Vetenskaplig tidskrift
Under 1993 påbörjades utgivningen av en USA-baserad vetenskaplig tidskrift inom kompostområdet med namnet "Compost Science & Utilization". Tidskriften, som omfattar ca 100 sidor, utkommer med 4 nr/år. Målsättningen är att påskynda och förbättra spridningen av vetenskapligt väl underbyggda forskningsresultat från institutioner över hela världen.
Under 1993 presenterades uppsatser om arbeten som utförts av universitet och forskningscentra i Nordamerika, Tyskland, Taiwan, Italien, Spanien, Schweiz, Israel, Australien, Nya Zeeland, Indien, Nigeria, England och Malaysia. En majoritet av uppsatserna under 1993 behandlade användning av kompostprodukter.
I nr 4/93 av tidskriften presenteras bl. a. resultaten av en undersökning som utfördes i Tyskland under 1991. Rubriken är "Quality, Physical Characteristics, Nutrient Content, Heavy Metals and Organic Chemicals in Biogenic Waste Compost". Data från analyser av kompost har samlats in och sammanställts. I Tyskland finns kvalitetskriterier uppställda för kompostprodukter (BGGK = Bundesgütegemeinschaft Kompost). Dessa kriterier utgör referensvärden för att utvärdera de data om kompostkvalitet som insamlades.
Författarna konstaterar att kvaliteten på kompost oftast är god. Det är möjligt att använda kompost i odling, det enda undantaget kan vara utnyttjande av kompost i odlingssubstrat där förhöjda salthalter kan ställa till problem.
Halterna av tungmetaller i komposter som baseras på källsorterat material är oftast låga. Det framkom dock i undersökningen att nio analyserade komposter inte uppfyllde kriterierna från BGGK.
I uppsatsen tas även upp problematiken med dioxinförekomst i komposter. Dioxiner (totalt 210 olika föreningar) har spridits i vår miljö som oönskade biprodukter vid produktion av organiska klorföreningar eller genom förbränningsprocesser.
De insamlade analyserna visade att kompost producerad enbart med biologiskt nedbrytbart restmaterial som råvara uppvisade betydligt lägre dioxinförekomst än kompost producerad av osorterat avfall. Den mängd dioxin som kan spåras i kompost härstammar i huvudsak från dammpartiklar i luften. Det är dock viktigt att undvika råvaror med höga dioxinförekomster. Vissa dioxinformer kan i gasform komma in i växtmaterial via klyvöppningarna, beroende på molekylstorleken. I uppsatsen redovisas en tabell som visar dioxin förekomst i några tänkbara kompostråvaror.
I Witzenhausen i Tyskland pågår undersökningar för att belysa i vad mån dioxin kan brytas ned under komposteringsprocessen. Med kännedom om dioxinföreningarnas kemiska och fysikaliska egenskaper är det dock inte troligt att nedbrytning kan ske i någon större utsträckning i kompost. Endast dioxin med låg andel kloratomer kan förväntas brytas ned, men dessa föreningar är inte särskilt vanliga vid kompostering.
I jorden kan dioxiner brytas ned genom mikrobiella eller hydrolytiska processer. Även nedbrytning genom UV-ljus kan ske, men eftersom ljuset inte når så långt in i en kompost av större format, är denna form av nedbrytning endast aktuell i de ytliga skikten vid central kompostering. Genom ett ökat antal vändningar av komposten kan dock nedbrytningen via UV-ljus öka.
Det råder stor oenighet bland forskarna om vilken halveringstid man kan räkna med för dioxiner i jord. Buden varierar mellan 10 år upp till 100 år.
I Tyskland har myndigheterna ställt upp olika tillåtna nivåer för total mängd organiska föroreningar vid användning av slam och för att tillåta odling på jordbruksmark. Förutom dioxiner ingår bl. PCB-föreningar i totalsumman. Författarna betonar avslutningsvis i uppsatsen att med nuvarande kunskap som utgångspunkt så är dioxinförekomsten i komposter baserade på biologiskt restmaterial så låg att det inte finns anledning att diskutera några restriktioner i användning för odling.
Det nämns inte något i uppsatsen om att man har påvisat dioxinbildning under komposteringsprocessen, apropå den diskussion som förekom i höstas i Sverige initierad av forskare vid Umeå Universitet.
