Statsmakternas och kommunernas intentioner är att genom olika former av källsortering kunna utnyttja också det biologiskt omsättbara organiska avfallet inom kommunal eller industriell verksamhet. Eftersom det inte är möjligt att omsätta mer än en mindre del av det organiska avfallet i det urbana samhället bör huvuddelen utnyttjas i stad/land-baserade kretslopp, där avfallets växtnäring och mullbildande substanser utnyttjas för produktion av livsmedel eller råvaror för industri- eller energiändamål. Detta har medfört ett ökat intresse för rötning av organiskt avfall från kommunal och industriell verksamhet. I många kommuner i Sverige pågår utredningar, projekteringar eller förstudier inom detta område. Ett antal kommuner har också beslutat bygga biogasanläggningar i pilot- eller fullskala. I Laholm finns en fullskaleanläggning i drift. Där rötas gödsel och mindre mängder slakteriavfall.

Intresset för att utnyttja åkermark för produktion av biogasgrödor för utvinning av energi och växtnäring har också ökat. De aktiviteter som pågår inom detta område belyses inte i denna artikel utan kommer att redovisas i Biologik under 1995.

Nedanstående artikel utgör en information av ett pågående biogasprojekt i Uppsala. En slutrapport kommer att presenteras före årsskiftet 94/95. Eftersom försök och utvärdering fortfarande pågår är det inte möjligt att här presentera annat än projektets omfattning och en del preliminära resultat.

Projektet syftar till att i laboratorie- och pilotskala studera ett Stad/land baserat kretslopp i vilket enbart rent organiskt avfall ingår. Resultaten och erfarenheterna skall ligga till grund för bedömning av fortsatt fullskaleverksamhet.

Projektet har planlagts av Uppsala Gatukontor och Jordbrukstekniska institutet (JTI). Huvuddelen av arbetet genomförs av JTI som också samordnar extern verksamhet. Denna sker på Lantbruksuniversitetet och Naturvårdsverket. På inst. för markvetenskap utförs ett delprojekt med syfte att belysa det rötande materialets värde ur växtnärings- och jordförbättringssynpunkt.

Miljökonsekvenserna av kretsloppsbaserat system för organiskt avfall belyses av Naturvårdsverket. Inst. för ekonomi studerar de företags- och samhällsekonomiska konsekvenserna för detta system i fullskala. Uppsala Gatukontor har ansvaret för insamling och transport av avfall och JTI genomför studier över förbehandling av avfall, rötning i laboratorie- och pilotskala samt studier över lagring och spridning av rötresten på åkermark.

JTI genomför också en utredning över hur biogasen bäst skall användas i en fullskaleverksamhet.

En viktig förutsättning för ett kretsloppsbaserat system är att det rötade materialet är hygieniserat och så rent från olika miljöstörande föroreningar att det långsiktigt och generellt kan utnyttjas i jordbruket, även till s.k. alternativa odlingssystem. Mot denna bakgrund har valts ut en avfallssammansättning bestående av organiskt avfall från restauranger och storkök, grossister och detaljister inom livsmedelshandeln samt slakteriavfall. I blandningen ingår också ett sockerhaltigt avfallsvatten från Dextran- tillverkning vid Pharmacia och fettvatten från restaurangernas fettavskiljare. Avskilt slam från kommunalt avloppsreningsverk och hushållsavfallets organiska del ingår däremot inte i blandningen. Avfallet från slakteriet samt restaurangerna och storköken utgör de två största avfallsslagen. Den sammanlagda produktionen av de avfall som f.n. ingår i projektet, har beräknats till ca 20 000 ton/år.

I tabell 1 redovisas de enskilda avfallsslagens procentuella andel av blandningen.

Som framgår av tabell 2 är avfallsblandningens torrsubstanshalt 12% och efter malning pumpbar. Den stora andelen slakteriavfall medför att fettandelen är hög. Energiinnehållet är därför högt. Växtnäringsinnehållet är också högt.

Rötningsverksamheten sker dels i laboratorieskala där enskilda avfallsslag och avfallsblandningar rötas, dels i pilotskala i JTI:s försöksanläggning på SLU:s försöksgård Kungsängen i pilotförsöken utnyttjas en 30 m3 stor rötkammare och i nedanstående bild framgår hur anläggningen är uppbyggd.

Kött och benfraktionen från Farmek har malts och steriliserats i Konvexs anläggning i Krutmöllan. Övrigt slakteriavfall (mag/tarminnehåll och silrens) samt fast avfall från restauranger och handel mals var för sig och placeras i buffertförråd. Före malningen avskiljs metallföremål.

De enskilda fraktionerna blandas sedan till en substratblandning som är proportionell mot de mängder som genereras i fullskala. Blandningen upphettas till 70øC under en timme med syfte att avdöda smittobärande organismer, t. ex. salmonella, spolmask m.m. Från hygieniseringssteget matas sedan materialet in i rötkammaren. Rötningen sker vid 37øC i en totalomblandad process med inpumpning två gånger per dygn, sju dagar per vecka.

Uppehållstiden i rötkammaren har varierat mellan 30 och 40 dagar. Det utrötade materialet, som liknar väl homogeniserad flytgödsel, lagras upp och används för orienterande spridningsförsök i vårbruk och växande gröda.

Avfallets renhet, dvs. inslag av miljöstörande föroreningar, har studerats dels med hjälp av plocksorteringar, dels tungmetallanalyser. Slakteriavfallet samt ingående avloppsvatten är i huvudsak fritt från miljöstörande föroreningar. Andelen felsorterat material i restaurang- och handelsavfallet är mycket litet. Det felsorterade, som i huvudsak kommer från restauranggästernas källsortering, utgörs av mjölkförpackningar, smöraskar, kapsyler och i enstaka fall bestick, framför allt kaffeskedar. Med hjälp av metalldetektorn kan metallföremålen upptäckas för att sedan avskiljas för hand.

Huvuddelen av handelsavfallet är inte paketerat och är därmed fritt från störande inslag. Vissa fruktsorter och grönsaker, t. ex. gurka, är plastförpackade och det behövs därför utvecklas ett för- eller efterbehandlingssteg, där plasten avskiljs. De tungmetallanalyser som utförts på avfallsblandningen har visat ett så lågt innehåll av kadmium, kvicksilver, bly, krom, och nickel att de ej kunnat detekteras.

De preliminära resultatet som nu föreligger visar på ett högt biogasutbyte, ca 0,8 m3 per kg tillförd organisk substans. Metanhalten i gasen är ca 70%. I pilotanläggningen, som nu varit i drift ca 1 år och genom vilken ca 100 ton material passerat, har avfallsblandningens höga kväveinnehåll till viss del begränsat rötkammarbelastningen och också medfört en förhållandevis lång uppehållstid. Pilotanläggningen har tekniskt sett fungerat väl.

En biogasanläggning i Uppsala baserad på de substrat som ingått i försöksrötningen skulle få en biogaseffekt på ca 2 MW. Spridningen av rötresten skulle kräva ca 800 ha. Biogasen skulle i första hand utnyttjas som fordonsbränsle, i andra hand till kraft/värme-produktion. När de utredningar om de ekonomiska, miljö- och växtnäringsmässiga samt tekniska förutsättningarna för en fullskaleverksamhet är avslutade, kommer en utförlig beskrivning av en fullskaleverksamhet i Uppsala att presenteras.