Krönika
Kära prenumeranter!
Jag har som princip att aldrig ta arbetet med mig i sängen. Det har hittills fungerat. Sömnen har varit förvånansvärt god även när högar av ogjort arbete väntar. Men nu har jag tvingats ge avkall på den principen. Det är Arvid Bengtssons fel. På nattduksbordet, tillsammans med André Brink, Anna- Karin Granberg, Milan Kundera och Ulf Lundell, vilar Stad & Land nr 109/1992.
"Jag ville bli trädgårdsmästare" är namnet på den första delen av Arvid Bengtssons memoarer. Det är en lättläst och välskriven levnadshistoria av ung mans yrkesdrömmar och långa vandring från hemmet i Lönsboda till internationellt erkännande som stadsträdgårdsmästare i Helsingborg och Göteborg. Det är samtidigt ett värdefullt stycke svensk parkhistoria speglad mot bakgrund av vårt sekels stora förändringar.
Arvid Bengtsson gick den långa vägen. När han lämnade Alnarp vid 30 års ålder hade han bakom sig inte endast teoretiska studier utan även gedigen praktisk erfarenhet, inhämtad både i Sverige och ute i Europa. Våra dagars utbildning av trädgårdstekniker vid Sveriges lantbruksuniversitet bygger vidare på den traditionen med varvad teoretisk och praktisk utbildning.
Nu planeras för en ny 2-årig landskapsingenjörsutbildning vid SLU som ska ersätta den gamla trädgårdsteknikerutbildningen. Detta tillsammans med att den nya gymnasieskolan inför 3-åriga studieprogram även för de yrkesinriktade utbildningarna, medför förändringar som har både för- och nackdelar.
Till fördelarna hör att man får en bredare rekrytering av elever med bättre allmänna, teoretiska förkunskaper och möjligheter till en väsentligt starkare högskoleutbildningen. Den viktigaste nackdelen är att vissa elever kommer att sakna den praktiska erfarenhet inom yrket som den varvade utbildningen gav.
Jag har haft förmånen att vara med och utarbeta en utbildningsplan för den nya utbildningen. Den bygger på en stabil kunskapsbas inom ämnesområdet biologiteknik-ekonomi. Det ska bli en utbildning som både motsvarar arbetsmarknadens behov av praktiskt inriktat yrkeskunnande och nära kontakt med den forskning och utveckling som sektorn behöver inför framtiden, inte minst på miljöområdet.
Tanken var att den nya utbildningen skulle starta redan i höst. Men i sista stund fick universitetets ledning kalla fötter inför den osäkra situationen på lärarsidan (det är ingen hemlighet att undervisningen fått mycket kritik under senare år) och beslöt att skjuta på starten ett år. Det är ett klokt beslut -- under förutsättning att man utnyttjar tiden på rätt sätt.
För att möta kommunernas, kyrkogårdsförvaltningarnas och entreprenadföretagens behov av en slagkraftig landskapsingenjörsutbildning måste universitetet satsa betydligt större resurser på lärartjänster och kunskapsutveckling inom områdena markprojektering, markbyggnad och förvaltning. För att detta ska ske behövs sektorns aktiva stöd, både genom påtryckningar och genom att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Växter för framtiden
Från Piteå i norr till Alnarp i söder bedrivs ett intensivt arbete för att få fram härdiga och tåliga växter för svenskt klimat. På tiotalet platser i landet försöks odlas växter som i första hand hämtas från två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; P80-projektet i Alnarp respektive Svenska frökällorprojektet i Ultuna. De plantor som klara det höga kraven klassas som E-plantor, en garanti för att det är anpassade fär svenska förhållanden. Med de här växtporträtten vi vill presentera några av de mest intressanta nykommlingarna i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet.
Utveckla parkerna!
Hur kan man förklara att vissa parker är mer populära än andra? Kan man definiera de faktorer som styr? Hur kan man dra nytta av det i planeringssammanhang? Detta var viktiga frågor till nära 1600 organisationer i 9 kommuner som var med i en omfattande undersökning (enkäter, intervjuer, dagboksskrivande).
