Vetenskaplig tidskrift
Under 1993 påbörjades utgivningen av en USA-baserad vetenskaplig tidskrift inom kompostområdet med namnet "Compost Science & Utilization". Tidskriften, som omfattar ca 100 sidor, utkommer med 4 nr/år. Målsättningen är att påskynda och förbättra spridningen av vetenskapligt väl underbyggda forskningsresultat från institutioner över hela världen.
Under 1993 presenterades uppsatser om arbeten som utförts av universitet och forskningscentra i Nordamerika, Tyskland, Taiwan, Italien, Spanien, Schweiz, Israel, Australien, Nya Zeeland, Indien, Nigeria, England och Malaysia. En majoritet av uppsatserna under 1993 behandlade användning av kompostprodukter.
I nr 4/93 av tidskriften presenteras bl. a. resultaten av en undersökning som utfördes i Tyskland under 1991. Rubriken är "Quality, Physical Characteristics, Nutrient Content, Heavy Metals and Organic Chemicals in Biogenic Waste Compost". Data från analyser av kompost har samlats in och sammanställts. I Tyskland finns kvalitetskriterier uppställda för kompostprodukter (BGGK = Bundesgütegemeinschaft Kompost). Dessa kriterier utgör referensvärden för att utvärdera de data om kompostkvalitet som insamlades.
Författarna konstaterar att kvaliteten på kompost oftast är god. Det är möjligt att använda kompost i odling, det enda undantaget kan vara utnyttjande av kompost i odlingssubstrat där förhöjda salthalter kan ställa till problem.
Halterna av tungmetaller i komposter som baseras på källsorterat material är oftast låga. Det framkom dock i undersökningen att nio analyserade komposter inte uppfyllde kriterierna från BGGK.
I uppsatsen tas även upp problematiken med dioxinförekomst i komposter. Dioxiner (totalt 210 olika föreningar) har spridits i vår miljö som oönskade biprodukter vid produktion av organiska klorföreningar eller genom förbränningsprocesser.
De insamlade analyserna visade att kompost producerad enbart med biologiskt nedbrytbart restmaterial som råvara uppvisade betydligt lägre dioxinförekomst än kompost producerad av osorterat avfall. Den mängd dioxin som kan spåras i kompost härstammar i huvudsak från dammpartiklar i luften. Det är dock viktigt att undvika råvaror med höga dioxinförekomster. Vissa dioxinformer kan i gasform komma in i växtmaterial via klyvöppningarna, beroende på molekylstorleken. I uppsatsen redovisas en tabell som visar dioxin förekomst i några tänkbara kompostråvaror.
I Witzenhausen i Tyskland pågår undersökningar för att belysa i vad mån dioxin kan brytas ned under komposteringsprocessen. Med kännedom om dioxinföreningarnas kemiska och fysikaliska egenskaper är det dock inte troligt att nedbrytning kan ske i någon större utsträckning i kompost. Endast dioxin med låg andel kloratomer kan förväntas brytas ned, men dessa föreningar är inte särskilt vanliga vid kompostering.
I jorden kan dioxiner brytas ned genom mikrobiella eller hydrolytiska processer. Även nedbrytning genom UV-ljus kan ske, men eftersom ljuset inte når så långt in i en kompost av större format, är denna form av nedbrytning endast aktuell i de ytliga skikten vid central kompostering. Genom ett ökat antal vändningar av komposten kan dock nedbrytningen via UV-ljus öka.
Det råder stor oenighet bland forskarna om vilken halveringstid man kan räkna med för dioxiner i jord. Buden varierar mellan 10 år upp till 100 år.
I Tyskland har myndigheterna ställt upp olika tillåtna nivåer för total mängd organiska föroreningar vid användning av slam och för att tillåta odling på jordbruksmark. Förutom dioxiner ingår bl. PCB-föreningar i totalsumman. Författarna betonar avslutningsvis i uppsatsen att med nuvarande kunskap som utgångspunkt så är dioxinförekomsten i komposter baserade på biologiskt restmaterial så låg att det inte finns anledning att diskutera några restriktioner i användning för odling.
Det nämns inte något i uppsatsen om att man har påvisat dioxinbildning under komposteringsprocessen, apropå den diskussion som förekom i höstas i Sverige initierad av forskare vid Umeå Universitet.
