Ny bok om uteklimat och klimatplanering
Varje tomt har ett unikt klimat som vi påverkar, när vi exploaterar marken. Med kunskap om detta utgångsklimat och klimatprocesserna kan man förbättra klimatförhållandena för människorna och samtidigt uppnå en förhållandevis låg energiförbrukning hos planerade byggnader.
Den här skriften om klimatprocesser och klimatplanering vänder sig direkt till samhällsplanerare och arkitekter. Det är den första sammanställningen på svenska som är skriven av en arkitekt och en meteorolog i samarbete i detta angelägna ämne. (Mauritz Glaumann & Margitta Nord. Uteklimat. Stad & Land 113/1993. Pris 130 kr + moms, beställes av Wivianne Lindström 040- 41 50 00)
Lek för demokrati – erfarenheter delas
Vad kan man lära av barn för att nå större flexibilitet i planering och gestaltning?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?
Även om syftet är gott …
Varför görs det bänkar som man inte kan ligga och vila på? Och varför försvinner en del bänkar helt och hållet? Karin Andersson ser den exkluderande arkitekturen breda ut sig.
Barn i segregerad stad
Om man ser på stadens utemiljö ur barnets perspektiv syns brister så gott som överallt. Men olika stadsdelar lider olika brist på god gestaltad livsmiljö, skriver Lena Jungmark.
Rara vårvänner
Växtälskaren Petra Dunér är mitt i den tid hon finner mest exalterande under hela året. Hon har nämligen en hemlig plats med rara vårvänner.
Över bron
Promenaden till arbetsplatsen går genom ett historiskt Stockholm in i framtiden. På vägen ses nya sovstäder växa fram, konstaterar Karin Andersson.
Från hemmet
Behöver vi egentligen några offentliga rum när allt som tidigare krävt interaktion både med andra och med den byggda miljön i princip kan utföras från hemmet, frågar sig Henrietta Palmer.
I huset där jag bor
För fyra år sedan flyttade Fredrik Jergmo från sovstadsvillan till lägenhet i stan. Nu flyttar han igen.
ANMÄLAN HAR ÖPPNAT
Kom till Helsingborg den 30 maj och konferensen Publika parker och stadsrum 2022 med temat Den lekfulla staden.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.
