I en uppsats i den vetenskapliga tidskriften "Compost Science & Utilization", nr 1 1994, redogör Ultunaforskarna Holger Kirchmann och Per Widén för förekomsten av fettsyror i samband med kompostering. Titeln är "Fatty Acid Formation During Composting of Separately Collected Organic Household Wastes".

Vanligtvis bildas fettsyror då organiskt material bryts ned under anaeroba förhållanden, t. ex. vid flytgödselhantering eller nedbrytning av växtmaterial i vattenmättad jord. I studier som har gjorts i Uppsala i samband med storskalig kompostering av hushållsavfall konstaterade Ultunaforskarna att betydande mängder av fettsyror bildades även under en fungerande komposteringsprocess.

Studierna omfattade två kompoststrängar, ca 2 m höga och 8 m långa. I den ena strängen ingick enbart källsorterat organiskt hushållsavfall, i den andra ingick en blandning av hushållsavfall och parkavfall i relationen 50/50 vol-%.

I båda strängarna kunde fettsyror analyseras kontinuerligt under komposteringsperioden. De högsta halterna uppmättes efter ca 42 dagar och vid en temperatur i strängarna på över 60øC. Då uppmättes halter av fettsyror motsvarande 8.9% resp. 2.95% av torrsubstansen. Därefter sjönk halterna, efter sex månaders kompostering var fettsyrehalten 0.1 resp. 0.2% av ts.

Den fettsyra som dominerade inledningsvis var mjölksyra. Detta kan bero på att hushållsavfallet insamlats i lufttäta plastpåsar som åstadkommit en jäsningsprocess. Därefter sjönk mjölksyrahalten och istället ökade halterna av ättiksyra, smörsyra, propionsyra och valerinsyra.

Det är ett välkänt faktum att fettsyror är fytotoxiska och har en skadlig inverkan på groning och tillväxt. Resultaten av Uppsalastudien visar att komposteringen måste pågå i 5-6 månader om växtskadliga halter av fettsyror ska undvikas. Vidare visar studien att både anaeroba och aeroba förhållanden ofta råder i den typ av strängkompostering som tillämpades.