Våga prata med barnen!
Barnen, deras utveckling och stadens utemiljö hänger samman. Säg inte att ännu en forskare har kommit fram till detta! Jovisst, och den här gången är det engelsmannen och landskapsarkitekten Ian Simkins, Sheffield University. Han konstaterar – både övertygande och inspirerande – att det dessutom finns gott om metoder för att ta reda på hur. Det behövs bara en genuin lust att lyssna på barnen och släppa fram deras åsikter. Men börjar inte det här bli lite tjatigt? Vi vet ju redan det här!Just det. Vi vet redan det här.Men det räcker inte att veta. Movium har undersökt var, hur och i vilka sammanhang barn och unga involveras i planeringen av stadens utemiljö.ill: Anna SääfI rapporten Barns plats i staden konstateras att trots tjugo år med barnkonventionen så är erfarenheterna av att involvera barn i planeringen fortfarande i sin linda. Det är som om det skulle ta tjugo år för att lära sig cykla. Det tar inte ens tjugo år att lära sig kinesiska – flytande. Men att få med barnen i planeringen, det får tydligen gå hur långsamt som helst.”Bara barnen hade rösträtt, då skulle det hända en hel del”, hör man ibland. Men rösträtt har barnen faktiskt redan. Barnkonventionen slår fast barnens rätt att göra sin röst hörd. Barns röster borde ljuda så högt att det ekar. Men vuxenvärlden tycks vara utrustad med öronproppar gjorda av cement.Ljus i tunnelnMen det finns ljus i tunneln. Undersökningen visar exempelvis att barn och unga förmedlar observationer från sin närmiljö som skulle kunna leda till konkretaförändringar inom en för dem greppbar tidsrymd. De har kunskaper om den fysiska miljön som planerarna inte har (men efterfrågar för att göra ett bättre jobb). I kontakt med barn och unga läggs grunden för en beredskap för att fånga upp och ta tillvara deras kunskaper och önskemål i den fysiska planeringen.Undersökningen bekräftar också det som Ian Simkins och andra forskare redan konstaterat, nämligen att det finns beprövade och användbara metoder för att låta barns erfarenheter få reellt inflytande i planeringen. Förutsättningen är att tjänstemän och politiker vill och vågar försöka involvera barnen – även om man på förhand inte vet vad det är de kommer att föreslå.Vuxnas skyldigheterBarnkonventionen och barnens rättigheter är inget gulligull. Barns rättigheter är vuxnas skyldigheter. Det fordrar handling och handlingsberedskap. Genom att låta unga medborgare delta i planeringsprocesser bidrar vi vuxna till att stärka den demokratiska processen. För det vill vi väl ändå? Eller måste vi vänta tills vi har en statsminister som åker skateboard?Det gäller bara att barn och unga inte blir besvikna på sina egna eller de vuxnas insatser. Arbetet måste lotsas fram till ett mål som ligger i nivå med barns och ungas förväntningar.Vuxna skulle aldrig acceptera att bli behandlade som barn. Tänk bara om alla medelålders kvinnor var tvungna att hålla sig till tantplatserna.Så vad väntar vi på?Din och min handlingskraft blir i slutändan avgörande för hur barns röster tas tillvara i planeringen. Vi borde göra mer för att släppa fram dem som inte har formell rösträtt.Eller ska vi vänta tjugo år till?Petter ÅkerblomKoordinator för det nationella uppdraget att samordna och sprida kunskapen om barns och ungas utvecklande utemiljöer
Bevara och förnya!
Denna dokumentation redovisar de viktigaste slutsatserna från ett angeläget projekt, det s k REKRYT -projektet. Det hade som mål att sprida goda idéer om hur man får medarbetare att trivas på sin arbetsplats och hur man lyckas med rekrytering. Projektet var unikt på flera sätt, inte minst för att hela branchen ställde sig bakom arbetet. En arbets grupp med Ole Andersson, Movium, Sören Elmgren, kommunförbundet, Hans Ulrich Frohnert, Trädgårdsnäringens yrkesnämnd samt Lennart Gustavsson från bostadsföretagens Yrkesnämnd har svarat för projektet praktiska genomförande.
Vinterträdgårdens växter!
