Ättika mot ogräs?

Publicerad 1 januari 1994
Aktuellt tema


Den 21 april hölls ett uppmärksammat seminarium i ämnet. Avdelningen för park- och trädgårdsteknik i Alnarp har i två projekt under 1993 undersökt möjligheten att bekämpa ogräs på hårdgjorda ytor med ättika.

Målet med det senare projektet var att utreda hur mycket 12% ättika som krävs per m2 och år för att hålla hårdgjorda ytor ogräsfria, och vilka miljöeffekter bekämpning med ättika har. Ett utkast till rapport från detta projekt, "Ättika som ogräsbekämpningsmedel på hårdgjorda ytor - förstudie angående konsekvenser för miljö, arbetsmiljö och omgivande vegetation" presenterades inför seminariet.


Bakgrund


Cirka 70% av Sveriges kommuner har ett totalförbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel på hårdgjorda ytor. Dessa är politiskt fattade beslut som ofta leder till att det är svårt att bibehålla samma skötselstandard som innan inom de tilldelade ekonomiska ramarna. Intresset för ättika som bekämpningsmedel kommer ur letandet efter alternativa metoder till kemisk bekämpning. Följande diskussionsinlägg och synpunkter, som framkom under seminariet, är klippta ur ett PM, som upprättades av institutionen efter mötet.


Kemikalieinspektionen


Per-Håkan Wistrand från enheten för bekämpningsmedel vid Kemikalieinspektionen inledde diskussionen med frågan:" Är ättika ett kemiskt bekämpningsmedel?"

Ättika är en kemikalie, en kemisk produkt, oavsett om den är framställd i en biologisk eller kemisk process. Används ättikan som ett bekämpningsmedel så blir den naturligtvis ett kemiskt bekämpningsmedel.

Enligt förordningen om bekämpningsmedel (1985:836) är ett kemiskt bekämpningsmedel en kemisk produkt som är avsedd för bekämpning. Andra kemiska produkter som huvudsakligen begagnas för annat ändamål anses inte som bekämpningsmedel, om de inte genom särskild benämning eller på annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel.

En allmänkemikalie som säljs för andra ändamål kan därför ej anses som ett bekämpningsmedel. Detta kan vara tillämpligt på ättika som används för bekämpning i liten skala t. ex. i hemträdgårdar, men om kommuner använder ättika för bekämpning i större utsträckning blir det förr eller senare fråga om ett lagbrott eftersom man då hanterar så stora kvantiteter att det blir uppenbart att ättikan säljs för bekämpning.

När exakt överträdelsen inträffar är svårt att avgöra, men syftet med förordningen är inte att ersätta väl undersökta bekämpningsmedel med allmänkemikalier vars effekter på brukare och miljö är mer eller mindre okända.


Arbetarskyddsstyrelsen


Maria Dalin Cronholm som arbetar med bekämpningsmedels kemiska hälsorisker vid Arbetarskyddsstyrelsen anser att det är en vanföreställning att kemiska bekämpningsmedel generellt sett är farligare än allmänkemikalier. För kemiska bekämpningsmedel finns en omfattande dokumentation som krävs in vid ansökan om godkännande. Det innebär att man har en ganska klar uppfattning om risker med medlen för människor och miljö. Man kan därför se vilka medel som är riskfyllda och vilka som är "snällare". För allmänkemikalier finns inte motsvarande dokumentation.

Med de spridningsmetoder som har använts vid försöken skulle Arbetarskyddsstyrelsen kräva användning av handskar, skyddskläder och kanske även andningsmask. Det behövs studier av hur stor exponeringen för ättika är vid bekämpningstillfället. Troligtvis kan gasmängden bli stor vid bekämpning i varmt och vindstilla väder. Ur arbetsmiljösynpunkt, med de metoder för spridning som använts i försöken, så är bekämpning med ättika sämre än bekämpning med glyfosatpreparat.

Om ättika används i stor skala för bekämpning så kommer Arbetarskyddsstyrelsen att kräva att ättika registreras som bekämpningsmedel.


Naturvårdsverket


Krister Ljungström från Naturvårdsverket framförde följande. Många kommuner har principbeslut på att kemiska bekämpningsmedel inte får användas. Detta gör att man endast får använda fysikaliska metoder. Dessa är dock inte alltid konkurrenskraftiga ur ekonomisk synvinkel och därför söker kommunerna alternativ. Men det är inte bra om dåligt dokumenterade kemiska medel används i stället för de väldokumenterade registrerade bekämpningsmedlen.

När det gäller påverkan på miljön bör man i första hand studera fysikaliska metoder i jämförelse med kemiska. Bekämpning med ättika bör jämföras med de kemiska bekämpningsmedel som används till ogräsbekämpning idag, främst glyfosatpreparat.

Ättika bör undersökas mycket noga om det ska användas som bekämpningsmedel. Ett problem kan vara pH-värdets återhämtning i marken under de grus- och sandbäddar som finns i hårdgjorda ytor.

Enligt Per-Håkan Wistrand håller Kemikalieinspektionen på att utarbeta en informationsskrift för kommuner om kemiska bekämpningsmedel "Råd och tips - Tillsyn av försäljning av bekämpningsmedel". I denna skrift kommer även användning av allmänkemikalier att tas upp.


Avslutande diskussion


Myndigheterna som deltog i seminariet tycker alla att kommunernas totalförbud är bra i sin andemening men i praktiken är det kanske bättre att arbeta på längre sikt och börja med att försöka minimera användningen av kemiska preparat till exempel genom förebyggande åtgärder mot ogräs och genom förbättrad appliceringsteknik.

Per-Håkan Wistrand från Kemikalieinspektionen rekommenderar kommunerna att inte använda ättika nu, eftersom det inte finns tillräckligt mycket information om effekterna på användare och miljö. Lösningen vore att ansöka om registrering av ättika som bekämpningsmedel, så att en riktig prövning fick visa om det är bättre än de nu använda glyfosatpreparaten. Denna ansökan ska lämnas in av tillverkaren eller säljaren.

Kenneth Ausfelt från Perstorp AB tycker inte att detta är någon lösning så länge som så många kommuner har förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel. Om ättika blir registrerat skulle det ju upphöra att vara ett alternativ till kemisk bekämpning.

Det behövs en öppen dialog mellan de politiker som fattar besluten om förbud mot kemisk bekämpning och de tjänstemän som ska genomföra besluten i praktiken. Krister Ljungström påpekar att ett ökat samarbete behövs också mellan miljö- och hälsoskyddsförvaltning och gatukontor. Både beslutsfattare och allmänhet behöver mer information kring de bekämpningsmetoder som finns och deras effekt på miljön. Kanske kan man då komma fram till en bättre förståelse för problemen och finna hållbara lösningar.


Fortsatta undersökningar


Håkan Schroeder meddelade att institutionen för lantbruksteknik planerar tillsammans med MOVIUM ett projekt inom området under 1994.

Det första projektet, som finansierades av Perstorp Specialkemi Formox, redovisas i rapporten "Ättika och Foraform, ammoniumtetraformiat, för ogräsbekämpning" rapport nr 179, Institutionen för lantbruksteknik. Det andra projektet finansierades av Svenska kommunförbundet och Renhållningsverket i Göteborg.

(Sven-Erik Svensson)

Sidor