Krönika
Kära prenumeranter!
Jag har tidigare i MOVIUM Direkt berättat att de avgifter på handelsgödselmedel, som hittills finansierat i stort sett all grönområdesforskning inklusive MOVIUM:s ramprogram, avskaffades i december förra året. Sedan dess har det pågått ett intensivt arbete från sekretariatets sida med att övertyga departement och ansvariga politiker om de negativa konsekvenserna av att handelsgödselpengarna försvinner och behovet av att nya resurser tas fram. I det arbetet har vi haft 100%-igt stöd från intressanterna i MOVIUM:s styrelse.
Frukten av ansträngningarna kom förra veckan när regeringens forskningspolitiska proposition presenterades. Nya medel för forskning om tätorternas yttre miljö skjuts till av regeringen som ersättning för prisregleringsavgifterna. I motsats till dessa är de nya pengarna statliga FoU- medel.
En annan förändring är att pengarna förs till SJFR, som är skogs- och jordbrukets forskningsråd, i stället för till Byggforskningsrådet som var fallet med handelsgödselpengarna. Bakom detta ligger framför allt politiska orsaker. Inom regeringen har det varit miljö- och jordbruksdepartementen, som båda är centerpartiets departement, som har engagerat sig för "våra" FoU- frågor. Det är därför logiskt när man skjuter till nya statliga medel att dessa slussas till ett forskningsråd som tillhör något av dessa departement, och inte till BFR som sorterar under näringsdepartementet.
För MOVIUM:s del innebär den forskningspolitiska propositionen ytterligare stöd genom att regeringen uppmanar Lantbruksuniversitet att förstärka sin andel av basfinansieringen. Framtiden ser alltså ljus ut vad gäller resurserna. Nu gäller det att fylla den med en verksamhet som flyttar fram positionerna ytterligare.
Lokalt Agenda 21-kontor
I Norrköpings kommun invigdes i februari 1994 ett lokalt Agenda 21-kontor. En viktig uppgift blir att utbilda kommuninvånarna i olika miljöfrågor, bl.a. avfallshantering och kompostering.
Lokal kompostering i dagens avfallshanteringssystem
Lokal kompostering kan, enligt våra kriterier, infogas i avfallshanteringssystemet utan att några stora förändringar behövs. En kombination av t. ex.
Att leva med kompostering
Det har gått tre år efter första inflyttningen i bostadsrättsföreningen Tusenskönan i Västerås. Ett miljöanpassat boende var ledstjärnan i projektet, men hur har det egentligen gått med alla idéer om ett bättre, vackrare och mer ekologiskt boende? Hur fungerar det att bo när källsortering och kompostering tillhör vardagsbestyren? Och vad tcker de boende själva om sitt område och de olika experimenten? Det har Movium - sekretariatet för den yttre miljön i Alnarp och Stiftelsen REFORSK låtit ett antal forskare tagit reda på.
Gröna lätta tak
Den sammanlgda ytan av tätorternas tak är ofta både större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också låta taken grönska. De moderna konstruktionerna är extremt lätta. De kan användas både på nya och befintliga tak och bjälklagsytor. Skötseln kan begränsas till ett minimum samtidigt som taken får en hel annan betydelse för ekologin, klimatet och miljön än tidigare. Gröna lätta tak bidrar bland annat till att öka den biologiska mångfalden, öka luftfuktigheten, filtrera regnvattnet och minska belastningen apå dagvattenledningarna.
Smittar komposten?
Komposter kan sprida såväl sjukdomar, skadedjur och ogräsfrön. Därför förekommer ofta rådet att inte lägga sjuka växter i komposten. Istället rekommenderas att bränna eller gräva ner sjukt avfall. Ur växtskyddssynpunkt kan deponering eller förbränning förefalla vara en riktig åtgärd för att minska smittan i odlingens närmaste omgivningar. Men hur allvarlig är smittrisken egentligen? Kan det inte istället vara så att kompostering är en form av hygienisering?
87 låga buskar
Lågvuxna buskar känner vi igen från de flesta parker och trädgårdar. Det växtmaterial som finns tillgängligt har dock förändrats en hel del under senare år. Samtidigt har nya erfarenheter om äldre sorter kommit fram, t ex när det gäller deras sluthöjd. Här presenteras en aktuell sammanställning av handelns sortiment (och några lite ovanligare sorter med framtida potential) tillsammans med korta beskrivningar på olika användnings områden och sortegenskaper.
Luckring av packad mark
I packningsskadad jord har träd och buskar ingen chans att utvecklas som de ska. Växterna lider, målet med anläggningen nås aldrig och de boende klagar. Men det finns flera olika metoder att redan i anläggningsskedet luckra jord och terrassbotten i blivande planteringsytor. Därigenom kan överskottsvatten ledas bort, luft åter strömma fritt i markens porsystem och växternas rötter breda ut sig på nytt. En bonde skulle aldrig utsätta jorden för sådan åverkan som sker på många byggarbetsplatser landet runt.
Stadsförnyelse ur ett ekologiskt perspektiv
"Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social coh samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas." (Naturresurslagen 1 kap. 1§)
Regn som resurs
Den ökande miljömedvetenheten och höga underhållskostnader ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Med dagens teknink kan regnvatten utnyttjas för att berika vår utemiljö och samtidigt vara till nytta i ekologiska kretsloppet.
Växter för framtiden II
E-märkta växter innebär en garanti att plantorna är härdiga och tåliga och anpassade för svenskt klimat. Här presenteras ytterligare 15 nykomligar i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet. De har sitt ursprung i två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; Projekt 80 i Alnarp respektive projekt Svenska frökällor i Ultuna. Tidigare växtporträtt presenteras i Utemiljö nr 1/92