Källsortering i Borås

Publicerad 1 januari 1994

Borås kommun har varit en av föregångarna i landet när det gäller källsortering av hushållsavfall. Fr.om. 1990 sorteras avfallet i fem fraktioner: papper, glas, miljöfarligt avfall, komposterbart och övrigt avfall. De två sistnämnda fraktionerna samlas in gemensamt i svarta respektive vita/olikfärgade plastpåsar. Kommunen har ansett att det är uppenbart att avfallet inte bör förbrännas eller deponeras innan det komposterbara materialet frånsorterats. Denna åsikt kommer att stärkas ytterligare när kretsloppspropositionen och producentansvaret slagit igenom. Då räknar kommunen med att 67% av det material som insamlas av sopbilarna är komposterbart (se figur på sid. 12).

1992 beviljade Naturvårdsverket bidrag ur Energiteknikfonden för att utveckla ny miljöskyddsteknik. Medel anslogs till en förstudie för att utifrån ett kretsloppstänkande utveckla styr- och kontrollmedel för avfallshantering i Borås kommun. Vidare skulle anaerob behandlingsteknik för källsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall och lokala metoder för behandling av lakvatten från olika avfallsfraktioner studeras och utvecklas. I projektet skulle även konsekvenserna av EU:s förslag till deponeringsdirektiv bedömas för avfallsupplaget Sobacken.


Sammansättning av insamlat hushållsavfall i Borås kommun efter kretsloppspropositionens genomslag (Efter SNV Rapport 4356.)


Resultaten av förstudien har nu presenterats i rapport 4356 från Naturvårdsverket med titeln Framtida avfallshantering. Förstudie om källsorterat avfall i Borås. Rapporten har skrivits av fem personer representerande Borås kommun, Luleå Tekniska Högskola och Jan Hult AB.

För den källsorterade kompostfraktionen har man arbetat fram ett förslag på behandlingsanläggning som principiellt kan delas in i fem olika delar:

1. Sortering av svarta (komposterbart) och vita/olikfärgade (restavfall) påsar.

2. Förbehandling (sönderdelning av komposterbart avfall samt separering av föroreningar).

3. Anerob behandling (rötning).

4. Aerob behandling (kompostering).

5. Efterbehandling (upparbetning av kompost, lagring).

I rapporten redovisas förutsättningarna och motiven för att man valt denna behandling. När det gäller förbehandling har förstudien visat att skruvkvarn och trumsikt är den lämpligaste tekniken. Ny teknik måste dock utvecklas för att klara av att sönderdela de plastpåsar som avfallet förpackas i.

Trumsikten utformas så att tre fraktioner erhålles: finfraktion - till anaerob behandling, grovfraktion - till kompostering, rejekt - går till komprimator tillsammans med de vita påsarna. Trumsikten kompletteras med överbandsmagnet för att avskilja metallföremål.

För den aneroba behandlingen har man valt en tvåstegs rötningsprocess utvecklad av Biosystem i Ludvika. En principskiss över anläggningen presenteras i rapporten.

Rötresten går till komposteringsanläggningen. Denna utgörs av en taköverbyggd platta förberedd för luftning.

Vid anläggningen finns en kompostvändningsmaskin och en hjullastare. Vändaren arbetar med strängar. Materialet kan flyttas i sidled med sidoutmatare. Vändaren kan utrustas med bevattningsaggregat.

Efter komposteringen behandlas materialet i en trumsikt. Den färdiga komposten har man tänkt sig dels ska användas inom kommunens park- och anläggningsförvaltning, dels eftersträvar man samarbete med företag för att hitta andra marknader.

Anläggningen för behandling av det källsorterade avfallet beräknas stå färdig i början av 1995.

Rapporten kan beställas från Naturvårdsverkets kundtjänst, tel. 08/799 10 00.