Under åren 1990-1991 samt 1993 har ett antal fältförsök med våtslam utförts i Eslövs kommun. Projektet har genomförts i ett samarbete mellan kommunen, Enpece AB och Malmöhus läns Hushållningssällskap. Finansiering har skett genom medel från Naturvårdsverket, Eslövs kommun och Hushållningssällskapet. Projektet har tidigare presenterats i denna tidskrift (nr 7, 1993) varför det i denna artikel främst kommer att presenteras resultat från fältförsöken i sammanfattande form.

Våtslam är ett icke avvattnat rötslam. Normalt rötslam håller ofta en torrsubstanshalt på ca 20-30%. Denna relativt höga ts-halt har åstadkommits genom avvattning av rötslammet. En nackdel med denna metodik är att det mesta av det växttillgängliga kvävet följer vattenfasen och återfinns i rejektvattnet och inte i det slam som förhoppningsvis återförs till åkermark. Genom att avstå från denna avvattning vinner man två saker. Dels får man ett för lantbrukaren intressantare slam med förhöjda halter av både kväve och kalium, dels slipper reningsverket ifrån processen med kväverening av rejektvattnet.

Under 1990 och 1991 anlades ett försök i vardera grödorna höstraps, höstvete och vårkorn, dvs. totalt 6 försök. Under 1993 gjordes uppföljande försök i höst- och vårvete. Målet med försöken var att studera slammets effekt på gröda och jord. Ett andra mål var att studera tekniken att sprida slammet i växande gröda. För detta ändamål användes en speciell spridarutrustning framtagen av Hushållningssällskapet för att kunna jämföra konventionell spridningsteknik med modernare teknik med s.k. släpslangar (se bild på sid. 10).

Det förekom ett höstrapsförsök vardera åren 1990 och 1991. Båda dessa var placerade på Ellinge gård. Resultaten visas i diagram 1.

Högst skörd i höstrapsen har erhållits i led B och C, dvs. i de led där det använts störst mängd våtslam. Skörden i dessa led har blivit högre än för motsvarande mängd kväve enbart tillfört med handelsgödsel.

Det förekom höstveteförsök 1990, 1991 och 1993. De två första åren var försöken placerade på Ellinge gård medan 1993 års försök låg hos Sven Sjunnesson, Asmundtorpsgården, Eslöv. Resultaten visas i diagram 2.

Både våtslam och handelsgödsel är tillfört på våren. Optimal kvävegiva i form av kalksalpeter är ca 120 kg N/ha (led C). Skörden har blivit nästan lika hög i led E, F och I, men med betydligt lägre N-giva än i handelsgödselledet C. I led I har endast våtslam använts i en mängd motsvarande 71 kg N/ha. Led G och H har givit de allra högsta skördarna. Av detta kan man dra slutsatsen att kväveutnyttjandet varit bäst i ledet med enbart våtslam. I led I har kärnskörden blivit 77 kg kärna per insatt kg kväve. Motsvarande siffra för C-ledet är 54 kg. Släpslangstekniken har givit några procent högre skörd än spegelspridartekniken.

Vårsädesförsök har förekommit åren 1990, 1991 och 1993. Ett försök med vårkorn förekom vardera åren 1990 och 1991 på Ellinge gård. År 1993 var grödan vårvete och detta år låg försöket på Hviderups gods. Resultaten visas i diagram 3.

Trots en totalt lägre kvävegiva i de två leden med våtslam har de givit de högsta skördarna. Än en gång kan man alltså konstatera att kväveutnyttjandet har varit bättre. Släpslangstekniken har medfört 5% högre skörd än konventionell teknik.

* I samtliga försök har led med våtslam avkastat bättre än handelsgödslade led med motsvarande mängd kväve tillfört.

* Samtliga i försöken ingående grödor har reagerat positivt på slamtillförsel.

* Tekniken med släpslang har varit överlägsen spegelspridare.

* Vid användning av släpslangstekniken får man minimala skador på grödan.

* Tidstudier visar att det är ekonomiskt konkurrenskraftigt att transportera våtslam med traktorekipage upp till 5-6 km från reningsverket. Vid längre avstånd är det mer fördelaktigt att investera i rörsystem.

* Kväveutnyttjandet har varit bättre vid användning av våtslam i förhållande till handelsgödsel. En orsak till detta kan vara att man erhåller en bevattningseffekt vid tillförsel av våtslam. Hittills genomförda försök kan inte ge svar på detta. Fortsatta studier omkring denna frågeställning vore intressant.

* Genom att använda ett icke avvattnat våtslam får man ett naturligt krets lopp där växtnäring återförs till odlingslandskapet i högre grad.