I numret med temat undervisning kan vi läsa Robert Rileys förslag till definition av vad landskapsarkitektur är: "Utvecklandet av ett harmoniskt, bärkraftigt och berikande samspel mellan mänskliga system och naturliga system."

Med denna som grund diskuterar han behovet av att ompröva kärnan respektive specialiseringsmöjligheterna i landskapsarkitektutbildningarna. Han föreslår att tankar om framtida verksamhetsområden och de professioner vi förväntas samarbeta med skall styra innehållet i utbildningen.

Den nuvarande modellen har urholkats av allt som lagts till utan att något tagits bort, allt blir för ytligt behandlat.

I tidskriften redovisas också en tävling om "mobil landskapsarkitektur", vilket avser formgivning av möbler och andra objekt för det offentliga rummet. Vinnarna visar inga större innovationstalanger, men de är med i tiden - möbler av återvunnet material, nostalgibänkar och blanka stålstolar visas.

Under rubriken "teknik och praktik" görs en utvärdering av användningen av rotutbredningsbegränsande åtgärder för träd i hårdgjorda ytor. (Tiina Sarap-Quist)