Krönika
Kära prenumeranter!
Denna krönika är den sista före semester. Den är också den sista som jag skriver för MOVIUM Direkt. Den 1 augusti tillträder jag en tjänst som avdelningsledare vid Forskningscentret Skov & Landskab. Det är en avdelning under det danska Landbrugsministeriet som i mångt och mycket är en motsvarighet till MOVIUM och som vi har haft täta kontakter med under åren. I MOVIUM Direkt har du till exempel regelbundet kunnat läsa referat av deras faktablad.
Åren på MOVIUM har varit fantastiska. När jag började mitt första halvtidsvikariat 1984 med en bakgrund som lärare och forskare var det en ny värld som öppnade sig. En värld som utspelar sig helt utanför universitetets ibland rätt så höga murar. När man nu blickar tillbaka är det framför allt alla ansikten och namn på människor som man har kommit i kontakt med som etsar sig fast i minnet. Här har inte minst MOVIUM Direkt spelat en viktig roll.
Det är kontakter som jag tar med mig över till andra sidan Öresund. De internationella frågorna blir allt viktigare framöver. Det är inte rimligt att varje land var för sig utvecklar egen kunskap och erfarenhet på alla områden, speciellt inte när likheterna är så stora som just mellan de nordiska länderna. I framtiden har vi helt enkelt inte råd att upptäcka hjulet om och om igen utan måste samarbeta mer. I det avseendet är steget över sundet betydligt längre i hjärnan än på kartan. Som EG-land, med allt vad det innebär av både gott och ont, är Danmark betydligt mera inriktat på internationellt samarbete än vad vi svenskar är.
Varmt tack för de gångna åren och titta gärna in när du har vägarna förbi. Du tar flygbåten som avgår från Malmö varje hel timme. Njut av en kopp kaffe och dejligt danskt wienerbröd under överfarten. När båten lagt till går du längs Nyhavn (har du tid så slink in på ett café för en öl och en lille en) upp till Kongens Nytorv. Där tar du till höger på St. Kongensgade som du följer ända upp till Österport (stanna till ett slag vid Nyt Bo som visar klassisk dansk möbeldesign). Från Österport tar du tåget som går mot Holte och kliver av vid Sorgenfri station. Gå uppför trapporna och ta till höger på en väg som heter Skovbrynet. Du passerar över motorvägen till Helsingör och förbi en bensinmack och sedan är du framme vid ett typiskt institutionsbyggeri med en anslagstavla som det står Landbrugsministeriet på. Resten får du finna ut på egen hand. Vi ses!
P.S. Ansvarig för MOVIUM Direkt och rådgivningsverksamheten under hösten blir statskonsulent Ingrid Åkesson. Mer information om detta och om höstens aktiviteter kommer i nästa nummer. D.S.
Lotta i ny version
"Lottas kompostråd" bar tidigare recenserats i Biologik. Nu har arkitekten Lotta Lanne utvecklat konceptet och sammanställt råden i bokform med titeln "Lottas nya kompostråd".
Lokalt Agenda 21-kontor
I Norrköpings kommun invigdes i februari 1994 ett lokalt Agenda 21-kontor. En viktig uppgift blir att utbilda kommuninvånarna i olika miljöfrågor, bl.a. avfallshantering och kompostering.
Lokal kompostering i dagens avfallshanteringssystem
Lokal kompostering kan, enligt våra kriterier, infogas i avfallshanteringssystemet utan att några stora förändringar behövs. En kombination av t. ex.
Att leva med kompostering
Det har gått tre år efter första inflyttningen i bostadsrättsföreningen Tusenskönan i Västerås. Ett miljöanpassat boende var ledstjärnan i projektet, men hur har det egentligen gått med alla idéer om ett bättre, vackrare och mer ekologiskt boende? Hur fungerar det att bo när källsortering och kompostering tillhör vardagsbestyren? Och vad tcker de boende själva om sitt område och de olika experimenten? Det har Movium - sekretariatet för den yttre miljön i Alnarp och Stiftelsen REFORSK låtit ett antal forskare tagit reda på.
Gröna lätta tak
Den sammanlgda ytan av tätorternas tak är ofta både större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också låta taken grönska. De moderna konstruktionerna är extremt lätta. De kan användas både på nya och befintliga tak och bjälklagsytor. Skötseln kan begränsas till ett minimum samtidigt som taken får en hel annan betydelse för ekologin, klimatet och miljön än tidigare. Gröna lätta tak bidrar bland annat till att öka den biologiska mångfalden, öka luftfuktigheten, filtrera regnvattnet och minska belastningen apå dagvattenledningarna.
Smittar komposten?
Komposter kan sprida såväl sjukdomar, skadedjur och ogräsfrön. Därför förekommer ofta rådet att inte lägga sjuka växter i komposten. Istället rekommenderas att bränna eller gräva ner sjukt avfall. Ur växtskyddssynpunkt kan deponering eller förbränning förefalla vara en riktig åtgärd för att minska smittan i odlingens närmaste omgivningar. Men hur allvarlig är smittrisken egentligen? Kan det inte istället vara så att kompostering är en form av hygienisering?
87 låga buskar
Lågvuxna buskar känner vi igen från de flesta parker och trädgårdar. Det växtmaterial som finns tillgängligt har dock förändrats en hel del under senare år. Samtidigt har nya erfarenheter om äldre sorter kommit fram, t ex när det gäller deras sluthöjd. Här presenteras en aktuell sammanställning av handelns sortiment (och några lite ovanligare sorter med framtida potential) tillsammans med korta beskrivningar på olika användnings områden och sortegenskaper.
Luckring av packad mark
I packningsskadad jord har träd och buskar ingen chans att utvecklas som de ska. Växterna lider, målet med anläggningen nås aldrig och de boende klagar. Men det finns flera olika metoder att redan i anläggningsskedet luckra jord och terrassbotten i blivande planteringsytor. Därigenom kan överskottsvatten ledas bort, luft åter strömma fritt i markens porsystem och växternas rötter breda ut sig på nytt. En bonde skulle aldrig utsätta jorden för sådan åverkan som sker på många byggarbetsplatser landet runt.
Stadsförnyelse ur ett ekologiskt perspektiv
"Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social coh samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas." (Naturresurslagen 1 kap. 1§)
Regn som resurs
Den ökande miljömedvetenheten och höga underhållskostnader ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Med dagens teknink kan regnvatten utnyttjas för att berika vår utemiljö och samtidigt vara till nytta i ekologiska kretsloppet.
Växter för framtiden II
E-märkta växter innebär en garanti att plantorna är härdiga och tåliga och anpassade för svenskt klimat. Här presenteras ytterligare 15 nykomligar i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet. De har sitt ursprung i två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; Projekt 80 i Alnarp respektive projekt Svenska frökällor i Ultuna. Tidigare växtporträtt presenteras i Utemiljö nr 1/92