Våga prata med barnen!
Barnen, deras utveckling och stadens utemiljö hänger samman. Säg inte att ännu en forskare har kommit fram till detta! Jovisst, och den här gången är det engelsmannen och landskapsarkitekten Ian Simkins, Sheffield University. Han konstaterar – både övertygande och inspirerande – att det dessutom finns gott om metoder för att ta reda på hur. Det behövs bara en genuin lust att lyssna på barnen och släppa fram deras åsikter. Men börjar inte det här bli lite tjatigt? Vi vet ju redan det här!Just det. Vi vet redan det här.Men det räcker inte att veta. Movium har undersökt var, hur och i vilka sammanhang barn och unga involveras i planeringen av stadens utemiljö.ill: Anna SääfI rapporten Barns plats i staden konstateras att trots tjugo år med barnkonventionen så är erfarenheterna av att involvera barn i planeringen fortfarande i sin linda. Det är som om det skulle ta tjugo år för att lära sig cykla. Det tar inte ens tjugo år att lära sig kinesiska – flytande. Men att få med barnen i planeringen, det får tydligen gå hur långsamt som helst.”Bara barnen hade rösträtt, då skulle det hända en hel del”, hör man ibland. Men rösträtt har barnen faktiskt redan. Barnkonventionen slår fast barnens rätt att göra sin röst hörd. Barns röster borde ljuda så högt att det ekar. Men vuxenvärlden tycks vara utrustad med öronproppar gjorda av cement.Ljus i tunnelnMen det finns ljus i tunneln. Undersökningen visar exempelvis att barn och unga förmedlar observationer från sin närmiljö som skulle kunna leda till konkretaförändringar inom en för dem greppbar tidsrymd. De har kunskaper om den fysiska miljön som planerarna inte har (men efterfrågar för att göra ett bättre jobb). I kontakt med barn och unga läggs grunden för en beredskap för att fånga upp och ta tillvara deras kunskaper och önskemål i den fysiska planeringen.Undersökningen bekräftar också det som Ian Simkins och andra forskare redan konstaterat, nämligen att det finns beprövade och användbara metoder för att låta barns erfarenheter få reellt inflytande i planeringen. Förutsättningen är att tjänstemän och politiker vill och vågar försöka involvera barnen – även om man på förhand inte vet vad det är de kommer att föreslå.Vuxnas skyldigheterBarnkonventionen och barnens rättigheter är inget gulligull. Barns rättigheter är vuxnas skyldigheter. Det fordrar handling och handlingsberedskap. Genom att låta unga medborgare delta i planeringsprocesser bidrar vi vuxna till att stärka den demokratiska processen. För det vill vi väl ändå? Eller måste vi vänta tills vi har en statsminister som åker skateboard?Det gäller bara att barn och unga inte blir besvikna på sina egna eller de vuxnas insatser. Arbetet måste lotsas fram till ett mål som ligger i nivå med barns och ungas förväntningar.Vuxna skulle aldrig acceptera att bli behandlade som barn. Tänk bara om alla medelålders kvinnor var tvungna att hålla sig till tantplatserna.Så vad väntar vi på?Din och min handlingskraft blir i slutändan avgörande för hur barns röster tas tillvara i planeringen. Vi borde göra mer för att släppa fram dem som inte har formell rösträtt.Eller ska vi vänta tjugo år till?Petter ÅkerblomKoordinator för det nationella uppdraget att samordna och sprida kunskapen om barns och ungas utvecklande utemiljöer
Ligger framtiden i landsbygden?
Hur kommer det sig att intresset för landsbygden växer samtidigt som en allt större del av jordens befolkning blir urban?
Den koloniala blicken
Tidskriften STAD:s chefredaktör Titti Olsson reflekterar över centrum, periferi och den urbana blicken.
Grönplanering – en kort handledning
Detta faktablad tar upp städernas och landskapets gröna och blå kvaliteter som blir allt viktigare för att skapa ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande.
GRÖNPLANERING – EN KORT HANDLEDNING
Städernas och landskapets gröna och blå kvaliteter blir allt viktigare för att skapa ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande. Men hur planerar vi för dessa värden på ett strategiskt sätt?
OMSTÄLLNING OCH OMVANDLING
I Agenda 2030 för hållbar utveckling så konstateras det att utmaningarna som världen möter kring hälsa, segregation, klimat, miljö med mera är så komplexa att enskilda aktörer inte kan lösa dem. Det krävs nya former av samarbeten präglade av kreativitet, experiment och tolerans.
NYTT PARTNERSKAPSPROJEKT BEVILJAT
Höstens ansökningsomgång för att söka projektmedel från Movium Partnerskap är nu avklarad. Beredningsgruppen har sammanträtt och beslut fattats. Ett projekt beviljades stöd.
DAGS ATT NOMINERA
Trädgårdspionjären Ulla Molin utvecklade och förnyade det gröna kulturarvet och är fortfarande en viktig inspiratör. För femte året i rad går det nu att nominera stipendiater till Ulla Molins minne.
2021 ÅRS DESIGNTÄVLING STARTAR
Idag startar årets designtävling för studenter på teman kring begravningsplatser. Tävlingen är i år platsbunden och handlar om formgivning av minneslunden, och dess närliggande ytor, på Östra kyrkogården i Malmö.
Tankesmedja om begravningsplatser
Tiden står inte stilla på våra begravningsplatser, tvärtom. Var med i vår tankesmedja!
Hej Carola Wingren!
Du leder projektet ”Att skicka begrepp på resa – för att öka social rättvisa inom stadens gröna allmänningar”, som har fått stöd från Movium Partnerskap. Vad handlar projektet om?
Lägg till ny kommentar