Tema: Urban space.

Tidskriften har som alltid en artikel från varje europeiskt land och ger därmed en god överblick över nutida landskapsarkitektur.

Städerna på kontinenten är betydligt tätare och hetsigare än i Sverige och de enskilda bostadskvarteren ligger också på betydligt större fysiskt och mentalt avstånd från eventuell omgivande natur. Frågor som ställs i artiklarna gäller bl.a. hur mycket natur en stad behöver och hur den kan gestaltas i ett urbant sammanhang som domineras av historiska och moderna kulturuttryck. Flera inte tidigare så kända parker/platser från Barcelona beskrivs. Artikelförfattaren konstaterar att platserna för de planerade ombyggnaderna nästan alltid är förknippade med destruktivitet. Trafikknutpunkter blir marknadsplatser, rivna fabriksområden blir parker. I centrala Paris byggs en naturträdgård där man på konstgjord väg återskapar den ursprungliga topografin.

Det tyska bidraget behandlar problemet med parker av trädgårdskaraktär i absoluta innerstadslägen. De förfaller i takt med att gågator rustas till glänsande exklusiva shoppinggator. Vilken frihet kan man ta sig vad gäller tolkningen av vår tids behov och kultur i omformningen av dessa parker? Det redovisade exemplet, stadsparken i Weingarten, har genomgått en genomgripande omgestaltning. Spontant reagerar jag på tillfälliga lite tingeltangelmässiga attiraljer, men ser också att humor och ironi har fått spelrum.

Vad får de europeiska prenumeranterna läsa om Sverige? Bengt Isling beskriver hur han har gestaltat gårdsrummen runt den nya musik- och teaterbyggnaden Artisten i Göteborg i den nordiska rigida traditionen. Avsikten har varit att skapa en ny och trovärdig "Platsens ande" (Genius Loci) som förklarar den nya byggnaden i det gamla sammanhanget. Den ligger mellan Götaplatsen och parken Näckrosdammen. (Tiina Sarap-Quist)