Är Naturvårdsverket bromskloss?
I Naturvårdsverkets tidning "MiljöAktuellt" nr 3/94 fanns en artikel med rubriken "Naturvårdsverket varnar: Skynda långsamt med nya VA-system". Artikeln har gett upphov till en debattartikel i nr 4/94, där miljöchefen i Tanums kommun, Anders Schönbeck, kritiserar Naturvårdsverkets inställning under rubriken "SNV:s syn på vattentoan konventionell". Schönbeck skriver bl. a.: "Sverige, med Naturvårdsverket i spetsen, har under decennier gjort sig känt för en långt framskriden avloppsvattenhantering... De som under alla dessa år arbetat med att utveckla systemen måste givetvis tro på vad de uträttat. Särskilt viktigt är det för tillfället att försvara att åtskilliga miljarder skattekronor läggs på kväverening i kustreningsverk".
Han kritiserar Naturvårdsverkets "självpåtagna monopol på helhetssyn... De bärande argumenten för ett systemskifte på avloppsområdet består just i helheten och långsiktigheten. Helheten representerad av miljömedicinska, ekologiska och samhällsekonomiska hot. Långsiktigheten uttryckt i system som inte tär på ändliga resurser eller på annat sätt gör ingrepp i kretsloppets principer". Myndigheterna bör agera så att >utvecklingen av de nyare lösningar, som är mera fördelaktiga ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt, kommer till snabb och utbredd användning.
Anna Peters och Anders Lind, Vattenskyddsenheten på Naturvårdsverket, går i svaromål. De anser, liksom Tanums kommun, att torra toaletter (dvs. utan vattenspolning) kan vara en bra lösning i gles bebyggelse. Men en utgångspunkt vid förändringar av system är att miljösituationen förbättras eller åtminstone inte försämras. Det kan troligen finnas lägen då bl. a. energiåtgång och luftutsläpp via transportfordon eller lagringsförluster av kväve kan bli så stora att eventuella vinster äts upp. Det är inte heller alldeles säkert att separerade system blir billigare om man inför dessa i stor skala.
Naturvårdsverket har påbörjat en systemanalys av va-hanteringen för att kunna presentera underlag för utveckling mot miljöanpassade och långsiktigt bärkraftiga va-system som skapar balans mellan stad och land. Man påpekar att framtida system säkerligen kommer att se olika ut beroende på de lokala förutsättningarna. SNV:s inställning är att införande av nya system bör föregås av genomarbetade miljökonsekvens- och kostnadsutredningar. Man poängterar också vikten av uppföljningar och systematiska utvärderingar och engagemang av universitet och högskolor. - Om inte dessa principer följs är risken stor "att i sig goda idéer hamnar i vanrykte och spolas för lång tid framöver", avslutar Peters och Lind.
Lotta i ny version
"Lottas kompostråd" bar tidigare recenserats i Biologik. Nu har arkitekten Lotta Lanne utvecklat konceptet och sammanställt råden i bokform med titeln "Lottas nya kompostråd".
Lokalt Agenda 21-kontor
I Norrköpings kommun invigdes i februari 1994 ett lokalt Agenda 21-kontor. En viktig uppgift blir att utbilda kommuninvånarna i olika miljöfrågor, bl.a. avfallshantering och kompostering.
Lokal kompostering i dagens avfallshanteringssystem
Lokal kompostering kan, enligt våra kriterier, infogas i avfallshanteringssystemet utan att några stora förändringar behövs. En kombination av t. ex.
Att leva med kompostering
Det har gått tre år efter första inflyttningen i bostadsrättsföreningen Tusenskönan i Västerås. Ett miljöanpassat boende var ledstjärnan i projektet, men hur har det egentligen gått med alla idéer om ett bättre, vackrare och mer ekologiskt boende? Hur fungerar det att bo när källsortering och kompostering tillhör vardagsbestyren? Och vad tcker de boende själva om sitt område och de olika experimenten? Det har Movium - sekretariatet för den yttre miljön i Alnarp och Stiftelsen REFORSK låtit ett antal forskare tagit reda på.
Gröna lätta tak
Den sammanlgda ytan av tätorternas tak är ofta både större än både parkmark och gatumark! Idag finns tekniken, kunskaperna och leverantörerna för att också låta taken grönska. De moderna konstruktionerna är extremt lätta. De kan användas både på nya och befintliga tak och bjälklagsytor. Skötseln kan begränsas till ett minimum samtidigt som taken får en hel annan betydelse för ekologin, klimatet och miljön än tidigare. Gröna lätta tak bidrar bland annat till att öka den biologiska mångfalden, öka luftfuktigheten, filtrera regnvattnet och minska belastningen apå dagvattenledningarna.
Smittar komposten?
Komposter kan sprida såväl sjukdomar, skadedjur och ogräsfrön. Därför förekommer ofta rådet att inte lägga sjuka växter i komposten. Istället rekommenderas att bränna eller gräva ner sjukt avfall. Ur växtskyddssynpunkt kan deponering eller förbränning förefalla vara en riktig åtgärd för att minska smittan i odlingens närmaste omgivningar. Men hur allvarlig är smittrisken egentligen? Kan det inte istället vara så att kompostering är en form av hygienisering?
87 låga buskar
Lågvuxna buskar känner vi igen från de flesta parker och trädgårdar. Det växtmaterial som finns tillgängligt har dock förändrats en hel del under senare år. Samtidigt har nya erfarenheter om äldre sorter kommit fram, t ex när det gäller deras sluthöjd. Här presenteras en aktuell sammanställning av handelns sortiment (och några lite ovanligare sorter med framtida potential) tillsammans med korta beskrivningar på olika användnings områden och sortegenskaper.
Luckring av packad mark
I packningsskadad jord har träd och buskar ingen chans att utvecklas som de ska. Växterna lider, målet med anläggningen nås aldrig och de boende klagar. Men det finns flera olika metoder att redan i anläggningsskedet luckra jord och terrassbotten i blivande planteringsytor. Därigenom kan överskottsvatten ledas bort, luft åter strömma fritt i markens porsystem och växternas rötter breda ut sig på nytt. En bonde skulle aldrig utsätta jorden för sådan åverkan som sker på många byggarbetsplatser landet runt.
Stadsförnyelse ur ett ekologiskt perspektiv
"Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social coh samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas." (Naturresurslagen 1 kap. 1§)
Regn som resurs
Den ökande miljömedvetenheten och höga underhållskostnader ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Med dagens teknink kan regnvatten utnyttjas för att berika vår utemiljö och samtidigt vara till nytta i ekologiska kretsloppet.
Växter för framtiden II
E-märkta växter innebär en garanti att plantorna är härdiga och tåliga och anpassade för svenskt klimat. Här presenteras ytterligare 15 nykomligar i det svenska plantskolesortimentet och vad vi idag vet om deras utveckling och tillförlitlighet på olika håll i landet. De har sitt ursprung i två pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet; Projekt 80 i Alnarp respektive projekt Svenska frökällor i Ultuna. Tidigare växtporträtt presenteras i Utemiljö nr 1/92