Ett stort antal försök (hundratals), som har utförts på jordbruksmark, bildar underlag för en rapport och sedan ett faktablad om kvickrotsbekämpning, vars slutsatser kan vara intressanta också i samband med anläggning av grönytor. Huvuddelen rör bekämpning med glyfosat, men även olika former av mekanisk bearbetning berörs.

Författaren konstaterar av glyfosat inte har några kända negativa miljöeffekter, inga cancerframkallande eller fosterskadande effekter. (Jämför diskussionen om ättika och Roundup i förra MOVIUM direkt.) Några viktig slutsatser är:

Glyfosatpreparat verkar kraftigare på nya kvickrotsskott (helst 3-4 blad per skott) än på gamla.

Lätt frost på natten är ingen nackdel, bara temperaturen stiger på dagen.

Hårt vatten ger svagare effekt än avhärdat vatten.

Effekten är kraftigare när behandlingen utförs på träda än när den utförs före vallbrott, som sin tur är effektivare än behandling på stubbåker. (Ogräset ska vara i god växt)

Hög luftfuktighet är gynnsam för effekten, men den får inte vara så hög att dagg ligger kvar på bladen (utspädning, risk för avrinning).

Bearbetning av jorden bör vänta till 3-4 veckor efter behandlingen. Djupare plöjning förstärker effekten jämför med grund plöjning.

Se upp med sprutskador. Förutom vindavdrift finns risk för överföring av preparat mellan levande rötter.

(Källa: E. Hallgren. Kvickrotsbekämpning. Fakta mark/växter nr 7, 1994).