Lotta i ny version
"Lottas kompostråd" bar tidigare recenserats i Biologik. Nu har arkitekten Lotta Lanne utvecklat konceptet och sammanställt råden i bokform med titeln "Lottas nya kompostråd".
I bokens 120 sidor ges saklig information om det mesta man behöver veta om källsortering, komposteringsprocessen och utrustning. Den innehåller en gedigen marknadsöversikt över olika behållartyper med illustrativa teckningar. Fabrikanter och återförsäljare finns samlade längst bak i boken med adresser och telefonnr. Även priser på behållare anges i en intressant tabell med totalpris, volym, kapacitet och där kostnaden per person har uträknats.
Lotta har därvid resonerat enligt följande: "En oisolerad behållare kräver 100 liters volym per person för att klara av hushållsavfallet året om. En något isolerad stillastående kompost kräver 75 liter per person. En rejält isolerad kompost kräver 50 liter per person. Och en roterande isolerad kompost kräver 25 liter per person". Genom detta resonemang har Lotta räknat fram hur mycket behållarna kostar per person.
Resultatet blir att priset för komposteringskapacitet för en person varierar mellan 100 kr till 1 000 kr. Billigast blir det att kompostera i en kompost från Odlargården och dyrast i Ebri Maskkompostvagn vid användning utomhus.
Lotta poängterar att en dylik prisjämförelse säkert kan ifrågasättas, men den är ett intressant inslag i boken. Samtidigt kan jämförelsen, tillsammans med marknadsöversikten, på sitt sätt sägas utgöra bokens svaghet. Det är full turbulens på marknaden för kompostbehållare, nya kommer ut i strid ström medan andra saligen somnar in, oftast saknade av få.
Även prissättningen varierar och för den enskilde kan det vara lönt att höra sig för lite, bl. a. har olika kommuner behållare till subventionerade priser. Sammantaget gör detta att väsentliga delar av boken riskerar att relativt snart bli inaktuella och den kostar trots allt 160 kr plus porto.
Boken beställs via Bra Miljö AB, Tornvägen 20, 614 34 Söderköping.
Att leva med kompostering
Det har gått tre år efter första inflyttningen i bostadsrättsföreningen Tusenskönan i Västerås. Ett miljöanpassat boende var ledstjärnan i projektet, men hur har det egentligen gått med alla idéer om ett bättre, vackrare och mer ekologiskt boende? Hur fungerar det att bo när källsortering och kompostering tillhör vardagsbestyren? Och vad tcker de boende själva om sitt område och de olika experimenten? Det har Movium - sekretariatet för den yttre miljön i Alnarp och Stiftelsen REFORSK låtit ett antal forskare tagit reda på.
Gröna lätta tak
Den sammanlgda ytan av tätorternas tak är ofta både större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också låta taken grönska. De moderna konstruktionerna är extremt lätta. De kan användas både på nya och befintliga tak och bjälklagsytor. Skötseln kan begränsas till ett minimum samtidigt som taken får en hel annan betydelse för ekologin, klimatet och miljön än tidigare. Gröna lätta tak bidrar bland annat till att öka den biologiska mångfalden, öka luftfuktigheten, filtrera regnvattnet och minska belastningen apå dagvattenledningarna.
Smittar komposten?
Komposter kan sprida såväl sjukdomar, skadedjur och ogräsfrön. Därför förekommer ofta rådet att inte lägga sjuka växter i komposten. Istället rekommenderas att bränna eller gräva ner sjukt avfall. Ur växtskyddssynpunkt kan deponering eller förbränning förefalla vara en riktig åtgärd för att minska smittan i odlingens närmaste omgivningar. Men hur allvarlig är smittrisken egentligen? Kan det inte istället vara så att kompostering är en form av hygienisering?
87 låga buskar
Lågvuxna buskar känner vi igen från de flesta parker och trädgårdar. Det växtmaterial som finns tillgängligt har dock förändrats en hel del under senare år. Samtidigt har nya erfarenheter om äldre sorter kommit fram, t ex när det gäller deras sluthöjd. Här presenteras en aktuell sammanställning av handelns sortiment (och några lite ovanligare sorter med framtida potential) tillsammans med korta beskrivningar på olika användnings områden och sortegenskaper.
Luckring av packad mark
I packningsskadad jord har träd och buskar ingen chans att utvecklas som de ska. Växterna lider, målet med anläggningen nås aldrig och de boende klagar. Men det finns flera olika metoder att redan i anläggningsskedet luckra jord och terrassbotten i blivande planteringsytor. Därigenom kan överskottsvatten ledas bort, luft åter strömma fritt i markens porsystem och växternas rötter breda ut sig på nytt. En bonde skulle aldrig utsätta jorden för sådan åverkan som sker på många byggarbetsplatser landet runt.
Stadsförnyelse ur ett ekologiskt perspektiv
"Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social coh samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas." (Naturresurslagen 1 kap. 1§)
Regn som resurs
Den ökande miljömedvetenheten och höga underhållskostnader ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Med dagens teknink kan regnvatten utnyttjas för att berika vår utemiljö och samtidigt vara till nytta i ekologiska kretsloppet.
Växter för framtiden II
E-märkta växter innebär en garanti att plantorna är härdiga och tåliga och anpassade för svenskt klimat. Här presenteras ytterligare 15 nykomligar i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet. De har sitt ursprung i två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; Projekt 80 i Alnarp respektive projekt Svenska frökällor i Ultuna. Tidigare växtporträtt presenteras i Utemiljö nr 1/92