Lotta i ny version
"Lottas kompostråd" bar tidigare recenserats i Biologik. Nu har arkitekten Lotta Lanne utvecklat konceptet och sammanställt råden i bokform med titeln "Lottas nya kompostråd".
Lokalt Agenda 21-kontor
I Norrköpings kommun invigdes i februari 1994 ett lokalt Agenda 21-kontor. En viktig uppgift blir att utbilda kommuninvånarna i olika miljöfrågor, bl.a. avfallshantering och kompostering.
Lokal kompostering i dagens avfallshanteringssystem
Lokal kompostering kan, enligt våra kriterier, infogas i avfallshanteringssystemet utan att några stora förändringar behövs. En kombination av t. ex.
Att leva med kompostering
Det har gått tre år efter första inflyttningen i bostadsrättsföreningen Tusenskönan i Västerås. Ett miljöanpassat boende var ledstjärnan i projektet, men hur har det egentligen gått med alla idéer om ett bättre, vackrare och mer ekologiskt boende? Hur fungerar det att bo när källsortering och kompostering tillhör vardagsbestyren? Och vad tcker de boende själva om sitt område och de olika experimenten? Det har Movium - sekretariatet för den yttre miljön i Alnarp och Stiftelsen REFORSK låtit ett antal forskare tagit reda på.
Gröna lätta tak
Den sammanlgda ytan av tätorternas tak är ofta både större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också låta taken grönska. De moderna konstruktionerna är extremt lätta. De kan användas både på nya och befintliga tak och bjälklagsytor. Skötseln kan begränsas till ett minimum samtidigt som taken får en hel annan betydelse för ekologin, klimatet och miljön än tidigare. Gröna lätta tak bidrar bland annat till att öka den biologiska mångfalden, öka luftfuktigheten, filtrera regnvattnet och minska belastningen apå dagvattenledningarna.
Smittar komposten?
Komposter kan sprida såväl sjukdomar, skadedjur och ogräsfrön. Därför förekommer ofta rådet att inte lägga sjuka växter i komposten. Istället rekommenderas att bränna eller gräva ner sjukt avfall. Ur växtskyddssynpunkt kan deponering eller förbränning förefalla vara en riktig åtgärd för att minska smittan i odlingens närmaste omgivningar. Men hur allvarlig är smittrisken egentligen? Kan det inte istället vara så att kompostering är en form av hygienisering?
87 låga buskar
Lågvuxna buskar känner vi igen från de flesta parker och trädgårdar. Det växtmaterial som finns tillgängligt har dock förändrats en hel del under senare år. Samtidigt har nya erfarenheter om äldre sorter kommit fram, t ex när det gäller deras sluthöjd. Här presenteras en aktuell sammanställning av handelns sortiment (och några lite ovanligare sorter med framtida potential) tillsammans med korta beskrivningar på olika användnings områden och sortegenskaper.
Luckring av packad mark
I packningsskadad jord har träd och buskar ingen chans att utvecklas som de ska. Växterna lider, målet med anläggningen nås aldrig och de boende klagar. Men det finns flera olika metoder att redan i anläggningsskedet luckra jord och terrassbotten i blivande planteringsytor. Därigenom kan överskottsvatten ledas bort, luft åter strömma fritt i markens porsystem och växternas rötter breda ut sig på nytt. En bonde skulle aldrig utsätta jorden för sådan åverkan som sker på många byggarbetsplatser landet runt.
Stadsförnyelse ur ett ekologiskt perspektiv
"Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social coh samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas." (Naturresurslagen 1 kap. 1§)
Regn som resurs
Den ökande miljömedvetenheten och höga underhållskostnader ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Med dagens teknink kan regnvatten utnyttjas för att berika vår utemiljö och samtidigt vara till nytta i ekologiska kretsloppet.
Växter för framtiden II
E-märkta växter innebär en garanti att plantorna är härdiga och tåliga och anpassade för svenskt klimat. Här presenteras ytterligare 15 nykomligar i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet. De har sitt ursprung i två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; Projekt 80 i Alnarp respektive projekt Svenska frökällor i Ultuna. Tidigare växtporträtt presenteras i Utemiljö nr 1/92