Lek föder gott ledarskap
Barn som är bra på att leka är morgondagens goda ledare.
Jag lyssnade i mitten av 1990-talet en gång till ett föredrag av psykolog Eva Norén Björn, då verksam vid Barnmiljörådet. Det hon sa har jag aldrig glömt. Morgondagens goda ledare, det vill säga kompetenta människor som kan gå i bräschen och vara med och utveckla ett gott samhälle, är beroende av att ha fått utveckla sin förmåga att leka fritt, det vill säga själva skapa ordningen och reglerna för leken.
Barns lek är dock hotad. Det framkom med all tydlighet på Moviums konferens Lekplatsens nya kläder den 21 april. Barns liv är organiserat, det är inrutat och präglat av förbud. Barn är slavar under tiden, precis som vuxna, och de har minimalt med fritid då de kan bestämma själva vad de vill göra.
Liv är rörelse
Barns liv och lek är rörelse, barn är sina kroppar, de upplever världen och lär om livet genom sina sinnen, genom att vara aktiva i sina kroppar, vara i rörelse. Men vi vuxna inte bara stjäl deras tid genom att organisera och styra den, vi hindrar också barnen att ge utlopp för sin naturliga lust till och behov av rörelse genom att få dem att sitta ner – i skolan och på lekplatsen.
Lek och rörelse är ett hos barn. Foto: Anna Lenninger
Asbjörn Flemmen, Högskolan i Volda, uppmanar oss att reflektera en stund över den lekutrustning vi ger barnen: rutschkanor, gungor, vippleksaker, sarger kring sandlådan, gungbräden – allt ska barnen sitta på.
Det stämmer inte med deras natur, hävdar Asbjörn Flemmen med emfas. Han har efter trettio års studerande av barns idrottande, lek och rörelse utvecklat leklandskap utrustade med lianer och bildäck – Tarzandjungler – som utmanar barns lust att möta fysiska utmaningar och utveckla sina kroppar och därmed stärka sin självkänsla. De finns på flera skolor i Norge, bland annat i Volda där han är verksam, och även på ett par skolor i Sverige.
Skillnad på lek och lek
Asbjörn Flemmen betonar skillnaden mellan barns fria lek och den organiserade leken. Barn krånglar i en vuxnes ögon till det för sig när de leker fritt, säger han. De dividerar om vilka regler som ska gälla innan de sätter igång och leker. Vuxna uppfattar lätt denna oenighet som onödigt tjafs och båk och lägger sig nog mer än gärna i, rädda som vi är för konflikter.
Men vi gör fel! Detta krånglande, innan leken kan ta sin början och flyta på, är en ytterst kreativ sysselsättning som träna barnen i att positionera sig och att finna förmågan att kompromissa. I idrotten, till exempel, tävlar man med jämbördiga och premieras utifrån givna regler. Barnens lek gynnas av att alla inte är på samma nivå, och reglerna är aldrig till för att premiera någon. Det låter för mig som en sann träning i empati.
Kan inte lekkoden
Alla barn kan dock inte leka. Manne af Klintberg från IPA, Barns rätt till lek, berättar om studier som visar att gemensamt för många kriminella personer är att de saknar minnen av lek från sin egen barndom. Det betyder inte att oförmågan att leka leder till kriminalitet, men det är utan tvivel en väckarklocka. IPA vill utifrån den forskning som finns på området ta fram ett material som kan hjälpa personal vid BVC att uppmärksamma barn som har svårt med lekkoden. IPA vill också ta fram hjälpmedel.
Vad händer med barn som inte möter vuxna som ser dem? Det är sannolikt däri nyckeln till bristen på lekförmåga ligger; barnen har ingen att spegla sig i, att ta efter, att leka tittut med, denna livets allra första lek och träning i samspel.
Rädsla för kaos
Lekplatser har en gång i tiden delvis kommit till för att hålla koll på barnen. Vuxna skräms lätt av barns kaotiska ordning. Idag är det inte ens självklart att barn har en bra lekplats där de kan vistas på egen hand, eller ens vettig skolgård – ibland har de ingen fysisk yta alls av vistas på.
Hur hanterar vi våra yngsta stadsmedborgare? Hur påverkar denna oförståelse för barns rättigheter morgondagens goda ledare, morgondagens kompetenta medborgare, dem vi alla är beroende av?
Titti Olsson
Plan(t)era för lä!
Klimatet är viktigt för oss nordbor. Vårt beroende av klimatet gör oss medvetna om dess växlingar. Fånga sol och ge lä är viktiga ledord för planering av den yttre miljön. Vinden är den klimatfaktor som är lättast att påverka. Forskningen kring läplanteringar ger oss anvisningar om hur vi skall gå tillväga.
