Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Översvämningar till följd av skyfall är ett av flera klimatrelaterade hot. Vi kan inte stänga av skyfall, men vi kan påverka konsekvenserna. De påverkas av hur vi planerar och bygger våra städer. Gör vi rätt så blir det bättre, gör vi fel så blir det sämre.
Kommunerna är enligt Plan- och bygglagen skyldiga att ta hänsyn till riskerna för översvämningar till följd av skyfall i planeringen av nya områden. Men det räcker inte för att hantera riskerna för framtida översvämningar. Även i de snabbast växande tätorterna kommer våra barn och deras barn att leva i en stadsstruktur som till största delen planerades och byggdes av våra föräldrar och deras föräldrar. Skyfallsarbetet måste därför handla om att bygga nytt på ett klokt sätt och att samtidigt anpassa den befintliga bebyggelsen.
Kan anpassas
Befintliga parker och grönområden kan anpassas för att minska konsekvenserna av skyfall. Men i Malmö och i de flesta växande tätorter kommer vi bara en liten bit på vägen genom att anpassa parker och grönområden. De utgör en mycket liten del av tätortsytan. De ligger inte alltid rätt placerade för att ta hand om nederbörden. En ombyggnad av parker och grönområden kan dessutom i sämsta fall riskera att förstöra både rekreativa, biologiska och kulturhistoriska värden.
Förnyat rörnät
Vi skulle kanske teoretiskt sett kunna förnya rörnätet för att hantera skyfall. Men insatserna för det skulle vara så omfattande att det skulle slå ut andra infrastruktursatsningar. Om förnyelsen sker under en koncentrerad tidsperiod kan det uppstå störningar i trafik och framkomlighet som de flesta inte ens kan föreställa sig.
Varken stadsplaneringen, parkförvaltningen eller VA-förvaltningen kan lösa problemet på egen hand. Fler aktörer måste bidra till skyfallsarbetet. Men är det ett problem?
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det mest kostnadseffektivt att samordna arbeten så att ett projekt löser flera problem istället för att varje problem ska lösas med ett eget projekt. Den mest kostnadseffektiva skyfallshanteringen är den som görs i anslutning till andra stora och små ny- och ombyggnadsprojekt. Det handlar om gator, torg och parker, men även om skol- och bostadsgårdar, parkeringsplatser och villaträdgårdar. Alla, både offentliga och privata fastighetsägare, kan hjälpa till.
Stora belopp
Det investeras årligen stora belopp i våra städer. Den samlade effekten av dessa investeringar på översvämningsriskerna är ofta svårkalkylerade. Blir det bättre eller sämre? Det är viktigt att både politik och kommunal förvaltning vet vart vi är på väg. Vi behöver därför utveckla metoder för uppföljning.
Det är en riktigt dålig idé att vänta på att någon annan ska göra något. Stat och kommun tillsammans med privata markägare kan komma långt genom att samarbeta för att lösa problemet.
TIM DELSHAMMAR
strateg med ansvar för stadens grön-blå infrastruktur på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
KRISTINA HALL
programledare för VA Syds program Tillsammans gör vi plats för vattnet.
PÄR SVENSSON
vattenstrateg på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
Plan(t)era för lä!
Klimatet är viktigt för oss nordbor. Vårt beroende av klimatet gör oss medvetna om dess växlingar. Fånga sol och ge lä är viktiga ledord för planering av den yttre miljön. Vinden är den klimatfaktor som är lättast att påverka. Forskningen kring läplanteringar ger oss anvisningar om hur vi skall gå tillväga.
Morgondagens öppna kulturlandskap
De stora och snabba förändringarna i det svenska lantbruket hotar att sudda ut vårt omtyckta bondelandskap. Att konservera detta i helhet är naturligtvis en omöjlighet. Men ett rationellt jord- och skogsbruk behöver inte bygga på att utarma den biologiska mångfalden. Tvärtom. Omväxling och artrikedom kan främjas om samhället på olika sätt stimulerar bönderna att återskapa och nyskapa biotoper (t ex kombinera betesdrift med viss beskogning) parallelt med stordrift. Morgondagens kulturlandskap bygger på en ångsiktigt, uthållig användning av jordens resurser. Vägen dit handlar bl a om att öka produktionen av livsmedel och bioenergi i tätorternas närhet samt stimulera återflyttning av stadsbor till landsbyggden. Det största hotet mot vårt omtyckta bondelandskap är bristen på människor mer än granskogsplanteringar och monokulturer på våra åkrar.
Grannkompostering
I Kalmar söker man nya vägar för att ta hand om det organiska avfalletfrån park och trädgård. Man bygger upp ett system med s k grannkomposter, där de boende kan lägga ris, julgranar och annat som är svårt att komposterai den egna, lilla trädgårdskomposten, men även gräsklipp och löv för den som inte komposterar själv. Målet är att skapa ett jordförbättringsmedel i toppklass av 7 400 000 kg organiskt restmaterial som produceras i Kalmar varj år.
Slå vakt om kyrkogårdens grönska!
Grönskan på våra kyrkogårdar - träden, de klippta häckarna och gravblommorna - tilhör vårt lands mest välskötta parkanläggningar. Men träden börjar bli gamla, och bl a krav på rationell skötsel äventyrar deras framtid. Den nya kulturminneslagen från 1989 ger skydd åt kyrkogårdar anlagda före 1940. I detta Gröna Fakta vill vi visa olika möjligheter att vårda och utveckla detta unika kulturarv.
Stadens ekologi
Det är dags att sluta se staden som en maskin, en robot betingad enbart av fysikens och kemins lagar. Det är dags att sluta se staden som förstörd natur, en förspilld resurs. Det är dags att sluta se staden som en artificiell miljö. Staden är livsrum för levande varelser: djur, växter och inte minst människor. Staden är en naturresurs som vi ska utnyttja på ett klokt sätt för att skapa ett gott livsrum för alla oss som lever där. Och vi är många. Bara 17% av oss lever på landet. Mer än 4 av 5 av oss andra föds, lever och dör i tätorter.
Hacka rätt och må bra!
En redovisning av arbetsmiljön vid användning av manuella handredskap och främst små motorredskap i planteringar och grönsaksodlingar. Valet av utrustning när man rensar ogräs beror på markens beskaffenhet och den precision man eftersträvar. För mindre ytor med höga krav på att de är ogräsfria, är handredskapen att föredra. Dessa är många gånger lika effektiva som de mindre motorredskapen, och valet mellan dessa är egentligen en arbetsmiljöfråga.
