
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Översvämningar till följd av skyfall är ett av flera klimatrelaterade hot. Vi kan inte stänga av skyfall, men vi kan påverka konsekvenserna. De påverkas av hur vi planerar och bygger våra städer. Gör vi rätt så blir det bättre, gör vi fel så blir det sämre.
Kommunerna är enligt Plan- och bygglagen skyldiga att ta hänsyn till riskerna för översvämningar till följd av skyfall i planeringen av nya områden. Men det räcker inte för att hantera riskerna för framtida översvämningar. Även i de snabbast växande tätorterna kommer våra barn och deras barn att leva i en stadsstruktur som till största delen planerades och byggdes av våra föräldrar och deras föräldrar. Skyfallsarbetet måste därför handla om att bygga nytt på ett klokt sätt och att samtidigt anpassa den befintliga bebyggelsen.
Kan anpassas
Befintliga parker och grönområden kan anpassas för att minska konsekvenserna av skyfall. Men i Malmö och i de flesta växande tätorter kommer vi bara en liten bit på vägen genom att anpassa parker och grönområden. De utgör en mycket liten del av tätortsytan. De ligger inte alltid rätt placerade för att ta hand om nederbörden. En ombyggnad av parker och grönområden kan dessutom i sämsta fall riskera att förstöra både rekreativa, biologiska och kulturhistoriska värden.
Förnyat rörnät
Vi skulle kanske teoretiskt sett kunna förnya rörnätet för att hantera skyfall. Men insatserna för det skulle vara så omfattande att det skulle slå ut andra infrastruktursatsningar. Om förnyelsen sker under en koncentrerad tidsperiod kan det uppstå störningar i trafik och framkomlighet som de flesta inte ens kan föreställa sig.
Varken stadsplaneringen, parkförvaltningen eller VA-förvaltningen kan lösa problemet på egen hand. Fler aktörer måste bidra till skyfallsarbetet. Men är det ett problem?
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det mest kostnadseffektivt att samordna arbeten så att ett projekt löser flera problem istället för att varje problem ska lösas med ett eget projekt. Den mest kostnadseffektiva skyfallshanteringen är den som görs i anslutning till andra stora och små ny- och ombyggnadsprojekt. Det handlar om gator, torg och parker, men även om skol- och bostadsgårdar, parkeringsplatser och villaträdgårdar. Alla, både offentliga och privata fastighetsägare, kan hjälpa till.
Stora belopp
Det investeras årligen stora belopp i våra städer. Den samlade effekten av dessa investeringar på översvämningsriskerna är ofta svårkalkylerade. Blir det bättre eller sämre? Det är viktigt att både politik och kommunal förvaltning vet vart vi är på väg. Vi behöver därför utveckla metoder för uppföljning.
Det är en riktigt dålig idé att vänta på att någon annan ska göra något. Stat och kommun tillsammans med privata markägare kan komma långt genom att samarbeta för att lösa problemet.
TIM DELSHAMMAR
strateg med ansvar för stadens grön-blå infrastruktur på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
KRISTINA HALL
programledare för VA Syds program Tillsammans gör vi plats för vattnet.
PÄR SVENSSON
vattenstrateg på fastighets- och gatukontoret, Malmö.
Förmår vuxna se till barnets bästa?
Skolgårdar ska givetvis räknas som viktiga platser i strävan efter resilienta städer, skriver Lena Jungmark. Men barnens behov hamnar fortfarande i skymundan.
Ett tillstånd av frånvaro
När platser hägnas in stängs människor ute. Inhägnader och förfall är en del av gentrifieringsstrategin. Fastighetsutvecklaren vet när den rätta tiden är inne, skriver Karin Andersson.
Tänk biofili!
Med biofila principer kan vi förstå hur framtida stadslandskap borde utformas och bli mer attraktiva livsmiljöer, menar Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt på Urbio.
Staden som reklamskylt för naturvärden
Vi måste bli bättre på att släppa kontrollen över naturen och skapa grönområden och byggnader som påminner oss om den egentliga maktordningen. Pedagogiska utmaningar väntar, skriver Juho Riikonen, Ekologigruppen.
Skönt eller klimatsmart – måste vi välja?
Estetiska värden kan gå hand i hand med biologiska, menar Skärpa Studio.
Städer för alla arter
Varför ska vi ha natur och hög biologisk mångfald i städer, kanske någon undrar, det är väl bättre att spara den någon annanstans? Marcus Hedblom, SLU, håller inte med.
Biologisk mångfald – en komplex fråga
Att hejda förlusten av biologisk mångfald ingår i FN:s globala mål för hållbar utveckling. EU:s ambition är att arter som är specifika för varje land ska bevaras. Men frågan är långt ifrån enkel, skriver Karin Andersson.
Tänk dig en pyramid
Tidskriften STAD:s chefredaktör Titti Olsson reflekterar över hållbarhetsbegreppen och om vårt ekologiska själv.
Dags för Landskapsarkitekturdagen 2023!
Hej Ellinor Dromberg, Jenny Hulthén och Emilia Pramler! Ni tre är alla med och arrangerar Landskapsarkitekturdagen vid SLU Alnarp som i år arrangeras på campus den 17 mars. Vilket är årets tema?
Fria eller fälla 2.0
Årets första faktablad är här. Detta nummer handlar om träd i offentliga miljöer och dess värde, skrivet av Johan Östberg, Karin Sandberg och Erik Blomquist.