Biologiskt avfall i kretslopp
Kan vi ta tillvara och utnyttja det biologiska avfall som uppstår i samhället? I denna Stad & Land rapport ses avfallet som en resurs snarare än ett problem. Författarna Göran Nilsson och Anna Lindberg har undersökt möjligheterna för en samverkan mellan stad och land, och om det biologiskt nedbrytbara avfallet går att omsätta på den åkermark som finns i anslutning till tätorterna.
Studien, som finansierats av forskningsrådsnämnden, omfattar fyra kommuner med olika förutsättningar: Ystad, Borlänge, Uppsala och Göteborg. Man har koncentrerat sina beräkningar på fosforinnehållet, vilket är det långsiktigt mest intressanta näringsämnet i det biologiska avfallet.
Resultatet visar att i Ystad och Borlänge kan fosforn nyttiggöras inom en enmilsradie från tätorten. I Uppsala hittar man avsättning inom två mils radie, men i Göteborg går det inte att finna avsättning för fosforinnehållet inom de fyra mil som är det ekonomiskt realistiska transportavståndet från tätorten.
Göran Nilsson & Anna Lindberg. . Stad & Land nr 122. Kan beställas från Wivianne Lindström, tel. 040-41 50 00. Pris: 150 kr + moms o. porto.
Eko-slam
I tidningen Land nr 47/94 är rubriken på en artikel "Första testen med eko- slam".
Ebersberg-modellen
I en artikel i Biocycle, nr 6 1994, beskrivs bakgrunden till och uppbyggnaden av ett komposteringsprojekt i Ebersberg, Bayern, Tyskland.
Decentraliserad hantering av tätorternas organiska avfall
Lantbrukarens roll som kretsloppsförvaltare kan vara att fungera som entreprenör vid insamling av de organiska restprodukterna, men framförallt att behandla restprodukterna och använda dess innehål
Det skrivs för litet om arkitektur! Kurs i arkitekturkritik 10p
Dansk komposteringsanläggning
I en artikel i den danska tidskriften KomPosten, nr 1/1994, redovisas erfarenheterna från en anläggning i Kostrup där köks- och trädgårdsavfall komposteras.
Bör vi öka halmeldningen?
"Halmaska som gödselmedel - kretslopp i växtnäring" är titeln på nr 14/94 i serien Fakta Mark/växter, utgivet av SLU.