Skötsel av stadens ängar
Ängen är en gammal kulturtradition som håller på att försvinna. De örter som fanns i slåtterängarna överlevde tack vare att ängen inte gödslades och att den slogs först efter det att örterna hunnit sätta frö. Jordbrukslandskapet har inte längre plats för blomsterängar; de har ersatts av slåttervallar med få och utvalda örter och gräs.
Trädgropar i gatumiljö
I detta Gröna Fakta presenteras olika exempel på bra trädgropar för stadsmiljö. Träden i stadsmiljön utsätts för allt mer stress och vikten av en god rotmiljö står allt mer klar. Endast ett friskt och växande träd har en rejäl chans att motstå de skador och påfrestningar som människan på ett eller annat sätt tillfogar träden.
Borstning och harvning - Effektiva alternativ för ogräskontroll på hårdgjorda ytor
Ogräsborstning, dvs agressiv och intensiv borstning med penselborstar, är en ny effektiv metod för bekämpning av ogräs på platt-, sten- och asfaltytor. Rätt utförd och om ogrässituationen är normal så blir antalet behandlingar per år och kostnaden rimlig för metoden. Detta visar erfarenheter från några förvaltningar runt om i landet som under ett par år använt metoden.
Stadens flora och fauna
Besökare från utlandet som kommer till svenska städer slås ofta av hur mycket grönska som finns, hur lummiga de är. Det finns en speciell tradition här uppe i Norden som innebär att vi - åtminstone hittills - har lämnat kvar stora ytor med natur i städerna. Men det är först nu som man på allvar börjat uppmärksamma de stora ekologiska värden som finns i stadens flora och fauna.
Bevara och förnya!
Denna dokumentation redovisar de viktigaste slutsatserna från ett angeläget projekt, det s k REKRYT -projektet. Det hade som mål att sprida goda idéer om hur man får medarbetare att trivas på sin arbetsplats och hur man lyckas med rekrytering. Projektet var unikt på flera sätt, inte minst för att hela branchen ställde sig bakom arbetet. En arbets grupp med Ole Andersson, Movium, Sören Elmgren, kommunförbundet, Hans Ulrich Frohnert, Trädgårdsnäringens yrkesnämnd samt Lennart Gustavsson från bostadsföretagens Yrkesnämnd har svarat för projektet praktiska genomförande.
Vinterträdgårdens växter!
Inomhusväxter blir allt mer populära i offentliga miljöer. På kontor, i affärer, restauranger, hotell och simhallar - överallt börjar det grönska. När man bygger nytt eller renoverar är något slag av vinterträdgård ett vanligt inslag i miljön.
Storskifte morgondagens skötselorganisation?
"Inom ett område på 200 x 500 meter i en mellansvensk kommun är det mer än 10 organistioner och mer än 20 personer inblandadde i skötseln av området och då bortser vi från vintrarbetet. Den totala arbetsinsatsen inom området motsvarar mindre än 1,5 manår."
Blomsteråkern - en ettårig skönhet
Tänk om infarterna till våra städer lystes upp av färggranna fält med vallmo och blåklint! Det kan bli verklighet om några år om blomsteråkern ges en framtid i våra städer och tätorter. Att anlägga blomsteråkrar är i Sverige nytt och ännu relativt oprövat. De experiment som detta Gröna Fakta bygger på kan ses som avstamp för mer detaljerade undersökningar och en bredare praktisk tillämpning.
Perennrabatten
Perennrabatten har börjat komma till heders igen. Med sin färgprakt och sina rika dofter blir den ett värdefullt inslag på gården, i den bostadsnära parken eller i minneslunden.
MOVIUMS sortlista för gräsytor
Gröna fakta har tidigare presenterat "skötselmanual för utemiljö". Där definierades bland annat de vanligaste förekommande gräsytorna i text och blid. Detta fakta blad föreslår lämpliga sorter och blandningar för sex olika gräsytor, varav fyra finns med i skötselmanualen. Dessutom rekommenderas sortmaterial för några speciella sportytor, golfgreener och idrottsplatser. - Med denna sortlista vill vi stimulera användningen av kvalitetsfröer. - Fortfarande domineras förbrukningen av de "sämre" men billigare fröerna. En övergång till kvalitetsfröer är ur alla avseenden en bättre affär för både brukare och köpare av gräsfrö, säger Olle Andersson, initiativtagare till sortlistan.
Lägg till ny kommentar