Våga prata med barnen!
Barnen, deras utveckling och stadens utemiljö hänger samman. Säg inte att ännu en forskare har kommit fram till detta! Jovisst, och den här gången är det engelsmannen och landskapsarkitekten Ian Simkins, Sheffield University. Han konstaterar – både övertygande och inspirerande – att det dessutom finns gott om metoder för att ta reda på hur. Det behövs bara en genuin lust att lyssna på barnen och släppa fram deras åsikter. Men börjar inte det här bli lite tjatigt? Vi vet ju redan det här!Just det. Vi vet redan det här.Men det räcker inte att veta. Movium har undersökt var, hur och i vilka sammanhang barn och unga involveras i planeringen av stadens utemiljö.ill: Anna SääfI rapporten Barns plats i staden konstateras att trots tjugo år med barnkonventionen så är erfarenheterna av att involvera barn i planeringen fortfarande i sin linda. Det är som om det skulle ta tjugo år för att lära sig cykla. Det tar inte ens tjugo år att lära sig kinesiska – flytande. Men att få med barnen i planeringen, det får tydligen gå hur långsamt som helst.”Bara barnen hade rösträtt, då skulle det hända en hel del”, hör man ibland. Men rösträtt har barnen faktiskt redan. Barnkonventionen slår fast barnens rätt att göra sin röst hörd. Barns röster borde ljuda så högt att det ekar. Men vuxenvärlden tycks vara utrustad med öronproppar gjorda av cement.Ljus i tunnelnMen det finns ljus i tunneln. Undersökningen visar exempelvis att barn och unga förmedlar observationer från sin närmiljö som skulle kunna leda till konkretaförändringar inom en för dem greppbar tidsrymd. De har kunskaper om den fysiska miljön som planerarna inte har (men efterfrågar för att göra ett bättre jobb). I kontakt med barn och unga läggs grunden för en beredskap för att fånga upp och ta tillvara deras kunskaper och önskemål i den fysiska planeringen.Undersökningen bekräftar också det som Ian Simkins och andra forskare redan konstaterat, nämligen att det finns beprövade och användbara metoder för att låta barns erfarenheter få reellt inflytande i planeringen. Förutsättningen är att tjänstemän och politiker vill och vågar försöka involvera barnen – även om man på förhand inte vet vad det är de kommer att föreslå.Vuxnas skyldigheterBarnkonventionen och barnens rättigheter är inget gulligull. Barns rättigheter är vuxnas skyldigheter. Det fordrar handling och handlingsberedskap. Genom att låta unga medborgare delta i planeringsprocesser bidrar vi vuxna till att stärka den demokratiska processen. För det vill vi väl ändå? Eller måste vi vänta tills vi har en statsminister som åker skateboard?Det gäller bara att barn och unga inte blir besvikna på sina egna eller de vuxnas insatser. Arbetet måste lotsas fram till ett mål som ligger i nivå med barns och ungas förväntningar.Vuxna skulle aldrig acceptera att bli behandlade som barn. Tänk bara om alla medelålders kvinnor var tvungna att hålla sig till tantplatserna.Så vad väntar vi på?Din och min handlingskraft blir i slutändan avgörande för hur barns röster tas tillvara i planeringen. Vi borde göra mer för att släppa fram dem som inte har formell rösträtt.Eller ska vi vänta tjugo år till?Petter ÅkerblomKoordinator för det nationella uppdraget att samordna och sprida kunskapen om barns och ungas utvecklande utemiljöer
Ny handbok ger råd kring klimatsmart gata
Den traditionella Rådgivardagen, som arrangerades av Tankesmedjan Movium den 4 december i Malmö, var som vanligt fulltecknad och lockade ett 30-tal deltagare.
En stad full av lek
Om vi planerar hela staden för barn och unga behövs kanske inte några särskilda lekplatser. Är tiden mogen för att planera staden med barnperspektiv?
Tydliga politiska visioner saknas
Så som vi bygger våra städer idag kan vi inte säkerställa bostadens status som en social rättighet. Hur kan vi arkitekter förändra det inom rådande system, frågar sig Karl Landin, planarkitekt på White i Malmö.
Samarbete präglar uppdraget
Vilken nytta kan en riksarkitekt göra? Anna Lenninger samtalar med Helena Bjarnegård efter ett år på posten.
Ta saken i egna händer
Husockupation som metod för förändring är inte passé. Men idag är det inte byggnaderna som är i fokus, skriver Karin Andersson.
Höra hemma
I sin ledare i STAD 27 - Rätten till ett hem, reflekterar chefredaktör Titti Olsson över vad det innebär att höra hemma.
Årets näst sista faktablad är här!
Kan växtväggar ersätta grönska på marken? Hur är det med de positiva effekter som växtväggar tillskrivs – finns det belägg för dem?
Detta Movium Fakta är baserat på en masteruppsats vid SLU i Alnarp, där en omfattande vetenskaplig litteratur har gåtts igenom för att se vilka belägg som egentligen finns för växtväggars positiva och negativa effekter.
KAN VÄXTVÄGGAR ERSÄTTA GRÖNSKA PÅ MARKEN?
Växtväggar har blivit ett argument för att bygga tätare men ändå till synes gröna städer.
Nr 7 2019
Om du är inloggad som partner eller rådgivningsprenumerant kan du hämta Movium Direkt nr 7, 2019 här.
Movium Fakta – Naturintryckens betydelse på arbetsplatser
Frukostseminarium i Stockholm 22 november 2019.
Lägg till ny kommentar