Inomhusväxter blir allt mer populära i offentliga miljöer. På kontor, i affärer, restauranger, hotell och simhallar - överallt börjar det grönska. När man bygger nytt eller renoverar är något slag av vinterträdgård ett vanligt inslag i miljön.
Storskifte morgondagens skötselorganisation?
"Inom ett område på 200 x 500 meter i en mellansvensk kommun är det mer än 10 organistioner och mer än 20 personer inblandadde i skötseln av området och då bortser vi från vintrarbetet. Den totala arbetsinsatsen inom området motsvarar mindre än 1,5 manår."
Blomsteråkern - en ettårig skönhet
Tänk om infarterna till våra städer lystes upp av färggranna fält med vallmo och blåklint! Det kan bli verklighet om några år om blomsteråkern ges en framtid i våra städer och tätorter. Att anlägga blomsteråkrar är i Sverige nytt och ännu relativt oprövat. De experiment som detta Gröna Fakta bygger på kan ses som avstamp för mer detaljerade undersökningar och en bredare praktisk tillämpning.
Perennrabatten
Perennrabatten har börjat komma till heders igen. Med sin färgprakt och sina rika dofter blir den ett värdefullt inslag på gården, i den bostadsnära parken eller i minneslunden.
MOVIUMS sortlista för gräsytor
Gröna fakta har tidigare presenterat "skötselmanual för utemiljö". Där definierades bland annat de vanligaste förekommande gräsytorna i text och blid. Detta fakta blad föreslår lämpliga sorter och blandningar för sex olika gräsytor, varav fyra finns med i skötselmanualen. Dessutom rekommenderas sortmaterial för några speciella sportytor, golfgreener och idrottsplatser. - Med denna sortlista vill vi stimulera användningen av kvalitetsfröer. - Fortfarande domineras förbrukningen av de "sämre" men billigare fröerna. En övergång till kvalitetsfröer är ur alla avseenden en bättre affär för både brukare och köpare av gräsfrö, säger Olle Andersson, initiativtagare till sortlistan.
Kompostering av park- och trädgårdsavfall
Exempel och erfarenheter av kompostering i stor skala. Ska var och en som producerar organiskt avfall ta hand om det själv eller ska man samordna komposteringen? I så fall - i vilken skala?
Skötselmanual för utemiljö
Detta är en skötselmanual där begreppen utgår från miljöns funktion och karaktär, och inte från arbetsmoment, vilket gör det lättare för brukarna att beställa rätt produkt. I parker och bostadsområden kan utemiljön delas in i gräs, buskar, häckar, träd, klätterväxter, rabatter, natur, markbeläggningar, vattenanläggningar och markutrustning.
Perenner som marktäckare
Alla växter täcker marken på något sätt. I Tyskland har Jelitto (1959) gett följande definition: "- plantor som genom sina skott, rankor, blad och utlöpare mattformingt brer ut sig tätt över markytan". Med tätt över markytan menas att växtens bladverk inte når mer än ett par decimeter över densamma.En egenskap som man gärna förknippar med denna grupp av perenner är förmågan att motstå inträngningav frö-och rotogräs.
Grön arbetsmiljö
Parker och andra grönområden ses oftast som platser för människors rekreation och vila. Att de också är en grupp människors arbetsplats glöms ofta bort. Att vårda och utveckla de offentliga uterummen är en arbetsintensiv verksamhet, ett arbete som inte sällan innebär både förslitningar och olycksfall. Detta faktablad behandlar arbetsmiljön för alla de som anlägger och sköter parker, kyrkogårdar, bostadsområden, idrottsområden m.m. med ambitionen att ge goda råd och tips för en bättre arbetsmiljö.
Etablering mer än överlevnad
Att nyplanterade buskar och träd tar sig och växer till efter plantering är naturligtvis av avgörande betydelse för kvaliteten hos alla slags anläggningar.
Prydnadsgräs i park och trädgård
Gräsen är liksom de övriga perennerna en del av de flesta naturliga växtsamhällen. De borde därför också vara en naturlig del i parker och trädgårdar annat än som gräsmatta. Just nu finns ett växande intresse för prydnadsgräs både hos plantskolister och deras kunder och man upptäcker att gräs kan vara vackert även i andra former än som kortklippt matta.
Lägg till ny kommentar