Våga prata med barnen!
Barnen, deras utveckling och stadens utemiljö hänger samman. Säg inte att ännu en forskare har kommit fram till detta! Jovisst, och den här gången är det engelsmannen och landskapsarkitekten Ian Simkins, Sheffield University. Han konstaterar – både övertygande och inspirerande – att det dessutom finns gott om metoder för att ta reda på hur. Det behövs bara en genuin lust att lyssna på barnen och släppa fram deras åsikter. Men börjar inte det här bli lite tjatigt? Vi vet ju redan det här!Just det. Vi vet redan det här.Men det räcker inte att veta. Movium har undersökt var, hur och i vilka sammanhang barn och unga involveras i planeringen av stadens utemiljö.ill: Anna SääfI rapporten Barns plats i staden konstateras att trots tjugo år med barnkonventionen så är erfarenheterna av att involvera barn i planeringen fortfarande i sin linda. Det är som om det skulle ta tjugo år för att lära sig cykla. Det tar inte ens tjugo år att lära sig kinesiska – flytande. Men att få med barnen i planeringen, det får tydligen gå hur långsamt som helst.”Bara barnen hade rösträtt, då skulle det hända en hel del”, hör man ibland. Men rösträtt har barnen faktiskt redan. Barnkonventionen slår fast barnens rätt att göra sin röst hörd. Barns röster borde ljuda så högt att det ekar. Men vuxenvärlden tycks vara utrustad med öronproppar gjorda av cement.Ljus i tunnelnMen det finns ljus i tunneln. Undersökningen visar exempelvis att barn och unga förmedlar observationer från sin närmiljö som skulle kunna leda till konkretaförändringar inom en för dem greppbar tidsrymd. De har kunskaper om den fysiska miljön som planerarna inte har (men efterfrågar för att göra ett bättre jobb). I kontakt med barn och unga läggs grunden för en beredskap för att fånga upp och ta tillvara deras kunskaper och önskemål i den fysiska planeringen.Undersökningen bekräftar också det som Ian Simkins och andra forskare redan konstaterat, nämligen att det finns beprövade och användbara metoder för att låta barns erfarenheter få reellt inflytande i planeringen. Förutsättningen är att tjänstemän och politiker vill och vågar försöka involvera barnen – även om man på förhand inte vet vad det är de kommer att föreslå.Vuxnas skyldigheterBarnkonventionen och barnens rättigheter är inget gulligull. Barns rättigheter är vuxnas skyldigheter. Det fordrar handling och handlingsberedskap. Genom att låta unga medborgare delta i planeringsprocesser bidrar vi vuxna till att stärka den demokratiska processen. För det vill vi väl ändå? Eller måste vi vänta tills vi har en statsminister som åker skateboard?Det gäller bara att barn och unga inte blir besvikna på sina egna eller de vuxnas insatser. Arbetet måste lotsas fram till ett mål som ligger i nivå med barns och ungas förväntningar.Vuxna skulle aldrig acceptera att bli behandlade som barn. Tänk bara om alla medelålders kvinnor var tvungna att hålla sig till tantplatserna.Så vad väntar vi på?Din och min handlingskraft blir i slutändan avgörande för hur barns röster tas tillvara i planeringen. Vi borde göra mer för att släppa fram dem som inte har formell rösträtt.Eller ska vi vänta tjugo år till?Petter ÅkerblomKoordinator för det nationella uppdraget att samordna och sprida kunskapen om barns och ungas utvecklande utemiljöer
Hej Erika Wallin!
Projektledare Erika Wallin berättar om EU-projektet Green Cities som LRF Trädgård ansvarar för, och samarbetet med Movium.
Vem kan byta parfym mot myggspray?
Under sommarmånaderna sker en förflyttning från städer ut på landet. Men alla gator ekar inte tomma, skriver Karin Andersson.
Relationer är ovärderliga resurser
Genom att vara medmänniskor är vi själva ovärderliga resurser. Pandemin har satt fingret på en hunger efter mänsklig kontakt, skriver Lena Jungmark.
De nya energilandskapen
Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.
När allt tar slut
De är så mångbottnade – resonemangen om resurser. Å ena sidan talas det väldigt mycket om resurser, å andra alldeles för lite, menar Caroline Dahl.
Sitt inte still
Tidskriften STAD:s chefredaktör Titti Olsson reflekterar över resurser, fotavtryck och vad som får oss att agera.
Hej Harald Klein!
Du har varit med och tagit fram en utmaning inför årets Hack for Sweden. Det vill vi veta mer om!
Dela erfarenheter om barn, lek och demokrati
Det Formasfinansierade forskningsprojektet ”Lek för demokrati” är nu äntligen igång. Tillsammans med fem femteklasser i Ängelholm utforskas rumslighet, byggande, fantasi och medbestämmande på ett lekfullt sätt.
Projektassistent till SLU Tankesmedjan Movium
Vi söker dig som är student vid SLU:s program för landskapsarkitektur, landskapsingenjör eller trädgårdsingenjör-design. Du behöver ha lätt för att ta kontakt med människor och att arbeta självständigt. Det är en stor fördel om du är intresserad av och bra på växter och växtbäddar.
Urbana grönområden
Urbana grönområden – indikatorer för hälsa och välbefinnande. Vilken roll spelar våra urbana grönområden, deras storlek och avståndet till dem?