Morgondagens öppna kulturlandskap
De stora och snabba förändringarna i det svenska lantbruket hotar att sudda ut vårt omtyckta bondelandskap. Att konservera detta i helhet är naturligtvis en omöjlighet. Men ett rationellt jord- och skogsbruk behöver inte bygga på att utarma den biologiska mångfalden. Tvärtom. Omväxling och artrikedom kan främjas om samhället på olika sätt stimulerar bönderna att återskapa och nyskapa biotoper (t ex kombinera betesdrift med viss beskogning) parallelt med stordrift. Morgondagens kulturlandskap bygger på en ångsiktigt, uthållig användning av jordens resurser. Vägen dit handlar bl a om att öka produktionen av livsmedel och bioenergi i tätorternas närhet samt stimulera återflyttning av stadsbor till landsbyggden. Det största hotet mot vårt omtyckta bondelandskap är bristen på människor mer än granskogsplanteringar och monokulturer på våra åkrar.
Grannkompostering
I Kalmar söker man nya vägar för att ta hand om det organiska avfalletfrån park och trädgård. Man bygger upp ett system med s k grannkomposter, där de boende kan lägga ris, julgranar och annat som är svårt att komposterai den egna, lilla trädgårdskomposten, men även gräsklipp och löv för den som inte komposterar själv. Målet är att skapa ett jordförbättringsmedel i toppklass av 7 400 000 kg organiskt restmaterial som produceras i Kalmar varj år.
Slå vakt om kyrkogårdens grönska!
Grönskan på våra kyrkogårdar - träden, de klippta häckarna och gravblommorna - tilhör vårt lands mest välskötta parkanläggningar. Men träden börjar bli gamla, och bl a krav på rationell skötsel äventyrar deras framtid. Den nya kulturminneslagen från 1989 ger skydd åt kyrkogårdar anlagda före 1940. I detta Gröna Fakta vill vi visa olika möjligheter att vårda och utveckla detta unika kulturarv.
Stadens ekologi
Det är dags att sluta se staden som en maskin, en robot betingad enbart av fysikens och kemins lagar. Det är dags att sluta se staden som förstörd natur, en förspilld resurs. Det är dags att sluta se staden som en artificiell miljö. Staden är livsrum för levande varelser: djur, växter och inte minst människor. Staden är en naturresurs som vi ska utnyttja på ett klokt sätt för att skapa ett gott livsrum för alla oss som lever där. Och vi är många. Bara 17% av oss lever på landet. Mer än 4 av 5 av oss andra föds, lever och dör i tätorter.
Hacka rätt och må bra!
En redovisning av arbetsmiljön vid användning av manuella handredskap och främst små motorredskap i planteringar och grönsaksodlingar. Valet av utrustning när man rensar ogräs beror på markens beskaffenhet och den precision man eftersträvar. För mindre ytor med höga krav på att de är ogräsfria, är handredskapen att föredra. Dessa är många gånger lika effektiva som de mindre motorredskapen, och valet mellan dessa är egentligen en arbetsmiljöfråga.
Den nya perennvågen
Gestaltning, anläggning och skötsel på samma gång. Exempel på perennanvändning i Heemparkerna i Amstelween, trädgårdarna i Priona, Ton ter Linden och hos plantskolisterna Piet Oudof och Coen Jansen.
Växter för framtiden
Från Piteå i norr till Alnarp i söder bedrivs ett intensivt arbete för att få fram härdiga och tåliga växter för svenskt klimat. På tiotalet platser i landet försöks odlas växter som i första hand hämtas från två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; P80-projektet i Alnarp respektive Svenska frökällorprojektet i Ultuna. De plantor som klara det höga kraven klassas som E-plantor, en garanti för att det är anpassade fär svenska förhållanden. Med de här växtporträtten vi vill presentera några av de mest intressanta nykommlingarna i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet.
Utveckla parkerna!
Hur kan man förklara att vissa parker är mer populära än andra? Kan man definiera de faktorer som styr? Hur kan man dra nytta av det i planeringssammanhang? Detta var viktiga frågor till nära 1600 organisationer i 9 kommuner som var med i en omfattande undersökning (enkäter, intervjuer, dagboksskrivande).
Skötsel av stadens ängar
Ängen är en gammal kulturtradition som håller på att försvinna. De örter som fanns i slåtterängarna överlevde tack vare att ängen inte gödslades och att den slogs först efter det att örterna hunnit sätta frö. Jordbrukslandskapet har inte längre plats för blomsterängar; de har ersatts av slåttervallar med få och utvalda örter och gräs.
Trädgropar i gatumiljö
I detta Gröna Fakta presenteras olika exempel på bra trädgropar för stadsmiljö. Träden i stadsmiljön utsätts för allt mer stress och vikten av en god rotmiljö står allt mer klar. Endast ett friskt och växande träd har en rejäl chans att motstå de skador och påfrestningar som människan på ett eller annat sätt tillfogar träden.
Borstning och harvning - Effektiva alternativ för ogräskontroll på hårdgjorda ytor
Ogräsborstning, dvs agressiv och intensiv borstning med penselborstar, är en ny effektiv metod för bekämpning av ogräs på platt-, sten- och asfaltytor. Rätt utförd och om ogrässituationen är normal så blir antalet behandlingar per år och kostnaden rimlig för metoden. Detta visar erfarenheter från några förvaltningar runt om i landet som under ett par år använt metoden.
Lägg till ny kommentar