Lek föder gott ledarskap
Barn som är bra på att leka är morgondagens goda ledare.
Jag lyssnade i mitten av 1990-talet en gång till ett föredrag av psykolog Eva Norén Björn, då verksam vid Barnmiljörådet. Det hon sa har jag aldrig glömt. Morgondagens goda ledare, det vill säga kompetenta människor som kan gå i bräschen och vara med och utveckla ett gott samhälle, är beroende av att ha fått utveckla sin förmåga att leka fritt, det vill säga själva skapa ordningen och reglerna för leken.
Barns lek är dock hotad. Det framkom med all tydlighet på Moviums konferens Lekplatsens nya kläder den 21 april. Barns liv är organiserat, det är inrutat och präglat av förbud. Barn är slavar under tiden, precis som vuxna, och de har minimalt med fritid då de kan bestämma själva vad de vill göra.
Liv är rörelse
Barns liv och lek är rörelse, barn är sina kroppar, de upplever världen och lär om livet genom sina sinnen, genom att vara aktiva i sina kroppar, vara i rörelse. Men vi vuxna inte bara stjäl deras tid genom att organisera och styra den, vi hindrar också barnen att ge utlopp för sin naturliga lust till och behov av rörelse genom att få dem att sitta ner – i skolan och på lekplatsen.
Lek och rörelse är ett hos barn. Foto: Anna Lenninger
Asbjörn Flemmen, Högskolan i Volda, uppmanar oss att reflektera en stund över den lekutrustning vi ger barnen: rutschkanor, gungor, vippleksaker, sarger kring sandlådan, gungbräden – allt ska barnen sitta på.
Det stämmer inte med deras natur, hävdar Asbjörn Flemmen med emfas. Han har efter trettio års studerande av barns idrottande, lek och rörelse utvecklat leklandskap utrustade med lianer och bildäck – Tarzandjungler – som utmanar barns lust att möta fysiska utmaningar och utveckla sina kroppar och därmed stärka sin självkänsla. De finns på flera skolor i Norge, bland annat i Volda där han är verksam, och även på ett par skolor i Sverige.
Skillnad på lek och lek
Asbjörn Flemmen betonar skillnaden mellan barns fria lek och den organiserade leken. Barn krånglar i en vuxnes ögon till det för sig när de leker fritt, säger han. De dividerar om vilka regler som ska gälla innan de sätter igång och leker. Vuxna uppfattar lätt denna oenighet som onödigt tjafs och båk och lägger sig nog mer än gärna i, rädda som vi är för konflikter.
Men vi gör fel! Detta krånglande, innan leken kan ta sin början och flyta på, är en ytterst kreativ sysselsättning som träna barnen i att positionera sig och att finna förmågan att kompromissa. I idrotten, till exempel, tävlar man med jämbördiga och premieras utifrån givna regler. Barnens lek gynnas av att alla inte är på samma nivå, och reglerna är aldrig till för att premiera någon. Det låter för mig som en sann träning i empati.
Kan inte lekkoden
Alla barn kan dock inte leka. Manne af Klintberg från IPA, Barns rätt till lek, berättar om studier som visar att gemensamt för många kriminella personer är att de saknar minnen av lek från sin egen barndom. Det betyder inte att oförmågan att leka leder till kriminalitet, men det är utan tvivel en väckarklocka. IPA vill utifrån den forskning som finns på området ta fram ett material som kan hjälpa personal vid BVC att uppmärksamma barn som har svårt med lekkoden. IPA vill också ta fram hjälpmedel.
Vad händer med barn som inte möter vuxna som ser dem? Det är sannolikt däri nyckeln till bristen på lekförmåga ligger; barnen har ingen att spegla sig i, att ta efter, att leka tittut med, denna livets allra första lek och träning i samspel.
Rädsla för kaos
Lekplatser har en gång i tiden delvis kommit till för att hålla koll på barnen. Vuxna skräms lätt av barns kaotiska ordning. Idag är det inte ens självklart att barn har en bra lekplats där de kan vistas på egen hand, eller ens vettig skolgård – ibland har de ingen fysisk yta alls av vistas på.
Hur hanterar vi våra yngsta stadsmedborgare? Hur påverkar denna oförståelse för barns rättigheter morgondagens goda ledare, morgondagens kompetenta medborgare, dem vi alla är beroende av?
Titti Olsson
Ny beredningsgrupp för Movium Partnerskapsprojekt
Från och med vårens ansökningsomgång till projekt inom Movium Partnerskap finns en nytillsatt beredningsgrupp som ska bedöma de inkomna ansökningarna utifrån de nyligen uppdaterade kriterierna.
Hon är Ulla Molin-stipendiat 2020
Möt stipendiaten och trädgårdsmästaren Kajsa Vildängen i ett samtal med Moviums Göran Nilsson.
Tid för beredskap
I STAD 23 undersökte vi hur rustat samhället är när krisen kommer – nu är vi där. Läs numret igen, med nya ögon.
Kajsa Vildängen mottagare av 2020 års Stipendium till Ulla Molins minne
Trädgårdsmästaren och trädgårdsdesignern Kajsa Vildängen, uppvuxen och bosatt utanför Växjö, tilldelas stipendiet med följande motivering:
Lär känna dina grannar!
Kan stadsrummet bidra till att människor tar hand om och hjälper varandra i ett krisläge? Vad krävs i så fall då?
Allt liv är rörelse!
STAD nr 29 är på gång! Rörelserikedom har seglat upp som begrepp i planeringen. Men vad betyder det? Vilka rörelsemönster och vilka kroppar är det man utgår från?
Workshop om rörelsefaktorn
Verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen samlade intressenter och kompetenser.
Vi fyller 40 hela året!
Tankesmedjan Movium firar 40 år under 2020, men hur går det egentligen med firandet i skuggan av Corona-viruset?
Offentliga rum prisas
Landskapet och det offentliga rummet uppmärksammades vid prisutdelningen i Ung Svensk Form 2020.
Nr 1 2020
Om du är inloggad som partner eller rådgivningsprenumerant kan du hämta Movium Direkt nr 1, 2020 här.
Årets första faktablad är ute!
Detta nummer av Movium Fakta handlar om utvärderingen av torktoleranta träd, nyplanterade träd som måste kunna hantera de förhållanden som råder på växtplatsen så att de kan utvecklas till stora, välmående individer.
Lägg till ny kommentar