Dansk komposteringsanläggning

Publicerad 1 januari 1994

I en artikel i den danska tidskriften KomPosten, nr 1/1994, redovisas erfarenheterna från en anläggning i Kostrup där köks- och trädgårdsavfall komposteras. I kommunerna Ejby och Bogense, med totalt ca 9 500 hushåll, infördes den 1 november 1992 ett nytt system för hantering av hushållsavfallet. Hushållen sorterar avfallet i två fraktioner, matavfall och restavfall. Den komposterbara fraktionen förpackas i plastkassar. Dessa kan, enligt artikeln, lätt avlägsnas vid den avslutande sållningen av kompostmaterialet.

Hushållsavfallet hämtas var 14:e dag med en tvåfacksbil med griparm och automatisk vägning. I princip allt organiskt avfall som genereras i hushållen ska läggas i "matavfallsfraktionen", inklusive kött- och fiskrester. Undantag görs dock för blöjor och olika hygienartiklar.

Till anläggningen i Kostrup kommer årligen ca 1 200 ton köksavfall. Därtill får park- och trädgårdsavfall avlämnas gratis på anläggningen, även mängden av detta material uppgår till ca 1 200 ton. Totalt komposteras således ca 2 500 ton organiskt material. Den mängd restavfall som transporteras till anläggningen omlastas för vidare transport till en deponi.

Det organiska avfallet lastas av på en asfaltbelagd yta som kan liknas vid en plansilo. Var 14:e dag igångsätts en strängkompostering efter det att materialet sönderdelats i en mobil hammarkvarn av märket TIM.

Sönderdelaren fylls på med omväxlande matavfall och trädgårdsavfall i förhållandet 1:1. Dessutom tillsätts dagligen ca 2 kg Helios korallalgkalk per ton matavfall för att tillföra komposten viktiga mineralämnen. Även stallgödsel tillsätts under komposteringsprocessen.

Komposteringen sker i strängar, 15 m långa, 1 m höga och 3-4 m breda. Direkt efter sönderdelningen täcks avfallet med gammal kompost för att isolera materialet och därigenom säkra en hög temperatur i hela massan. Täckmaterialet fungerar dessutom som ett slags biofilter för att minska problemen med lukt och ammoniakavgång. Strängarna vänds 2-3 ggr. Efter 3-5 månader är komposten klar för siktning och eftermognad.

Temperaturen inne i strängarna mäts kontinuerligt. Under sommaren stiger temperaturen till 50-55øC efter 2-7 dagar. Efter vändningarna stiger temperaturen till 70-72øC och det sker därför en säker hygienisering av materialet.

Man har undersökt förekomsten av sjukdomsalstrande organismer före och efter kompostering och uppmätt en nästan 100-%-ig reduktion under processen inklusive eftermognad.

Siktning utförs 3 ggr per år med en trumsikt (TIM). På sikten finns monterad en blåsanordning för att avlägsna plastfraktionen. Siktresten utgör ca 14% av komposten till siktning, eller ca 10% av de avfallsmängder som komposteras.

Den färdiga komposten deklareras med hänsyn till näringsinnehåll och tungmetaller. Kvävehalterna (2-5 g/liter) är högre jämfört med kompost av enbart trädgårdsavfall, men inte så höga som i stallgödsel. Innehållet av tungmetaller är mycket lågt. Kloridhalten är hög och man rekommenderar blandning med mineraljord (1:1) före användning som såjord.

Lakvattnet från anläggningen leds till en behållare som töms med slamsugare för vidare transport till reningsverk. Man har hittills inte haft några tecken som tyder på att anläggningen har blivit ett tillhåll för råttor.

Den totala anläggningskostnaden uppgår till ca 700 000 Dkr. Driftskostnaden är ca 400 kr/ton avfall, inklusive kompostering av i ton trädgårdsavfall men exklusive avskrivning och räntor. Genom införandet av källsortering har avfallsmängden till deponering minskat med 40%.

Författaren till artikeln menar att central kompostering med säker hygienisering är att föredra framför lokal kompostering i t. ex. bostadsområden, trots det pedagogiska värdet av sådan.


Dagens Nyheter den 18 mars 1994


Sidor