Lek föder gott ledarskap
Barn som är bra på att leka är morgondagens goda ledare.
Jag lyssnade i mitten av 1990-talet en gång till ett föredrag av psykolog Eva Norén Björn, då verksam vid Barnmiljörådet. Det hon sa har jag aldrig glömt. Morgondagens goda ledare, det vill säga kompetenta människor som kan gå i bräschen och vara med och utveckla ett gott samhälle, är beroende av att ha fått utveckla sin förmåga att leka fritt, det vill säga själva skapa ordningen och reglerna för leken.
Barns lek är dock hotad. Det framkom med all tydlighet på Moviums konferens Lekplatsens nya kläder den 21 april. Barns liv är organiserat, det är inrutat och präglat av förbud. Barn är slavar under tiden, precis som vuxna, och de har minimalt med fritid då de kan bestämma själva vad de vill göra.
Liv är rörelse
Barns liv och lek är rörelse, barn är sina kroppar, de upplever världen och lär om livet genom sina sinnen, genom att vara aktiva i sina kroppar, vara i rörelse. Men vi vuxna inte bara stjäl deras tid genom att organisera och styra den, vi hindrar också barnen att ge utlopp för sin naturliga lust till och behov av rörelse genom att få dem att sitta ner – i skolan och på lekplatsen.
Lek och rörelse är ett hos barn. Foto: Anna Lenninger
Asbjörn Flemmen, Högskolan i Volda, uppmanar oss att reflektera en stund över den lekutrustning vi ger barnen: rutschkanor, gungor, vippleksaker, sarger kring sandlådan, gungbräden – allt ska barnen sitta på.
Det stämmer inte med deras natur, hävdar Asbjörn Flemmen med emfas. Han har efter trettio års studerande av barns idrottande, lek och rörelse utvecklat leklandskap utrustade med lianer och bildäck – Tarzandjungler – som utmanar barns lust att möta fysiska utmaningar och utveckla sina kroppar och därmed stärka sin självkänsla. De finns på flera skolor i Norge, bland annat i Volda där han är verksam, och även på ett par skolor i Sverige.
Skillnad på lek och lek
Asbjörn Flemmen betonar skillnaden mellan barns fria lek och den organiserade leken. Barn krånglar i en vuxnes ögon till det för sig när de leker fritt, säger han. De dividerar om vilka regler som ska gälla innan de sätter igång och leker. Vuxna uppfattar lätt denna oenighet som onödigt tjafs och båk och lägger sig nog mer än gärna i, rädda som vi är för konflikter.
Men vi gör fel! Detta krånglande, innan leken kan ta sin början och flyta på, är en ytterst kreativ sysselsättning som träna barnen i att positionera sig och att finna förmågan att kompromissa. I idrotten, till exempel, tävlar man med jämbördiga och premieras utifrån givna regler. Barnens lek gynnas av att alla inte är på samma nivå, och reglerna är aldrig till för att premiera någon. Det låter för mig som en sann träning i empati.
Kan inte lekkoden
Alla barn kan dock inte leka. Manne af Klintberg från IPA, Barns rätt till lek, berättar om studier som visar att gemensamt för många kriminella personer är att de saknar minnen av lek från sin egen barndom. Det betyder inte att oförmågan att leka leder till kriminalitet, men det är utan tvivel en väckarklocka. IPA vill utifrån den forskning som finns på området ta fram ett material som kan hjälpa personal vid BVC att uppmärksamma barn som har svårt med lekkoden. IPA vill också ta fram hjälpmedel.
Vad händer med barn som inte möter vuxna som ser dem? Det är sannolikt däri nyckeln till bristen på lekförmåga ligger; barnen har ingen att spegla sig i, att ta efter, att leka tittut med, denna livets allra första lek och träning i samspel.
Rädsla för kaos
Lekplatser har en gång i tiden delvis kommit till för att hålla koll på barnen. Vuxna skräms lätt av barns kaotiska ordning. Idag är det inte ens självklart att barn har en bra lekplats där de kan vistas på egen hand, eller ens vettig skolgård – ibland har de ingen fysisk yta alls av vistas på.
Hur hanterar vi våra yngsta stadsmedborgare? Hur påverkar denna oförståelse för barns rättigheter morgondagens goda ledare, morgondagens kompetenta medborgare, dem vi alla är beroende av?
Titti Olsson
Bevara och förnya!
