Das Gartenamt 3/1993
Den 3 juni beslöt stadsfullmäktige i München att tillstyrka ett program för utveckling av 14 storskaliga gröna stråk i staden. Inom 25 år skall 584 ha grönområden i innerstaden bindas samman med landskapet utanför till en kostnad av 613 722 500 DM (ca 3 miljarder svenska kronor!). Vi får läsa om planerna som ligger bakom beslutet.
Från det stora går man till det lilla. Gunther Bartholmai presenterar några modeller för koloniområden anlagda enligt ekologiska principer. Och Jürgen Milchert har bläddrat bland gamla vykort och visar vad de har att berätta om livet i parkerna förr i tiden.
Träden i Berlin uppmärksammas i två artiklar. I den ena går man tillbaka till en inventering av parkträden som gjordes på 20-talet av dendrologen Georg Kuphaldt och i den andra jämförs vitaliteten hos trädbestånden i Väst- resp. Vstberlin. Mekaniska skador på rötter och stammar är vanliga i både väst och öst liksom packningsskador medan gasutsläpp och saltskador är typiska på östsidan och hundurin på den västra sidan.
Den nya perennvågen
Gestaltning, anläggning och skötsel på samma gång. Exempel på perennanvändning i Heemparkerna i Amstelween, trädgårdarna i Priona, Ton ter Linden och hos plantskolisterna Piet Oudof och Coen Jansen.
Växter för framtiden
Från Piteå i norr till Alnarp i söder bedrivs ett intensivt arbete för att få fram härdiga och tåliga växter för svenskt klimat. På tiotalet platser i landet försöks odlas växter som i första hand hämtas från två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; P80-projektet i Alnarp respektive Svenska frökällorprojektet i Ultuna. De plantor som klara det höga kraven klassas som E-plantor, en garanti för att det är anpassade fär svenska förhållanden. Med de här växtporträtten vi vill presentera några av de mest intressanta nykommlingarna i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet.
Utveckla parkerna!
Hur kan man förklara att vissa parker är mer populära än andra? Kan man definiera de faktorer som styr? Hur kan man dra nytta av det i planeringssammanhang? Detta var viktiga frågor till nära 1600 organisationer i 9 kommuner som var med i en omfattande undersökning (enkäter, intervjuer, dagboksskrivande).
Skötsel av stadens ängar
Ängen är en gammal kulturtradition som håller på att försvinna. De örter som fanns i slåtterängarna överlevde tack vare att ängen inte gödslades och att den slogs först efter det att örterna hunnit sätta frö. Jordbrukslandskapet har inte längre plats för blomsterängar; de har ersatts av slåttervallar med få och utvalda örter och gräs.
Trädgropar i gatumiljö
I detta Gröna Fakta presenteras olika exempel på bra trädgropar för stadsmiljö. Träden i stadsmiljön utsätts för allt mer stress och vikten av en god rotmiljö står allt mer klar. Endast ett friskt och växande träd har en rejäl chans att motstå de skador och påfrestningar som människan på ett eller annat sätt tillfogar träden.
Borstning och harvning - Effektiva alternativ för ogräskontroll på hårdgjorda ytor
Ogräsborstning, dvs agressiv och intensiv borstning med penselborstar, är en ny effektiv metod för bekämpning av ogräs på platt-, sten- och asfaltytor. Rätt utförd och om ogrässituationen är normal så blir antalet behandlingar per år och kostnaden rimlig för metoden. Detta visar erfarenheter från några förvaltningar runt om i landet som under ett par år använt metoden.
Stadens flora och fauna
Besökare från utlandet som kommer till svenska städer slås ofta av hur mycket grönska som finns, hur lummiga de är. Det finns en speciell tradition här uppe i Norden som innebär att vi - åtminstone hittills - har lämnat kvar stora ytor med natur i städerna. Men det är först nu som man på allvar börjat uppmärksamma de stora ekologiska värden som finns i stadens flora och fauna.
Bevara och förnya!
Denna dokumentation redovisar de viktigaste slutsatserna från ett angeläget projekt, det s k REKRYT -projektet. Det hade som mål att sprida goda idéer om hur man får medarbetare att trivas på sin arbetsplats och hur man lyckas med rekrytering. Projektet var unikt på flera sätt, inte minst för att hela branchen ställde sig bakom arbetet. En arbets grupp med Ole Andersson, Movium, Sören Elmgren, kommunförbundet, Hans Ulrich Frohnert, Trädgårdsnäringens yrkesnämnd samt Lennart Gustavsson från bostadsföretagens Yrkesnämnd har svarat för projektet praktiska genomförande.
Vinterträdgårdens växter!
Inomhusväxter blir allt mer populära i offentliga miljöer. På kontor, i affärer, restauranger, hotell och simhallar - överallt börjar det grönska. När man bygger nytt eller renoverar är något slag av vinterträdgård ett vanligt inslag i miljön.
Storskifte morgondagens skötselorganisation?
"Inom ett område på 200 x 500 meter i en mellansvensk kommun är det mer än 10 organistioner och mer än 20 personer inblandadde i skötseln av området och då bortser vi från vintrarbetet. Den totala arbetsinsatsen inom området motsvarar mindre än 1,5 manår."
Blomsteråkern - en ettårig skönhet
Tänk om infarterna till våra städer lystes upp av färggranna fält med vallmo och blåklint! Det kan bli verklighet om några år om blomsteråkern ges en framtid i våra städer och tätorter. Att anlägga blomsteråkrar är i Sverige nytt och ännu relativt oprövat. De experiment som detta Gröna Fakta bygger på kan ses som avstamp för mer detaljerade undersökningar och en bredare praktisk tillämpning.
