Päronpesten etablerad
Situationen för päronpesten diskuterades på ett seminarium, som arrangerats av Jordbruksverket i Alnarp. Ingen tror längre att päronpesten kan utrotas. Precis som i andra länder får vi lära oss leva med den. Engelsmännen (sedan 1950-talet) och danskarna (sedan 1970-talet) har gjort det. Inte desto mindre är det en svår skadegörare, som är reglerad i växtskyddslagen. Alla nya misstänkta angrepp ska anmälas till växtinspektionen. Bekämpningsstrategierna från myndighetens sida är nu i första hand att motverka spridning, samt minutiös kontroll av plantskolor. Angrepp i vilda bestånd röjs ej längre, om de inte har anknytning till känsliga odlingar.
Det är lämpligt att skaffa sig en långsiktig strategi mot päronpest. Hagtornshäckar bör ej förekomma nära vare sig päronodlingar eller plantskolor. Plantskolor bör inte heller anläggas i anslutning till päronodlingar. När misstänkta angrepp väl anmälts och inspekterats är det viktigt att bortskärning av angripna växtdelar sker så fort som möjligt.
Vid mötet deltog även Dr. Eve Billing, välkänd päronpestforskare från England. Hon berättade bl.a. om hur päronpesten blossat upp i perioder, medan angreppen har varit förhållandevis begränsade under mellantiden. Utbrotten bestäms av en rad faktorer som måste samverka för att svåra angrepp ska komma till stånd.
Nytt faktablad om trädförvaltning
Nummer sex av Movium Fakta är här. Om trädförvaltning och om ekonomisk värdering av träd. I detta faktablad av Johan Östberg lyfts fyra standarder fram samt Alnarpsmodellen för trädvärdering.
Förvaltning av träd
Om fyra standarder för trädförvaltning samt Alnarpsmodellen som i princip har blivit en standard för ekonomisk värdering av träd.
Förändrad relation
Vad händer med människans relation till vatten när kärlek förbytts till hot i klimatförändringarnas kölvatten, frågar sig Lena Jungmark.
Där bristen råder
Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.
Varför har vi så svårt att bry oss?
Det finns psykologiska förklaringar till att människor har så svårt att engagera sig. Men ändå; hur kan vi bara sitta där och byta tevekanal, undrar Karin Andersson.
Planerad reträtt
Runt om i världen diskuteras långsiktiga strategier för förhållningssätt till det stigande vattnet: städer måste flyttas, infrastruktur dras om, nya hem skapas. Det handlar om planerad reträtt.
I grumligt vatten
Tidskriften STAD:s chefredaktör Titti Olsson reflekterar över vuxnas oförmåga att hantera omställningen och hur vi sätter vårt hopp till barnen.
Nytt faktablad om skyddsvärda träd
Nummer fem av Movium Fakta är här. Om särskilt skyddsvärda träd i Naturvårdsverkets nya program som gäller 2021–2025. I detta faktablad lyfts mål och åtgärder som är
särskilt intressanta för er som arbetar med träd i offentliga miljöer.
Särskilt skyddsvärda träd
Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har uppdaterats med nya mål och åtgärder med fokus på träd i offentliga miljöer.
av Karin Sandberg
Hej Henrietta Palmer!
Du ska i ett halvår framåt jobba tillsammans med oss på Tankesmedjan Movium och SLU Urban Futures. Välkommen! Vem är du?