Källsortering av hushållsavfall - ett pilotprojekt

Publicerad 1 januari 1994

Ekenäs gård har i samarbete med Flens kommun och 32 hushåll i Vadsbro genomfört ett pilotprojekt rörande källsortering av hushållsavfall. Syftet har varit att utröna om källsortering av avfall är en lämplig lösning för att återföra en värdefull växtnäringsresurs till jordbruket. Avfallet har av hushållen sorterats i en oorganisk och en organisk fraktion. Den organiska fraktionen har transporterats till Ekenäs för att där komposteras i blandning med stallgödsel och papper. Under en period av 97 veckor har ca 18 000 kg organiskt material levererats till Ekenäs. Avfallet har varit väl sorterat och några förhöjda värden av tungmetaller har inte konstaterats. Av svaren på den enkät som de deltagande hushållen fick besvara framgår det att de flesta är positiva till att källsortera och de kan tänka sig fortsätta med detta.


Bakgrund


Ekenäs gård är under omställning till ekologisk odling, vilket bl.a. innebär att användningen av konstgödsel upphört. Detta tillsammans med ambitionen att vara självförsörjande på foder leder till att gården blir nettoleverantör av växtnäring (tabell 1). För att klara detta utan att produktionen påverkas negativt måste odlingssystemet anpassas till den nya situationen.

De vanliga åtgärderna är att öka andelen klöverrika vallar och att förbättra cirkulationen av växtnäring inom gården. Kväveförsörjningen kan ofta klaras tillfredsställande, men det är svårare att finna lösningar som tillfredsställer det långsiktiga behovet av andra näringsämnen som t.ex. fosfor. För att göra jordbrukssystemen mer uthålliga måste växtnäringscirkulationen på gårdsnivån förbättras bl.a. genom förändringar av odlingssystem och gödselvård.

Det finns även behov av att utveckla system som återför den växtnäring som levererats ut i samhället och där återfinns som restprodukter av skilda slag. Det är i första hand organiskt hushållsavfall och avloppsslam som är av intresse för Ekenäs, men det kan även finnas användbara restprodukter från industrin (slakteriavfall m.m.).


Ekenäs gård, ca 1 mil utanför Flen, donerades i början av 1970-talet till Sveriges lantbruksuniversitet av 5 st. döttrar till Oscar och Lili Lamm. Bergsingenjör Oscar Lamm var chef för Atlas Copco och Ekenäs inköptes som pensionärsbostad" 1918. Efter donationen vilar ansvaret för driften på Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne och det var donatorernas uttryckliga vilja att gården skulle användas för forskning kring ekologi- och miljövårdsfrågor. Foto: Göran Nilsson.










Jordbrukare kan vara lämpliga samarbetspartners för kommuner när det gäller hanteringen av organiskt avfall. De besitter ofta ett gediget kunnande vad gäller gödselhantering, har tillgång till spridningsareal, maskinell utrustning och godkända lagringsutrymmen.

I samarbete med Flens kommun har ett mindre pilotprojekt med källsortering av hushållsavfall genomförts. Målsättningen är att finna en lämplig metod att återföra organiskt restmaterial till jordbruket. Vi vill definiera vilka problem som uppstår i hela hanteringskedjan från sortering till lagring och försöka lösa dessa problem.


Försöksuppläggning och genomförande


Av de 40 hushåll i Vadsbro samhälle som erbjöds att vara med i projektet blev det slutligen 30 hushåll, en lanthandel och en konferensgård som anmälde sitt deltagande. De 30 hushållen motsvarar 75 vuxna och 29 barn under 15 år. Andelen barnfamiljer var 43% vilket motsvarar ett genomsnitt på ca 2 barn per familj. Andelen hushåll med högst två personer var 37%.

Varje hushåll tilldelades två behållare, en att placera köket och en att placera utomhus. Köksbehållaren var tillverkad i vit plast och försedd med lock. Locket var lätt att ta av samtidigt som det höll tätt. Gamla utrangerade latrintunnor användes utomhus, endast kompletterade med handtag på locken. En gång i veckan har latrintunnorna bytts ut mot rengjorda och de fyllda transporterats till Ekenäs. Tunnorna har rengjorts i samband med tömning.

Arbetsfördelningen mellan Flens kommun och Ekenäs gård har varit sådan att kommunen har tagit ansvar för avfallet utanför gården, men väl på Ekenäs har anställda på gården övertagit ansvaret.

Lagring har skett på Ekenäs gårds gödselvårdsanläggning. Med hjälp av en gödselspridare avsedd för fastgödsel har kompostläggning utförts var sjätte vecka. Vid komposteringen har finstrimlat papper använts, vilket levererats från Flen kommunalkontor i ca 0,35 m3 stora balar. Pappersinblandningen motiveras med att det ger en ökad C/N-kvot, vilket är en förutsättning för en god omsättning och en bättre växtnäringshushållning.

