Detta är titeln på en ny bok i Stad & Land-serien av Birre Eriksson. I baksidestexten kan vi läsa: Det är upp till kommunerna att ställa krav för att få den utemiljö man vill ha i sina bostadsområden. Plan- och bygglagen är en ramlag, som ger kommunerna stor frihet att själva besluta vilka bestämmelser eller riktlinjer som skall gälla. På så sätt undviks en likriktning och kommunerna kan variera kraven utifrån olika natur-och kulturförutsättningar.

För att bygga sig en tydlig, egen profil krävs ett målmedvetet arbete. I denna rapport presenteras några exempel där kommuner preciserat sina krav och därmed funnit egna vägar att styra utemiljön. Exemplen speglar olika sätt att gå tillväga och ger förhoppningsvis uppslag och idéer för planerare i det egna arbetet med att skapa bra utemiljöer i bostadsområden.

Trots att Plan- och bygglagen saknar kvalitetskrav och normer ger den kommunerna möjlighet att genom en aktiv insats styra bostädernas närmiljö. En bra utemiljö betyder inte nödvändigtvis en dyr utemiljö. Kvaliteten är mer beroende av att utemiljön är välplanerad. I byggprojekt står utemiljön för en liten kostnad, men för helhetsintrycket är utemiljön mycket betydelsefull. (Stad & Land nr 117, 1993. Pris 130 kr + moms och porto).