Vattenverksslam som resurs?

Publicerad 1 januari 1994

Ett examensarbete har nyligen publicerats vid inst. för markvetenskap, SLU, med titeln Vattenverksslams inverkan på tillgängligheten av fosfor i marken (nr 91/94). Examensarbetet har utförts av Birgitta Persson.

Bakgrunden till arbetet är ett önskemål om att utnyttja det slam som vattenverken genererar som växtnäringsresurs i odling. I Sverige finns det ca 2 000 allmänna vattenverk som försörjer ca 7 milj. människor med 1 000 m3 dricksvatten. Hälften av vattnet kommer från grundvatten och hälften från ytvatten. Råvattnet, främst det som är ytvatten, behöver renas på kemisk väg, bl. a. för att ta bort färg och grumlighet, orsakat av organiskt material. Genom fällning huvudsakligen med aluminiumsulfat erhålls ca 2 m3 slam (1.5-2% torrsubstans) per 1 000 m3 behandlat vatten.

För det mesta går slammet tillbaka till vattentäkten och försvinner med vattenmassorna. Om råvattnet tas från sjöar eller vattendrag med långsam vattenföring kan vattentäkten uppgrundas. I tider av kretsloppstänkande är det naturligt att se slammet som en resurs istället för ett avfallsproblem. Till skillnad från avloppsverksslam är tungmetallhalten nästan obefintlig. Den höga aluminiumhalten kan dock utgöra ett problem eftersom aluminium binder fosfor i marken.

I examensarbetet studerades två olika jordar vilka tillfördes avvattnat slam från Stockholm Vatten. Slammets inverkan på tillgängligheten av markfosfor och tillförd gödselfosfor undersöktes vid två olika kalknivåer.

Resultaten visade att slammet effektivt band både markens egen lättlösliga fosfor och den tillförda gödselfosforn. Vid odlingsförsök kunde man dock inte se att skörden minskade i de led som tillförts slam utan snarare ökade skörden eftersom slammet hade en positiv kalkverkan på de relativt sura sandjordarna som användes i försöket.

Slammet kan tillföras i stora mängder tack vare det låga tungmetallinnehållet och man kan få positiv effekt på markstruktur och jordens vattenhållande förmåga. Vidare kunde man konstatera att slammets organiska material är relativt svåromsättbart vilket medför att innehållet av växtnäringsämnen har relativt lite betydelse för växterna

Rapporten kan beställas via inst. för markvetenskap, SLU, tel. 018/6725 95.

Sidor