På gödselspridaren har lika delar av hushållsavfall och stallgödsel fördelats på en bädd av papper. Vid avlastning blandas de olika fraktionerna av gödselspridarens spridarvals. För att inte komposten skall bli för kompakt i botten har höjden på den maximerats till 1,5 m (nyutlagd).


Papper, som strimlats i dokumentförstörare, transporteras från Flens kommunalkontor till Ekenäs och komposteras tillsammans med hushållsavfall och stallgödsel. Foto: Göran Nilsson.



Gödselvårdsanläggningen på Ekenäs gård. Djurbesättningen omfattar ett 60- tal mjölkkor plus rekrytering. Urin och lakvatten avskiljs till en urinbrunn. Hushållsavfallet blandas med stallgödsel med en vanlig stallgödselspridare och komposteras i strängar. Foto: Göran Nilsson.


I projektet har följande studerats:

1) Mängden avfall

2) Inblandning av icke önskat avfall

3) Avfallets innehåll av tungmetaller

4) Problem i samband med omsättningen av avfallet

5) Hushållens upplevelser - enkät

Projektet startade vecka 42 1991 och avslutades vecka 35 1993.


Resultat


Mängd. Mängden insamlat avfall framgår av figur 1 (se sid. 10). Totalt under perioden har 18 000 kg avfall samlats in, vilket i genomsnitt ger 185 kg/vecka eller 6,7 kg/behållare och vecka. Fördelat på samtliga 32 hämtställen motsvarar den insamlade avfallsmängden 5,8 kg/hämtställe och vecka. Utslaget per person blir det 1,8 kg/person och vecka, men då ingår även det avfall som kommer från lanthandel och kursgård. I ett källsorteringsprojekt som genomförts i Witzenhausen i Tyskland har samma mängd organiskt avfall/person konstaterats.

Mängden organiskt avfall minskar markant från mitten av maj fram till mitten av augusti (figur 2, sid. 10). Antagligen beror det på att den lättare sommarmaten ger mindre rester och att hela eller delar av hushållen är bortresta. På hösten ökar andelen trädgårdsavfall i behållarna, men det blir inga stora mängder utslaget över hela perioden. Under 1:a kvartalet 1993 minskar mängden sopor. Anledningen till detta har inte kunnat klarläggas.

Genom att jämföra de första 45 veckorna med motsvarande veckor period 2 kan vi få en uppfattning om hur mängden avfall förändras över tiden. Det framgår av figur 3 (sid. 10) att det inte finns någon klar tendens till förändring. Den insamlade mängden avfall har minskat med 250 kg under period 2 vilket motsvarar en förändring på ca 3%. Hur denna minskning skall tolkas är inte klart, men det finns inget som talar för att hushållen har blivit sämre på att sortera. Lågkonjunkturen eller/och en större medvetenhet om vad som kastas kan vara väl så relevanta förklaringar.

Renhet. Inblandning av icke organiskt avfall var försumbart, dvs. under i kg för hela perioden.

Tungmetallanalysen visar inte på några förhöjda värden i komposterna i förhållande till ren stallgödsel (tabell 2). Utförs källsorteringen på ett riktigt och ansvarsfullt sätt bör inte det organiska avfallet innehålla högre halter av tungmetaller än ursprungsmaterialet, vilket även har visats i en rad andra undersökningar.

Kompostering. Omsättningen av det organiska avfallet har fungerat väl. Vid kontroll efter tre månader gick det inte att urskilja något hushållsavfall, förutom enstaka apelsiner. Det finns en nackdel med att endast blanda in papper i komposten och det är att papper har sämre förmåga än halm att bibehålla en god struktur i komposten. När papperet blir blött sjunker det ihop och om inblandningen är ojämn bildas täta skikt med papper som inte påverkas synbart under tre månader. Det är av stor vikt att papperet fördelas jämnt vilket kan kräva att de olika kompostfraktionerna blandas två gånger med spridaren vid kompostläggningen.
















I december 1992 fick samtliga hushåll som deltagit i projektet möjlighet att besvara ett antal frågor om hur de upplevt att sortera sitt avfall och om hur synen på avfallet hade påverkats. 22 hushåll besvarade frågorna.

Av svaren går att utläsa att de flesta är positiva till att sortera sitt avfall och att de gärna ser en fortsättning på projektet. Det framgår även att det inte har varit några svårigheter med att lära sig sortera.

Det finns ett tydligt motstånd mot att börja kompostera själv trots en positiv inställning till källsortering. Att det organiska materialet komposteras på annan plats, där det kommer till användning, föredras av de flesta. Detta motstånd bör beaktas vid utformningen av framtida avfallshanteringssystem. System som utgår ifrån att varje hushåll själva skall kompostera, måste lägga stor vikt vid information och utbildning. En riktigt skött kompost kräver både kunskap och intresse.

