Detta var temat för ett seminarium under konferensen Ecology 94, i Göteborg den 19 - 20 oktober. Ann-Britt Sörensen från Movium som var på plats rapporterar.

Docent Anna-Lisa Lindén från sociologiska institutionen vid Lunds Universitet inledde med att tala om Attityder och miljöhandlingar - en generationsfråga. Hon satte in generationsfrågorna i miljösammanhang. Hon har kommit fram till att idag är 3 av 4 intresserade av miljöfrågorna. Det är inga skillnader mellan unga och gamla eller mellan könen. Den äldre generationen har praktiskt förvärvade kunskaper om hur man tar hänsyn till miljön, medan de yngre är mera teoretiskt kunniga. Av betydelse är de åskådningsexempel individen har under uppväxten.

Docent Thomas Fürth, från Institutet för framtidsstudier pratade om Unga människors syn på miljöfrågor. Institutet har sedan flera år tillbaka genom enkätstudier frågat gymnasieelever om deras syn på samhället och vilka förväntningar de har. Detta är av stort intresse då dagens unga är morgondagens vuxna. Eftersom värderingsprofilerna etableras tidigt i livet är det alltså framtidens värderingar som speglas. Dagens unga har en stark miljömedvetenhet enligt undersökningen. Jämför man resultaten från 1988 års undersökning med 1994 års undersökning är miljö det mest angelägna 1988 med arbetslösheten på andra plats. 1994 har dessa bytt plats. Frågar man de unga om vad skatten skall användas till kommer miljö och energi på 3:e plats, efter hälso- och sjukvård samt skola och utbildning. Först på 4:e plats kommer arbetsmarknaden. Denna ordning har varit densamma i många år. Fürth redovisade följande intressanta siffror om hur de unga tänker sig att miljöproblemen skall lösas i framtiden.

Fil. dr. Martin Bennulf från statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet berättade om Miljöfrågor i vardagslivet. Han menade att politiken idag är mer inriktad på miljö än den var på 30-talet. Enligt hans undersökning kan folk tänka sig att betala mera skatt om det går till att förbättra miljön. Även människors vilja och förmåga att handla miljövänligt sprider sig, sakta men säkert. Men vi gör inte alltid som vi säger, därför behövs kampanjer. Det är viktigt hur dessa utformas. De måste 1) ha ett positivt budskap. Det har alltför ofta varit fråga om skrämselpropaganda som vädjanden om barnens framtid och natur. Detta räcker inte. 2) Kampanjen måste visa på ekonomiska incitament och 3) visa på bekvämligheten i att handla med omtanke om miljön. Det får inte vara för besvärligt med t.ex. återvinning av glas och det måste framgå hur mycket man tjänar för egen del på ett miljövänligt handlande. Sen kan det vara fördelaktigt att ha olika budskap till olika grupper. Upprepning av kampanjen är också viktig - då sker inlärning. (Ann-Britt Sörensen)