"Halmaska som gödselmedel - kretslopp i växtnäring" är titeln på nr 14/94 i serien Fakta Mark/växter, utgivet av SLU. Fakta-bladet har skrivits av Marie- Louise Bringhammar, som är doktorand vid inst. för ekologi och miljövård.

Författaren anger att mängden halm som kan användas för energiändamål i Sverige uppgår till ca 3 milj. ton. Under 1991 användes endast ca 16 000 ton, fördelat på 800 ton i två större värmeverk och lika mycket i ett antal gårdspannor. I Danmark eldas årligen ca 750 000 ton halm.

Förbränning av halm ger mycket aska, ca 5-10% av halmens vikt. Mellan 5-50% av askan är flygaska, resten bottenaska. Halmens innehåll av fosfor och kalium återfinns till stora delar i askan, däremot försvinner det mesta av kväveinnehållet vid förbränningen. Förutom växtnäringsämnen finns föroreningar, t. ex. tungmetaller, i askan.

I den undersökning som refereras i Fakta-bladet analyserades hur askans sammansättning varierade med askfraktion och halmsort (vete, korn, råg, raps) samt om förbränningsanläggningen hade någon betydelse för sammansättningen. Totalt analyserades 79 askor från sju anläggningar.

Resultaten visade att fosforhalten var oberoende av askfraktion och halmsort, ca 1.4%. Askans halt av kalcium, och därmed dess kalkverkan, var betydligt högre då rapshalm eldades jämfört med spannmålshalm. Kaliumhalten var i genomsnitt 20.9% i flygaska och 15.6% i bottenaska. Halterna av krom och nickel var högst i bottenaskan. För övriga tungmetaller var halterna högst i flygaskan. Kadmiuminnehållet var i genomsnitt 0.33 ppm i bottenaska och 9.3 ppm i flygaska, motsvarande siffror för bly var 11.6 ppm resp. 133.4 ppm.

Askans innehåll av P, K, spårämnen och kalk gör den till ett mångsidigt växtnäringsmedel. Spridning av 1 ton bottenaska per hektar åkermark motsvarar en fosforgiva på ca 14 kg, normalt för spannmål rekommenderas 20-25 kg P/ha. Kalium skulle tillföras 2-3 ggr behovet och askan skulle täcka det årliga behovet av ca 200 kalk/ha.

Spridning av bottenaska skulle inte medföra en ökad spridning av kadmium jämfört med den mängd som sprids med fosforgödselmedel. Ren flygaska är däremot olämpligt att sprida p. g. a. de högre tungmetallhalterna. Enligt principen "vad som förts bort förs tillbaka" skulle det vara möjligt att sprida 1-2 ton blandaska/ha med intervall på 5-10 år.

En reflektion: författaren anger att 3 milj. ton halm "i överskott" skulle kunna ersätta 1 milj. ton olja. Detta får naturligtvis sättas på halmeldningens pluskonto. Man får dock inte glömma bort att på halmeldningens minuskonto måste sättas kväveförluster och det transportarbete som blir följden om en storskalig hantering tillämpas. Dessutom kan man diskutera vad som menas med halm i överskott - tillförsel av organiskt material till marken bidrar ju till att förbättra mullhalten, vilket är viktigt inte minst på spannmålsdominerade gårdar.

Fakta-bladet kan beställas från SLU Info/Försäljning, tel. 018/67 11 00.