Denna dokumentation redovisar de viktigaste slutsatserna från ett angeläget projekt, det s k REKRYT -projektet. Det hade som mål att sprida goda idéer om hur man får medarbetare att trivas på sin arbetsplats och hur man lyckas med rekrytering. Projektet var unikt på flera sätt, inte minst för att hela branchen ställde sig bakom arbetet. En arbets grupp med Ole Andersson, Movium, Sören Elmgren, kommunförbundet, Hans Ulrich Frohnert, Trädgårdsnäringens yrkesnämnd samt Lennart Gustavsson från bostadsföretagens Yrkesnämnd har svarat för projektet praktiska genomförande.
Vinterträdgårdens växter!
Inomhusväxter blir allt mer populära i offentliga miljöer. På kontor, i affärer, restauranger, hotell och simhallar - överallt börjar det grönska. När man bygger nytt eller renoverar är något slag av vinterträdgård ett vanligt inslag i miljön.
Storskifte morgondagens skötselorganisation?
"Inom ett område på 200 x 500 meter i en mellansvensk kommun är det mer än 10 organistioner och mer än 20 personer inblandadde i skötseln av området och då bortser vi från vintrarbetet. Den totala arbetsinsatsen inom området motsvarar mindre än 1,5 manår."
Blomsteråkern - en ettårig skönhet
Tänk om infarterna till våra städer lystes upp av färggranna fält med vallmo och blåklint! Det kan bli verklighet om några år om blomsteråkern ges en framtid i våra städer och tätorter. Att anlägga blomsteråkrar är i Sverige nytt och ännu relativt oprövat. De experiment som detta Gröna Fakta bygger på kan ses som avstamp för mer detaljerade undersökningar och en bredare praktisk tillämpning.
Perennrabatten
Perennrabatten har börjat komma till heders igen. Med sin färgprakt och sina rika dofter blir den ett värdefullt inslag på gården, i den bostadsnära parken eller i minneslunden.
MOVIUMS sortlista för gräsytor
Gröna fakta har tidigare presenterat "skötselmanual för utemiljö". Där definierades bland annat de vanligaste förekommande gräsytorna i text och blid. Detta fakta blad föreslår lämpliga sorter och blandningar för sex olika gräsytor, varav fyra finns med i skötselmanualen. Dessutom rekommenderas sortmaterial för några speciella sportytor, golfgreener och idrottsplatser. - Med denna sortlista vill vi stimulera användningen av kvalitetsfröer. - Fortfarande domineras förbrukningen av de "sämre" men billigare fröerna. En övergång till kvalitetsfröer är ur alla avseenden en bättre affär för både brukare och köpare av gräsfrö, säger Olle Andersson, initiativtagare till sortlistan.
Kompostering av park- och trädgårdsavfall
Exempel och erfarenheter av kompostering i stor skala. Ska var och en som producerar organiskt avfall ta hand om det själv eller ska man samordna komposteringen? I så fall - i vilken skala?
Skötselmanual för utemiljö
Detta är en skötselmanual där begreppen utgår från miljöns funktion och karaktär, och inte från arbetsmoment, vilket gör det lättare för brukarna att beställa rätt produkt. I parker och bostadsområden kan utemiljön delas in i gräs, buskar, häckar, träd, klätterväxter, rabatter, natur, markbeläggningar, vattenanläggningar och markutrustning.
Perenner som marktäckare
Alla växter täcker marken på något sätt. I Tyskland har Jelitto (1959) gett följande definition: "- plantor som genom sina skott, rankor, blad och utlöpare mattformingt brer ut sig tätt över markytan". Med tätt över markytan menas att växtens bladverk inte når mer än ett par decimeter över densamma.En egenskap som man gärna förknippar med denna grupp av perenner är förmågan att motstå inträngningav frö-och rotogräs.
Grön arbetsmiljö
Parker och andra grönområden ses oftast som platser för människors rekreation och vila. Att de också är en grupp människors arbetsplats glöms ofta bort. Att vårda och utveckla de offentliga uterummen är en arbetsintensiv verksamhet, ett arbete som inte sällan innebär både förslitningar och olycksfall. Detta faktablad behandlar arbetsmiljön för alla de som anlägger och sköter parker, kyrkogårdar, bostadsområden, idrottsområden m.m. med ambitionen att ge goda råd och tips för en bättre arbetsmiljö.
Etablering mer än överlevnad
Att nyplanterade buskar och träd tar sig och växer till efter plantering är naturligtvis av avgörande betydelse för kvaliteten hos alla slags anläggningar.
Prydnadsgräs i park och trädgård
Gräsen är liksom de övriga perennerna en del av de flesta naturliga växtsamhällen. De borde därför också vara en naturlig del i parker och trädgårdar annat än som gräsmatta. Just nu finns ett växande intresse för prydnadsgräs både hos plantskolister och deras kunder och man upptäcker att gräs kan vara vackert även i andra former än som kortklippt matta.
Lägg till ny kommentar