Resurstänkande vs. miljöproblem?

Publicerad 1 januari 1994

I detta nummer av Biologik sammanfattas två olika examensarbeten som utförts av agronomstuderande vid Sveriges lantbruksuniversitet. Båda handlar om möjliga miljöolägenheter som kan bli följden vid utnyttjande av organiskt restmaterial.

Som vi har redogjort för några gånger tidigare så finns det ju enskilda (men energiska!) debattörer som hävdar att komposteringsbehållare är att likna vid veritabla gasverk med dramatiska konsekvenser för vår omgivningsmiljö och vår hälsa. Faktiska undersökningsresultat ger som alltid bättre underlag för vad som är sant eller falskt än ogrundade spekulationer. Martin Robertsson berättar om sina arbeten, utförda vid Ultuna, där han bl.a. mätt halten av lustgas och metan vid kompostering.

I Biologik nr 6/94 presenterades projektet med källsorterat hushållsavfall vid Ekenäs gård. Vi fortsätter nu att redovisa resultat från Ekenäs Åsa Wolgast har dokumenterat flöden av fosfor och kadmium på Ekenäs och på Ekhaga försöksgård utanför Uppsala. Båda gårdarna drivs enligt principerna för ekologisk odling. Fosforförsörjningen är en kritisk frågeställning när inte handelsgödselmedel används. Organiska gödselmedel, t.ex. kompost och slam, kan vara goda alternativ. Tyvärr får man då även en införsel av kadmium till åkermarken.

Båda gårdarna tillförs mera kadmium än vad som bortförs med jordbruksprodukter. Den dominerande andelen utgörs dock inte av vår "medvetna" tillförsel utan orsakas av den mera svårkontrollerade luftdepositionen. Kadmiumanvändning i t.ex. plast och färger orsakar utsläpp vid sopförbränning Kadmiumutsläpp förekommer vid metall- och legeringsverk. För att lösa dessa föroreningsproblem krävs internationella överenskommelser.