Print

För VEM skapas lekplatserna?

Publicerad 5 februari 2009
För vem skapas lekplatserna?
 
Lekplatsen har hamnat i fokus. I höstas höll Movium en välbesökt konferens med den uppfodrande titel Dags att skrota lekplatsen? Dags att skrota lekplatsen verkar det knappast vara, däremot hög tid att revidera synen på den.
 
När det gäller barn är den nordiska rekommendationen för ordentligt krävande, fysisk aktivitet sextio minuter per dag. Det låter alldeles ohyggligt lite! Hos barn är ju lek och rörelse ett! Hur mycket utrymme att vara till på sina egna villkor har barnen egentligen?
 
Att det är bra för barns utveckling att leka utomhus är en sanning som knappast någon ifrågasätter. Att lösningen är lika med bra lekplatser och bra skolgårdar ifrågasätter man knappast heller. Det är ju självklart att barn ska ha det bra där de är.
 
Men vad är det egentligen för syn på barn och barndom som avslöjas när man talar om utvecklande platser för barn? Jo, att barn behöver särskilda platser där de gör sådant som är bra för deras utveckling.
 
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn snarast en syn på barnet som en ofärdig människa? Frågan väcks under ett seminarium av Ulla Berglund, forskare vid SLU Ultuna. Det är, säger hon, som om man signalerade att barnet först ska utvecklas och se till att bli vuxet. Sedan är det dags att börja leva!
 
Bra för barn?
Hur vet man vad som är bra för barn? Aldrig tycks det vara så lätt att veta vad som är bäst för någon annan som när det handlar om barn. Det är lätt att tro sig sitta inne med sanningen utan att tycka sig behöva konsultera dem det berör.
 
Häromveckan handlade det i radions P1 om unga svenska flickors tidiga debut som rökare. Några fjortonåriga flickor berättade att de intensivt längtar efter att verka äldre än de är. Att röka gör att man verkar mer vuxen, sa de. Den längtan kan man på sitt sätt förstå: det är nämligen inte särskilt fint att vara barn i vår kultur. Att få höra att man är barnslig är ju snarast nedvärderande. Idealet hos vuxna däremot, är att få höra att de verkar yngre än de är.
 
 
 
Temalek på Sagolekplatsen i Malmö. Det är bra att lekplatser lockar vuxna,
"men det räcker inte. Var finns barnperspektivet? Foto: Anna Lenninger

Landskapsarkitekt Märit Jansson forskar vid SLU Alnarp om förvaltningen av lekplatser. Hon konstaterar att frågor om lekplatser idag alltmer kommit att handla om säkerhet och allt mindre om omgivande sammanhang och helhet. Hon anser att lekplatser i många fall är problematiska, men att huvudproblemet kring barns lekmöjligheter varken är en fråga om nydanande lekplatskoncept eller kvaliteten i förvaltningen.

 
Problemet är snarare utformningen av hela den övriga, omgivande urbana miljön som inte tillåter barn att vistas där.
 
Ändå fokuserar man i planeringen så gott som uteslutande på barns särskilda platser. Vem tittar på barnets väg dit, barnets väg genom staden?
 
Legitima hatobjekt
De flesta lekplatser vi har i Sverige idag är från sextio- och sjuttiotalen. De ter sig otidsenliga. Lekplatser av gammalt snitt har blivit legitima hatobjekt för planerare. Samtidigt visar projekt kring plats och identitet som drivs av Stockholms länsmuseum att tonåringar nämner sin barndoms lekplats som exempel på en plats som är viktig för dem. Det är där tonåringarna har sina minnen. Lekplatsen är som en slags nalle.
 
Trenden idag är att lägga ner mindre lekplatser i kvarteren och koncentrera resurserna på större och mer centralt placerade lekplatser i stadsdelen. Nya lekplatser ska gärna ha en medveten design. Att lekplatser läggs ner är ingenting nytt, det har hänt förr i historien när befolkningsunderlaget ändrats och barnen vuxit upp. Men man kan funder över varför små närlekplatser läggs ner idag. Har det att göra med att barnen flyttat? Beror en nedläggning på att barnen tycker att lekplatsen är trist och tråkig? Hur vet man i så fall det?
Eller kan nedläggningar av lekplatser handla om tillämpningen av svensk lekplatsstandard? Är det helt enkelt för dyrt att förvalta och rusta en lekplats så att den överensstämmer med rekommendationerna i standarden?
 
