulle vara så omfattande att det skulle slå ut andra infrastruktursatsningar. Om förnyelsen sker under en koncentrerad tidsperiod kan det uppstå störningar i trafik och framkomlighet som de flesta inte ens kan föreställa sig.
Varken stadsplaneringen, parkförvaltningen eller VA-förvaltningen kan lösa problemet på egen hand. Fler aktörer måste bidra till skyfallsarbetet. Men är det ett problem?
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det mest kostnadseffektivt att samordna arbeten så att ett projekt löser flera problem istället för att varje problem ska lösas med ett eget projekt. Den mest kostnadseffektiva skyfallshanteringen är den som görs i anslutning till andra stora och små ny- och ombyggnadsprojekt. Det handlar om gator, torg och parker, men även om skol- och bostadsgårdar, parkeringsplatser och villaträdgårdar. Alla, både offentliga och privata fastighetsägare, kan hjälpa till.
Stora belopp
Det investeras årligen stora belopp i våra städer. Den samlade effekten av dessa investeringar på översvämningsriskerna är ofta svårkalkylerade. Blir det bättre eller sämre? Det är viktigt att både politik och kommunal förvaltning vet vart vi är på väg. Vi behöver därför utveckla metoder för uppföljning.
Det är en riktigt dålig idé att vänta på att någon annan ska göra något. Stat och kommun tillsammans med privata markägare kan komma långt genom att samarbeta för att lösa problemet.
TIM DELSHAMMAR
strateg med ansvar för stadens grön-blå infrastruktur på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
KRISTINA HALL
programledare för VA Syds program Tillsammans gör vi plats för vattnet.
PÄR SVENSSON
vattenstrateg på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
Kompostering av park- och trädgårdsavfall
Exempel och erfarenheter av kompostering i stor skala. Ska var och en som producerar organiskt avfall ta hand om det själv eller ska man samordna komposteringen? I så fall - i vilken skala?
Skötselmanual för utemiljö
Detta är en skötselmanual där begreppen utgår från miljöns funktion och karaktär, och inte från arbetsmoment, vilket gör det lättare för brukarna att beställa rätt produkt. I parker och bostadsområden kan utemiljön delas in i gräs, buskar, häckar, träd, klätterväxter, rabatter, natur, markbeläggningar, vattenanläggningar och markutrustning.
Perenner som marktäckare
Alla växter täcker marken på något sätt. I Tyskland har Jelitto (1959) gett följande definition: "- plantor som genom sina skott, rankor, blad och utlöpare mattformingt brer ut sig tätt över markytan". Med tätt över markytan menas att växtens bladverk inte når mer än ett par decimeter över densamma.En egenskap som man gärna förknippar med denna grupp av perenner är förmågan att motstå inträngningav frö-och rotogräs.
Grön arbetsmiljö
Parker och andra grönområden ses oftast som platser för människors rekreation och vila. Att de också är en grupp människors arbetsplats glöms ofta bort. Att vårda och utveckla de offentliga uterummen är en arbetsintensiv verksamhet, ett arbete som inte sällan innebär både förslitningar och olycksfall. Detta faktablad behandlar arbetsmiljön för alla de som anlägger och sköter parker, kyrkogårdar, bostadsområden, idrottsområden m.m. med ambitionen att ge goda råd och tips för en bättre arbetsmiljö.
Etablering mer än överlevnad
Att nyplanterade buskar och träd tar sig och växer till efter plantering är naturligtvis av avgörande betydelse för kvaliteten hos alla slags anläggningar.
Prydnadsgräs i park och trädgård
Gräsen är liksom de övriga perennerna en del av de flesta naturliga växtsamhällen. De borde därför också vara en naturlig del i parker och trädgårdar annat än som gräsmatta. Just nu finns ett växande intresse för prydnadsgräs både hos plantskolister och deras kunder och man upptäcker att gräs kan vara vackert även i andra former än som kortklippt matta.
Skolgården bästa klassrummet!
Att åstadkomma en god skolgård borde inte vara svårt. Det borde vara lika självklart som att åstadkomma en god utemiljö vid våra bostadshus. Många principer är egentligen gemensamma. Den skola som vill starta skolträdgård behöver hjälp på olika sätt. Parkförvaltning och fritidsodlarorganisationer är viktiga resurser i detta sammanhang. Redan i planeringsstadiet kan dessa bistå med värdefulla råd om hur skolträdgården ska ställas iordning, jordförbättras med mera.
Argument för den gröna staden
Att utveckla den yttre miljön i våra städer, stadens uterum, handlar om att utveckla stadens ekologi samtidigt som kunskapen om fritiden och våra möjligheter till naturupplevelser fördjupas.
Perenna växter ger vackrare gravplatser
Ökad användning av perenner vid gravplanteringar ger många fördelar. Mindre underhåll, större variation och längre växtsäsong är några av de viktigaste. Malmö kyrkogårdsförvaltning har sedan flera år tillbaka utvecklat ett sortiment av perenner som är särskilt lämpade för gravplanteringar. Som alternativ eller komplement till utplanteringsväxter har dessa rönt stor uppskattning bland gravrättsinnehavarna.
Upptäck de farliga träden - en introduktion till träddiagnostiken
Att i god tid upptäcka sjuka och skadade träd så att förebyggande åtgärder kan sättas in och farliga träd avlägsnas innan de orsakar skador på liv och egendom är en viktig del av en framsynt trädvård. Var och en som äger fast egendom är skyldig att vara uppmärksam så att inte olyckor sker.
Termisk ogräsbekämpning på Hårdgjorda ytor
Ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor som grus, plattor, sten, asfalt, m m är ett slitsamt och dyrbart arbetsmoment om man inte har tillgång till kemiska medel. Att använda termisk bekämpning är den "senaste" i raden av metoder som kan ersätta kemiska bekämpningsmedel.
Fasadgrönska - Välj rätt stöd för växten
Ökat intresse för kopplingen mellan arkitektur och natur har inneburit en renässans för användningen av klätterväxter. Krav på litet planteringsutrymme, samt enkel och billig anläggningsteknik är några av fördelarna. I Tyskland och Schweiz har rader av artiklar publicerats facktidskrifter och flera böcker har kommit ut. För att få ett bra resultat är det viktigt att känna till vilken typ av stöd som olika klätterväxter behöver.