När hushållen får möjlighet att sortera sitt avfall leder det till att man blir mer medveten om vad som kastas, vilket bör innebära att den totala avfallsmängden minskar på sikt. Projektet har tydligen varit en betydelsefull informationskälla för flera deltagare, för att förändra deras syn på avfallet. Det kan tolkas så att det finns ett stort informationsbehov för kommunerna att tillfredsställa och om man lyckas med informationen kan det finnas en stor beredskap för att stödja förändringar av de nuvarande systemen.


Avfallsinsamling i Vadsbro samhälle, ca 3 km från Ekenäs Fr.o.m. hösten 1993 källsorterar ca 200 hushåll i två samhällen sitt avfall. Totalt finns det 11 hämtställen i de båda samhällena. Foto: Göran Nilsson.



Avslutande diskussion


Resultatet av projektet visar att det är möjligt att förändra synen på avfall, från problem till att bli en resurs. Hushållens positiva inställning ger stora möjligheter framgent. En viktig faktor som framskymtat under projekttiden är att finna lokala lösningar, där detta projekt är ett exempel. Med en lokal lösning blir kretsloppstanken tydlig, vilket kan befrämja ett ansvarsfullt beteende hos de deltagande personerna.

Hur stor mängd sopor skall hanteras på Ekenäs? För att balansera utflödet av fosfor från Ekenäs måste ca 700 ton avfall tillföras åkermarken, vilket är en alldeles för stor mängd att hantera på gården. En mer realistisk mängd kan vara ca 150 ton, vilket motsvarar mängden organiskt avfall från ca 530 hushåll.










En annan lämplig begränsning för den mängd avfall som skall återföras är att det finns ca 0,3 ha åkermark/person. Med denna begränsning skall Ekenäs samla in avfall från ca 333 personer vilket med ett genomsnitt på 3 personer/hushåll motsvarar 111 hushåll. Om varje person lämnar 1,8 kg organiskt material per vecka kommer ca 30 ton sopor att omhändertas på Ekenäs.

En utökning av projektet har genomförts fr.o.m vecka 36 1993, och numera källsorterar ca 200 hushåll. Hushållen är koncentrerade till två samhällen, belägna 3 respektive 8 km från gården. Det är inte möjligt att hämta det organiska avfallet vid varje enskilt hushåll utan en lämpligare lösning har utformats. Den individuella hämtningen har upphört och numera finns det endast 11 hämtställen, vilket gäller för samtligt avfall. Inget hushåll skall ha längre väg till sopbehållarna än 250 m och de har fått sin sophämtningsavgift halverad. På varje hämtställe står en container för vanligt avfall och ett plastkärl för det organiska avfallet. Tömning utförs av kommunen 1 gång i veckan under den varma årstiden och var fjortonde dag under övriga året. På gården hanteras avfallet som tidigare. Möjligheten för att gårdspersonalen även skall ombesörja insamlingen av avfallet diskuteras, vilket kan vara en intressant lösning för lantbrukare som är i behov av sidointäkter.

Avloppsslam från enskilda hushåll, belägna på lämpligt avstånd från Ekenäs, är av intresse att utnyttja. Det borde finnas goda möjligheter att detta slam kan hålla en hög och jämn kvalitet. Avloppen från hushållen i de två samhällen som deltar i sorteringen av avfallet, är anslutna till reningsverk. Möjligheterna att på Ekenäs utnyttja slammet från dessa reningsverk skall undersökas. Det är dock viktigt att noggrant undersöka slammets innehåll av icke önskvärda ämnen. Om förhöjda värden påträffas finns det möjlighet att studera om kvaliteten kan förbättras med hjälp av information till hushållen.

I tabell 3 redovisas en uppskattning av den mängd växtnäring som kan återföras till gården med hushållsavfall och avloppsslam från reningsverk om antalet hushåll är ca 200 st. Vid en jämförelse med tabell 1 framgår att en balans mellan in- och utförsel av fosfor kan uppnås (utan hänsyn till eventuellt läckage från åkermarken). Det framgår att hushållsavfallet bidrar endast med en mindre del fosfor, men det kan ändå anses vara en viktig komponent i en helhetslösning.

Används slam från enskilda hushåll krävs betydligt större mängder för att uppnå samma resultat som redovisas i tabell 3. Anledningen är att en betydligt större mängd av fosforn går förlorad i enskilda avloppsanläggningar endast ca 5% av inkommande mängd återfinns i slammet. I reningsverken fälls fosfor kemiskt vilket leder till ett mindre läckage

Försöksledare Hans Naess, Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne, Ekenäs gård, 642 94 Flen.

Tel/Fax 0157/703 70.


Figur 1. Mängden insamlat avfall/vecka under 97 veckor.



Figur 2. Hur den insamlade mängden avfall varierar i förhållande till genomsnittlig mängd/vecka för projektperioden (185 kg/vecka).



Figur 3. En jämförelse mellan perioden veckorna 43-35 åren 1991-1992 respektive 1992-1993.