Kan en tom lekplats rent av bero på att barnen faktiskt inte får gå dit på egen hand, oavsett hur bra eller dålig lekplatsen än är?
 
Högaktuell fråga
Tanken att det just inom rimligt avstånd garanterat finns någonting som lockar, som är spännande och som inspirerar barn till lek och utforskande, borde vara högaktuell idag. Planerarna agerar dock tvärtom. Istället för att göra närlekplatserna mer spännande med tanke på yngre barn läggs de ner. Satsningarna görs istället på större lekplatser på längre avstånd. Det gör barn ännu mer beroende av vuxnas tid och lust att följa med dem dit.
 
Kanske är det rent av för de vuxna man utformar lekplatserna. Tycker inte vuxna att de finner någonting nytt och spännande går de kanske inte dit.
 
Vart har barnperspektivet egentligen tagit vägen?
 
 
Titti Olsson
Journalist och informationsansvarig på Movium
 
 

Lägg till ny kommentar

Mer information om textformat

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
Nyhet

Hej Åsa Samuelsson och Emma Pihl!

Publicerad 18 maj 2021

Vad är verktyget Rörelsefaktor?

läs mer
Nyhet

Nya miljöanalysprojekt startar

Publicerad 17 maj 2021

Två nya projekt beviljas utvecklingsmedel inom ramen för SLU:s miljöanalys, program Bebyggd miljö, som koordineras av Movium. 

läs mer
Faktablad
Movium Fakta 2 2021

Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård

Publicerad 14 maj 2021

Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i skolors och förskolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Resultaten presenteras i faktabladet.

läs mer
Tidskriften Stad
STAD 33 – Reflexion

Handlingens rum

Publicerad 10 maj 2021

Ni vet, ni känner alla till den där känslan av att hur man än gör så blir det ändå fel.

läs mer
Tidskriften Stad
STAD 33 – Reflexion

Barnet och trädet

Publicerad 10 maj 2021

Det första ett barn ritar är ett träd och ett hus. Vårt samspel med träden är starkt genom hela livet, men tar sig olika uttryck beroende på livsfas, skriver Lena Jungmark.

läs mer
Tidskriften Stad
STAD 33 – DEBATT

Skogens träd på väg in i stan

Publicerad 10 maj 2021

I skogspolitiken talar man om skogens sociala värden. Det är ett mål som glömts bort, skriver Pär Fornling, som välkomnar samverkan mellan skogsvetenskap och landskapsarkitektur.

läs mer
Tidskriften Stad
STAD 33 – DEBATT

Planterar för allas vår framtid

Publicerad 10 maj 2021

Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet. 

läs mer
Tidskriften Stad
STAD 33 – Tema

Var börjar ett träd?

Publicerad 10 maj 2021

Vad menar vi när vi talar om träd – är det ett skafferi, en barnkammare eller någons hela värld? Var börjar och var slutar ett träd?

läs mer
Tidskriften Stad
STAD 33 – Ledare

Träden bland bladen

Publicerad 10 maj 2021

Tidskriften STAD:s chefredaktör Titti Olsson reflekterar över trädens roll och betydelse.

läs mer
Partnerskap

NYA PARTNERSKAPSPROJEKT OCH -AKTIVITETER BEVILJADE

Publicerad 7 maj 2021

Vårens ansökningsomgång för att söka projektmedel från Movium Partnerskap är nu avklarad. Beredningsgruppen har sammanträtt och beslut fattats. Fem nya projekt har beviljats stöd.

läs mer
Krönika

Värdet av estetik

Publicerad 30 april 2021

Medvetenheten om att vi måste tänka holistiskt finns nog, åtminstone som en teoretisk kunskap, hos dem som planerar och formger våra urbana miljöer idag. Men när sjunker den intellektuella medvetenheten in och söker sig vidare till hjärtat och blir en integrerad insikt? I sin krönika reflekterar Titti Olsson över sinnesförnimmelser, respekt för naturen och framtidens urbana livsrum.

läs mer
Nyhet

Hej Kristoffer Nilsson!

Publicerad 29 april 2021

Du arbetar med Frihamnen i Göteborg som fått mycket uppmärksamhet och prisats för sina temporära aktiviteter och arbetssätt för att omvandla hamnområdet till en stadsdel för alla. Vad händer i Frihamnen just nu?

läs mer

Sidor