Frysning av ogräs
Kan frysning av ogräs med flytande kväve (-196oC) eller kolsyresnö (-78oC) vara ett alternativ till flamning på hårdgjorda ytor? Detta har undersökts av Susanne Fergedal vid avd. f. Park- och Trädgårdsteknik i Alnarp. Ogräsbekämpning genom frysning kan i princip användas i samma bekämpningssituationer som flamning med likartad bekämpningseffekt. Det åtgår dock stora kvantiteter frysmedia, vilket innebär att det är en dyr metod. Frysmetoden kan dock vara av intresse där brandrisken gör flamning omöjlig att använda. I samma projekt har Sigvard Larsson gjort en miljökonsekvensbeskrivning. Om nettotillskottet av koldioxid till atmosfären beaktas för sig själv är frysning med flytande kväve mer miljövänlig än flamning, om transporten av flytande kväve är högst 100 km. (Inst. f. lantbruksteknik, Rapport 165 samt Rapport 168, Uppsala 1993)
Stadens lungor - om luftkvaliteten och växtligheten i våra tätorter.
Växter för framtiden II
E-märkta växter innebär en garanti att plantorna är härdiga och tåliga och anpassade för svenskt klimat. Här presenteras ytterligare 15 nykomligar i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet. De har sitt ursprung i två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; Projekt 80 i Alnarp respektive projekt Svenska frökällor i Ultuna. Tidigare växtporträtt presenteras i Utemiljö nr 1/92
Plan(t)era för lä!
Klimatet är viktigt för oss nordbor. Vårt beroende av klimatet gör oss medvetna om dess växlingar. Fånga sol och ge lä är viktiga ledord för planering av den yttre miljön. Vinden är den klimatfaktor som är lättast att påverka. Forskningen kring läplanteringar ger oss anvisningar om hur vi skall gå tillväga.
Morgondagens öppna kulturlandskap
De stora och snabba förändringarna i det svenska lantbruket hotar att sudda ut vårt omtyckta bondelandskap. Att konservera detta i helhet är naturligtvis en omöjlighet. Men ett rationellt jord- och skogsbruk behöver inte bygga på att utarma den biologiska mångfalden. Tvärtom. Omväxling och artrikedom kan främjas om samhället på olika sätt stimulerar bönderna att återskapa och nyskapa biotoper (t ex kombinera betesdrift med viss beskogning) parallelt med stordrift. Morgondagens kulturlandskap bygger på en ångsiktigt, uthållig användning av jordens resurser. Vägen dit handlar bl a om att öka produktionen av livsmedel och bioenergi i tätorternas närhet samt stimulera återflyttning av stadsbor till landsbyggden. Det största hotet mot vårt omtyckta bondelandskap är bristen på människor mer än granskogsplanteringar och monokulturer på våra åkrar.
Grannkompostering
I Kalmar söker man nya vägar för att ta hand om det organiska avfalletfrån park och trädgård. Man bygger upp ett system med s k grannkomposter, där de boende kan lägga ris, julgranar och annat som är svårt att komposterai den egna, lilla trädgårdskomposten, men även gräsklipp och löv för den som inte komposterar själv. Målet är att skapa ett jordförbättringsmedel i toppklass av 7 400 000 kg organiskt restmaterial som produceras i Kalmar varj år.
Slå vakt om kyrkogårdens grönska!
Grönskan på våra kyrkogårdar - träden, de klippta häckarna och gravblommorna - tilhör vårt lands mest välskötta parkanläggningar. Men träden börjar bli gamla, och bl a krav på rationell skötsel äventyrar deras framtid. Den nya kulturminneslagen från 1989 ger skydd åt kyrkogårdar anlagda före 1940. I detta Gröna Fakta vill vi visa olika möjligheter att vårda och utveckla detta unika kulturarv.
Stadens ekologi
Det är dags att sluta se staden som en maskin, en robot betingad enbart av fysikens och kemins lagar. Det är dags att sluta se staden som förstörd natur, en förspilld resurs. Det är dags att sluta se staden som en artificiell miljö. Staden är livsrum för levande varelser: djur, växter och inte minst människor. Staden är en naturresurs som vi ska utnyttja på ett klokt sätt för att skapa ett gott livsrum för alla oss som lever där. Och vi är många. Bara 17% av oss lever på landet. Mer än 4 av 5 av oss andra föds, lever och dör i tätorter.
Hacka rätt och må bra!
En redovisning av arbetsmiljön vid användning av manuella handredskap och främst små motorredskap i planteringar och grönsaksodlingar. Valet av utrustning när man rensar ogräs beror på markens beskaffenhet och den precision man eftersträvar. För mindre ytor med höga krav på att de är ogräsfria, är handredskapen att föredra. Dessa är många gånger lika effektiva som de mindre motorredskapen, och valet mellan dessa är egentligen en arbetsmiljöfråga.
Den nya perennvågen
Gestaltning, anläggning och skötsel på samma gång. Exempel på perennanvändning i Heemparkerna i Amstelween, trädgårdarna i Priona, Ton ter Linden och hos plantskolisterna Piet Oudof och Coen Jansen.
Växter för framtiden
Från Piteå i norr till Alnarp i söder bedrivs ett intensivt arbete för att få fram härdiga och tåliga växter för svenskt klimat. På tiotalet platser i landet försöks odlas växter som i första hand hämtas från två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; P80-projektet i Alnarp respektive Svenska frökällorprojektet i Ultuna. De plantor som klara det höga kraven klassas som E-plantor, en garanti för att det är anpassade fär svenska förhållanden. Med de här växtporträtten vi vill presentera några av de mest intressanta nykommlingarna i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet.
Utveckla parkerna!
Hur kan man förklara att vissa parker är mer populära än andra? Kan man definiera de faktorer som styr? Hur kan man dra nytta av det i planeringssammanhang? Detta var viktiga frågor till nära 1600 organisationer i 9 kommuner som var med i en omfattande undersökning (enkäter, intervjuer, dagboksskrivande).