MOVIUMS sortlista för gräsytor
Gröna fakta har tidigare presenterat "skötselmanual för utemiljö". Där definierades bland annat de vanligaste förekommande gräsytorna i text och blid. Detta fakta blad föreslår lämpliga sorter och blandningar för sex olika gräsytor, varav fyra finns med i skötselmanualen. Dessutom rekommenderas sortmaterial för några speciella sportytor, golfgreener och idrottsplatser. - Med denna sortlista vill vi stimulera användningen av kvalitetsfröer. - Fortfarande domineras förbrukningen av de "sämre" men billigare fröerna. En övergång till kvalitetsfröer är ur alla avseenden en bättre affär för både brukare och köpare av gräsfrö, säger Olle Andersson, initiativtagare till sortlistan.
Kompostering av park- och trädgårdsavfall
Exempel och erfarenheter av kompostering i stor skala. Ska var och en som producerar organiskt avfall ta hand om det själv eller ska man samordna komposteringen? I så fall - i vilken skala?
Skötselmanual för utemiljö
Detta är en skötselmanual där begreppen utgår från miljöns funktion och karaktär, och inte från arbetsmoment, vilket gör det lättare för brukarna att beställa rätt produkt. I parker och bostadsområden kan utemiljön delas in i gräs, buskar, häckar, träd, klätterväxter, rabatter, natur, markbeläggningar, vattenanläggningar och markutrustning.
Perenner som marktäckare
Alla växter täcker marken på något sätt. I Tyskland har Jelitto (1959) gett följande definition: "- plantor som genom sina skott, rankor, blad och utlöpare mattformingt brer ut sig tätt över markytan". Med tätt över markytan menas att växtens bladverk inte når mer än ett par decimeter över densamma.En egenskap som man gärna förknippar med denna grupp av perenner är förmågan att motstå inträngningav frö-och rotogräs.
Grön arbetsmiljö
Parker och andra grönområden ses oftast som platser för människors rekreation och vila. Att de också är en grupp människors arbetsplats glöms ofta bort. Att vårda och utveckla de offentliga uterummen är en arbetsintensiv verksamhet, ett arbete som inte sällan innebär både förslitningar och olycksfall. Detta faktablad behandlar arbetsmiljön för alla de som anlägger och sköter parker, kyrkogårdar, bostadsområden, idrottsområden m.m. med ambitionen att ge goda råd och tips för en bättre arbetsmiljö.
Etablering mer än överlevnad
Att nyplanterade buskar och träd tar sig och växer till efter plantering är naturligtvis av avgörande betydelse för kvaliteten hos alla slags anläggningar.
Prydnadsgräs i park och trädgård
Gräsen är liksom de övriga perennerna en del av de flesta naturliga växtsamhällen. De borde därför också vara en naturlig del i parker och trädgårdar annat än som gräsmatta. Just nu finns ett växande intresse för prydnadsgräs både hos plantskolister och deras kunder och man upptäcker att gräs kan vara vackert även i andra former än som kortklippt matta.
Skolgården bästa klassrummet!
Att åstadkomma en god skolgård borde inte vara svårt. Det borde vara lika självklart som att åstadkomma en god utemiljö vid våra bostadshus. Många principer är egentligen gemensamma. Den skola som vill starta skolträdgård behöver hjälp på olika sätt. Parkförvaltning och fritidsodlarorganisationer är viktiga resurser i detta sammanhang. Redan i planeringsstadiet kan dessa bistå med värdefulla råd om hur skolträdgården ska ställas iordning, jordförbättras med mera.
Argument för den gröna staden
Att utveckla den yttre miljön i våra städer, stadens uterum, handlar om att utveckla stadens ekologi samtidigt som kunskapen om fritiden och våra möjligheter till naturupplevelser fördjupas.
Perenna växter ger vackrare gravplatser
Ökad användning av perenner vid gravplanteringar ger många fördelar. Mindre underhåll, större variation och längre växtsäsong är några av de viktigaste. Malmö kyrkogårdsförvaltning har sedan flera år tillbaka utvecklat ett sortiment av perenner som är särskilt lämpade för gravplanteringar. Som alternativ eller komplement till utplanteringsväxter har dessa rönt stor uppskattning bland gravrättsinnehavarna.
Upptäck de farliga träden - en introduktion till träddiagnostiken
Att i god tid upptäcka sjuka och skadade träd så att förebyggande åtgärder kan sättas in och farliga träd avlägsnas innan de orsakar skador på liv och egendom är en viktig del av en framsynt trädvård. Var och en som äger fast egendom är skyldig att vara uppmärksam så att inte olyckor sker.
Termisk ogräsbekämpning på Hårdgjorda ytor
Ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor som grus, plattor, sten, asfalt, m m är ett slitsamt och dyrbart arbetsmoment om man inte har tillgång till kemiska medel. Att använda termisk bekämpning är den "senaste" i raden av metoder som kan ersätta kemiska bekämpningsmedel.